Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Skyddshemmen också till för utsatta män

Från 2017
man som sitter på svart soffa använder smarttelefon
Bildtext Trots att skyddshemmen nästan uteslutande har kvinnliga klienter, så är de även till för män, vilket kanske alla inte vet. Man kan alltid ringa först och fråga om råd om man känner sig osäker.
Bild: picjumbo.com

De män som utsätts för våld i nära relationer håller hellre tyst om saken än söker hjälp. En del vet inte ens om att de kan söka hjälp vid skyddshemmen.

Vi vet att det finns ett stort mörkertal vad gäller våld i parförhållanden i allmänhet. Vi vet också att andelen män utsatta för våld i parförhållanden är ungefär lika stor som andelen kvinnor, men det här syns inte i statistiken.

För män utsatta för hot eller våld i sitt parförhållande kan tröskeln att söka hjälp till och med vara ännu högre än för kvinnor, eftersom det är så skambelagt.

Socialarbetare Lena Ek jobbar på skyddshemmet i Vasa och hon vet att det finns män som är lika utsatta som kvinnor. Men hur skall utsatta män få hjälp?

- Män kan också söka hjälp vid skyddhemmen. Vi har 22 skyddshem i Finland och endast ett är avsett enbart för kvinnor.

Skyddshemmen är alltså könsneutrala, och män och kvinnor vistas på samma avdelning. Hur många av de som söker sig till skyddshem är då män?

- Männens andel är ju mycket mindre än kvinnornas. Den senaste statistiken som är från 2015 visar att andelen män i Finland som sökte sig till skyddshemmen var sju procent.

I Vasa skyddshem var sex procent av klienterna män år 2016, vilket överensstämmer med de nationella siffrorna.

lena ek
Bildtext Lena Ek är socialarbetare vid skyddshemmet i Vasa. Hon säger att de män som söker sig till skyddshemmet kommer från varierande familjeförhållanden.
Bild: Anki Westergård

Alla slags män

Vad har då dessa män råkat ut för?

- Det är fråga om våld i parförhållande eller sedan i nära relationer. Det kan vara inom familjen, föräldrar, syskon. I vissa fall kan det vara fråga om grannar som betett sig hotfullt.

Ek berättar att det till exempel kan komma pappor till skyddshemmet som har med sig sina barn då situationen där hemma har blivit så pass allvarlig att de inte längre kan vara kvar där.

Också män som lever i relation med en annan man och män som är offer för hedersvåld, söker sig till skyddshemmen.

- Man kan nog säga att det handlar om alla slags män.

Alla former av våld räknas.

Men vet männen ens om att även de kan söka sig till skyddshemmen?

- Det ringer en del män hit för att få råd, men sedan väljer de kanske ändå inte att komma hit. De ringer för att berätta om sin situation och få råd om vart de skall vända sig, och då informerar vi alltid att de är välkomna hit till skyddshemmet.

Men, menar Ek, tröskeln att komma till skyddshemmet är nog mycket högre för män än för kvinnor.

Hon konstaterar också att det fortfarande är tabubelagt för en man att känna sig så hotad i sitt förhållande att han inte klarar av att hantera eller ta sig ur situationen på egen hand.

Finns hjälp att få

Om man ändå inte vill söka sig till ett skyddshem så finns det alternativ:

- Det finns tjänster inom öppenvården, man kan få samtalsstöd, och så kan man ringa till olika krislinjer.

Ek berättar att förutom att ringa till skyddshemmen så kan man ringa till Nollinjen som är en relativt nyöppnad tjänst dit man kan ringa gratis för att få hjälp och stöd. Den är till för både män och kvinnor som upplever våld i nära relationer.

Vågar Lena Ek sig då på en gissning vad gäller mörkertalet bland män utsatta för hot eller våld i nära relationer?

- Det som kommit fram i samtal med män är att de kanske inte ser det som våld då de blir utsatta för till exempel psykiskt våld. Eftersom det inte syns på samma sätt som det fysiska våldet så är det svårare att söka hjälp, och ofta är skammen också stor.

Men hur ska vi få män att våga söka hjälp?

- Vi måste tala mera öppet om vad som är okej i ett förhållande. Det är bra att temat uppmärksammas i media. Vi borde öppna ögonen för problemet så kanske fler män vågar ta kontakt.

Ek berättar att i samtal med kvinnliga klienter som blivit utsatta för våld, så kommer det rätt ofta fram att även de kan ha haft våldsamma tendenser, då oftast i form av psykiskt våld.

skyddshem
Bildtext Trots att man till vardags ofta talar om skyddshemmen som "kvinnohem" eller "mödra- och skyddshem", så är de även till för män som blivit utsatta för hot eller våld i sina relationer.
Bild: Anki Westergård

Alla våldsformer räknas

Kvinnor är mer utsatta för grovt våld vilket gör att de söker sig till sjukvården och på så sätt blir polisen oftare inblandad, och därmed blir kvinnorna också oftare uppmanade att söka hjälp. Det betyder att våldet mot kvinnor syns i statistiken på ett annat sätt.

Om man då känner att allt inte står rätt till där hemma men är osäker på om det är tillräckligt för att söka hjälp, vad kan man göra då?

- Då kan man ringa till närmaste skyddshem och kolla läget. Är det ett sådant läge att de borde komma till skyddshemmet eller kan någon annan hjälpa dem ur situationen?

Slutligen påminner Ek om att det är viktigt att komma ihåg att det inte är enbart om man är utsatt för fysiskt våld som man kan söka hjälp vid till exempel ett skyddshem.

- Också psykiskt våld och det att man känner sig hotad räcker som kriterie för att få hjälp och stöd.