Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Övervakning i Tyskland: ”Balansgång mellan säkerhet och frihet”

Från 2017
Övervakningskamera i Berlin, Tyskland.
Bild: EPA/FELIPE TRUEBA

Samtidigt som regeringen här hemma i snabb takt bereder en ny lag för underrättelseverksamhet har flera andra europeiska länder redan gjort omfattande ändringar i sin lagstiftning. I Tyskland har bekämpningen av terrorismen gett polis och underrättelsetjänst nya utvidgade befogenheter.

Efter terrorattentatet i Berlin strax före jul haglade förslagen tätt.

Mer personal för polis och underrättelsetjänst, bättre övervakning av potentiellt farliga islamister, mer kontroll av kommunikationen på nätet, utvidgad kameraövervakning.

En del av förslagen är redan på väg att bli verklighet, bland annat ska möjliga islamistiska gärningsmän kunna utrustas med en elektronisk fotboja. De nya förslagen övertygar ändå inte alla tyskar.

– Det är en fråga med två sidor. Å ena sidan ger utvidgad övervakning en skenbar trygghetskänsla, å andra sidan tycker många att övervakningen är skrämmande.

– Till exempel kameraövervakning är ingen lösning på problemen, säger en kvinna som jag träffar utanför järnvägsstationen i München.

– Mycket hänger ju också på de mänskor som ska analysera all data man samlar in. Jag är inte helt övertygad om att man klarar av den här uppgiften, säger Angelika Rueff.

”Marginell nytta”

Också professor Thomas Petri, som är högsta dataskyddsombud i delstaten Bayern ställer sig skeptisk till många av de nya lagförslagen.

– Lagändringarna ger visserligen polis och underrättelsetjänst utvidgade befogenheter, men samtidigt är de sällan till någon nytta, säger Petri.

Han tar fotbojan som exempel.

– Om man verkligen vill förhindra ett terrorattentat måste personerna med fotboja samtidigt stå under konstant bevakning, annars är bojan totalt meningslös.

Thomas Petri
Bildtext Thomas Petri
Bild: Der Bayerische Landesbeauftragte für den Datenschutz / Fotograf Stephan Rumpf

Man kan dessutom fråga sig om man genom övervakningen verkligen kan stoppa någon från att stjäla en lastbil och köra in i en folkhop.

– I mitt tycke handlar det endast om en symbolisk åtgärd som samtidigt begränsar enskilda mänskors rättigheter, säger Petri.

I NSA:s fotspår

Faktum är ändå att många av de förslag som har presenterats och diskuterats under de senaste åren nu är en del av tysk lagstiftning.

Bland annat får den tyska utlandsunderrättelsetjänsten Bundesnachrichtendienst BND sedan årsskiftet övervaka alla telekommunikationsnät i Tyskland.

Begränsningen är att man endast ska få övervaka utländska medborgare som befinner sig i utlandet, men kritikerna ser det som ofrånkomligt att inte också tyskar kommer att övervakas.

Kritikerna anser också att BND nu i stort sett har samma befogenheter som den amerikanska säkerhetstjänsten NSA, vars spionage i Tyskland väckte ett ramaskri bland tyskarna för några år sedan.

Redan då var BND i skottlinjen efter att det blev klart att underrättelsetjänsten ivrigt hade hjälpt amerikanerna.

– I samband med NSA-affären var den allmänna åsikten att amerikanerna gick för långt.

- Nu kan man förstås ställa sig samma fråga. När BND nu får långtgående befogenheter kan man fråga sig om det är rimligt eller inte, säger Petri.

Han utgår från att lagändringarna i vilket fall som helst kommer att prövas i den tyska författningsdomstolen.

Tyskarna känsliga

Hos författningsomstolen landade ifjol också en ny lag gällande kriminalpolisen, en lag som nu skrivs om eftersom domstolen ansåg att delar av den stred mot grundlagen.

De nya reglerna för hemlig övervakning skulle ha varit ett för grovt intrång i medborgarnas rättigheter, ansåg domarna.

– Tyskarna lever med erfarenheten av två diktaturer där statsapparaten systematiskt övervakade och spionerade på befolkningen. Sådant glömmer man inte så snabbt och därför är man rätt så känslig när det handlar om övervakning. Och det är inte alls illa, säger Thomas Petri.

– Det finns en skillnad mellan generationerna. Många yngre mänskor verkar ta utvecklingen mer med ro. Man är kanske inte heller så försiktig gällande vad man delar med sig på nätet, säger Angelika Rueff.

– Var och en måste själv tänka på hur mycket information man delar med sig. Det är på så sätt också ditt eget ansvar, säger Frederik Ripa.

Viktigt med klara regler

Dataskyddsombudet Petri ser att Europa går mot ännu mer övervakning, men många åtgärder kommer att som i Tyskland stoppas i domstol.

– På så sätt kan man säkert nå en sorts jämvikt. Om det finns ett klart regelverk för övervakningen når man i bästa fall en balans mellan å ena sidan säkerhet och å andra sidan frihet för människorna, säger professor Petri.

Många räknar ändå med att det blir mer och mer begränsningar i friheten.

– Allt man gör på nätet, alla kortbetalningar man gör, all information registreras på olika ställen. Nog är man tillräckligt övervakad alltid, säger Angelika Rueff.