Spänt läge då Finland ska sätta agendan i Arktis
Rysslands och USA:s frostiga relationer kan bli en utmaning då Finland tar över ordförandeskapet i Arktiska rådet.
Arktiska rådet är ett internationellt regeringssamarbete för att skydda den arktiska miljön, främja hållbar utveckling och förbättra invånarnas situation i området.
Rådet består av USA, Kanada, Ryssland och de nordiska länderna. Dessutom deltar representanter för alla ursprungsbefolkningar i Arktis.
Ytterligare 12 länder har observatörsstatus i Arktiska rådet.
Ordförandeskapet roterar vartannat år mellan medlemsländerna. Utrikesminister Timo Soini tar nu över ordförandeklubban efter USA:s utrikesminister Rex Tillerson.
"Nu finns det mycket osäkerhet i luften"
Finland blir ordförande under en period som präglas av osäkerhet i Arktisområdet.
- Under de senaste två åren har rådet lyckats samarbeta relativt bra trots det spända världspolitiska läget men nu finns det mycket osäkerhet i luften, säger Harri Mikkola, äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet.
Enligt Mikkola finns det två faktorer som bidrar till osäkerheten. Den ena är Ryssland och den andra USA.
- Rysslands utrikespolitik har förändrats och man kan föreställa sig att stormaktsrelationerna blir allt spändare under de närmaste två åren, säger Mikkola.
USA:s nye president Donald Trumps linje gällande klimatförändringen och hållbar utveckling går stick i stäv med Arktiska rådets ordförandeprogram.
Trots att samarbetet inom Arktiska rådet hittills fungerat bra tror Mikkola att länderna kan nå en punkt där samarbete inte längre är möjligt.
- Om USA:s och Rysslands relation blir ännu mer spänd så kan det påverka Arktiska rådet. Rådet fattar beslut enligt en koncensusprincip och även små störningar kan därför skada samarbetet också på gräsrotsnivå. Det allra viktigaste arbetet i rådet görs i vetenskapliga arbetsgrupper, säger Mikkola.
Klimatfrågor snarare än politik under de närmsta två åren
Den främsta uppgiften under den tvååriga ordförandeperioden kommer att bli att se till att klimatavtalet från Paris och FN:s principer om hållbar utveckling uppfylls.
Ordförandelandet har möjlighet att sätta agendan och göra prioriteringen i rådet. Finland gör till exempel föredragningslistan för mötena som ordnas.
Finland kommer under sina två år som ordförande att fokusera på klimatfrågor och hållbar utveckling i Arktis. Tyngdpunkten ligger på naturskydd, meteorologiskt samarbete mellan länderna, kommunikationsförbindelser och samarbete kring utbildning.
Målet är att samarbetet mellan Arktiska rådet och Internationella sjöfartsorganisationen IMO ska intensifieras under Finlands tid som ordförande.
Bäst i världen på isbrytare
Mikkola menar att ordförandeskapet framför allt ger Finland viktig synlighet.
- Det arktiska området är viktigt för Finland både ekonomiskt, socialt, ur klimatperspektiv och säkerhetspolitiskt sett. Ordförandeperioden erbjuder en bra chans att höja Finlands profil som ett arktiskt land. Dessutom får Finland chansen att visa upp sin sakkunnighet i arktiska förhållanden, säger Mikkola.
Finland kommer bland annat att förevisa sitt specialkunnande gällande teknologi för isbrytare.
Finland var senast ordförande för Arktiska rådet åren 2000-2002. Enligt forskaren Harri Mikkola är det ett totalförändrat råd som Finland återvänder till som ordförande.
Rådet har blivit både större och viktigare.
- Antalet projekt har ökat explosionsartat och det globala intresset för det arktiska området har ökat märkbart. Rådet har fått flera nya observatörsländer i Asien. Kina, Till exempel Indien, Singapore, Sydkorea är nya observatörer. Och politiskt sett är världsläget mycket spändare än för 17 år sedan, säger Mikkola.
Rådet spelar en världspolitisk roll
Arktiska rådet är enligt Mikkola ett av de få forum där Ryssland och USA de senaste åren lyckats samarbeta. Därför har dess funktion också utöver det konkreta arktiska samarbetet blivit allt större.
- Det är mycket viktigt att det finns den här typen av forum där man kan träffas och diskutera, menar Mikkola.
Rådet koordinerar och finansierar också en stor del av den vetenskapliga forskning som berör klimatförändringen.