Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Kulturen i vågskålen i Karleby - museianställda befarar det värsta

Från 2017
Uppdaterad 12.05.2017 07:19.
Museidirektör Kristina Ahmas.
Bildtext Museidirektör Kristina Ahmas säger att de nu har vi kommit till vägs ände. - Vi klarar oss inte om vi måste spara mera,
Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén

Nu synar Karleby kulturen i sömmarna. Årets sparkur har hittills lett till att museerna fått inhibera två stora utställningar och nu är smärtgränsen nådd. Mera kan man inte spara säger museidirektör Kristina Ahmas.

Genomgången av skolnätet är slutförd och man har tagit beslut om att minska antalet skolor i Karleby. Nu är det kulturens tur att vägas och mätas.

Inom de närmaste två åren ska staden spara knappa 8 miljoner euro fördelat på skola, kultur, vård och den tekniska sidan. På två år ska ett mångmiljonminus vändas till ett plusresultat på 10 miljoner euro.

Mer inbesparingar är dödstöten för muséerna

Hur mycket man ska spara på kulturen är ännu oklart, men museidirektör Kristina Ahmas säger att att situationen är frustrerande.

- Vi vet inte alls hur nästa år ser ut. Men om det blir mera inbesparingar på museet så klarar vi oss inte, det är så illa, säger Kristina Ahmas.

I och med att man river upp budgeten har alla sektorer redan ett sparkrav på två procent under 2017. För muséernas del har det inneburit att man blivit tvungen att inhibera utställningar.

- Vi har blivit tvugna att dra in vår sommarutställning som hade samlat mycket folk i museet. För feståret Finland 100 år hade vi också planerat ett stort projekt, men det måste vi ställa in för att vi inte fick finansiering, säger Ahmas.

K.H. Renlunds museum i Karleby.
Bildtext K.H. Renlunds museum i Karleby.
Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén

Kultur ställs mot vård och omsorg

Budskapen man får från staden är dubbla säger Ahmas. Medan man beskriver kulturen och dess betydelse i vackra ordalag så är verkligheten en annan. Kulturen är ett enkelt sparobjekt.

- Det vi möter är att kulturen ställs mot åldringsvård och socialvård, och kulturen förlorar alltid. Man sparar gärna på kulturen, man förstår inte vad kultur och bildning betyder för en stad, säger Ahmas.

I höst är det ett nytt fullmäktige som tar beslut om kulturens framtid och kulturen är en frivillig satsning för städer och kommuner. Men en budget på knappa miljonen där drygt 60 procent går till löner och 30 procent till hyror finns det inte mycket att spara in på om man vill fortsätta museiverksamheten.

- Vi får se hur de värderar kulturen. Men nu har vi kommit till vägs ände, vi klarar oss inte om vi måste spara mera, säger Ahmas.

Konvalescenten och verkstäder

På K.H Renlunds museum har man just nu fått låna Helene Schjerfbecks målning Konvalescenten, jubileumsåret till ära. Målningen lockar många, både skolklasser och privatpersoner. Museilektor Lauri Skantsi tar emot skolklasser som får delta i verkstäder kring konstverket.

När Yle Österbotten besöker muséet är det fadderklassen årskurs fem i Mäntykankaan koulu som kommer på besök.

- Vi diskuterar konstverk. Rikedomen i konsten är att alla ser den på lite olika sätt, därför är det intressanta diskussioner. En del tycker till exempel att konvalecenten är en flicka, medan andra ser en pojke, säger Skantsi.

Skolklass besöker K.H. Renlunds museum.
Bildtext Skolklasser besöker ofta K.H. Renlunds museum.
Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén

Dyr och äkta

Jodå, den är äkta försäkrar Skantsi eleverna och ja, den är mycket dyrbar, ett av de dyraste konstverken i Finland. Museet fick till och med installera flera kameror för att få låna tavlan. Och så är diskussionen i gång.

Helene Schjerfbecks målning Konvalescenten.
Bildtext Helene Schjerfbecks målning Konvalescenten.
Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén

Barnen får både lyssna och själva berätta och göra uppgifter. Läraren Auli Palosaari säger att besöken på muséet är mycket uppskattade.

- De är entusiastiska, reaktionen är alltid jee!, när vi ska till museet. det är mycket värdefullt och välkommet att all undervisning inte sker i klassrummet, säger Palosaari.

Läraren Auli Palosaari.
Bildtext Lärare Auli Palosaari.
Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén

Att man nu får se Konvalescenten är naturligtvis en stor upplevelse, men även museets egen samling räcker gott och väl till för intressant undervisning säger Palosaari. Och att få lära känna den finländska kulturen är viktigt, både för de elever som har finländska rötter men också för de nyfinländska barnen i klassen.

- Om de kulturella rötterna klipps av, då växer de inte ut igen. Det här är totalt fel sak att spara på, säger Palosaari.

Kammarorkestern och teatern i korselden

För både Mellersta Österbottens kammarorkester och Karleby stadsteater är osäkerheten stor just nu. Både det lokala och det statliga bidraget ligger i vågskålen. Att spara två procent i år är i sig en utmaning säger orkesterns intendent Gun-Maj Peltoniemi.

- Vi har ju redan gjort alla avtal och planeringar för årets verksamhet och vår ursprungliga budget var redan stram, säger Peltoniemi.

Mellersta Österbottens kammarorkester
Bildtext Mellersta Österbottens kammarorkester.
Bild: Mellersta Österbottens kammarorkester/Sami Helenius

Likadan är situationen på teatern. Ekonomin är en stor utmaning redan i dagsläget.

- Vi har försökt hitta sparobjekt så att våra pjäser påverkas så lite som möjligt, men det är svårt. Våra största kostnader är löner och hyror och de medel vi till exempel lägger ner på det visuella är mycket små, säger Mia Gustafsson som leder teaterns ekonomi och förvaltning.

Redan tidigare har både teatern och kammarorkestern noggrant fått se över sin planering och budget.

- Det är klart att man känner sig orolig och funderar vartåt det går, säger Peltoniemi.

Karleby stadsteater.
Bildtext Karleby stadsteater.
Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén

En ambassadör för staden

Ytterligare nedskärningar skulle göra det svårt att skapa ett högklassigt och omväxlande program. Redan under de senaste åren har den ansträngda ekonomin varit kännbar och orkestern får noga välja sin repertoar för att passa den 20-manna orkestern.

Peltoniemi säger att kammarorkestern är en viktig ambassadör för staden i och med att den höga konstnärliga nivån är a och o. Både för att behålla skickliga musiker i staden och för att hävda sig ute i Europa.

- Kulturen och speciellt musiken i Karleby har ett gott rykte. Vi turnerar runt om i världen och står oss i den internationella konkurrensen, men det är bara möjligt om den höga konstnärliga nivån bibehålls, säger Peltoniemi.

Peltoniemi säger att även små summor är betydelsefulla för kammarorkestern och att det är lätt att spara bort något bra.

- Men att bygga upp det igen är arbetsdrygt och tar många år i anspråk, säger Peltoniemi.

Teatern ger attraktionskraft

På teatern lever man i spännande tider och signalerna man fått från staden är främst sparkrav. Men Gustafsson säger att teatern är betydelsefull för Karleby och de inbesparingar man kan göra inom kulturen ger inte så stor effekt på stadens ekonomi, summorna är små.

- Man skulle inte rädda ekonomin fast man stängde ner teatern, säger Gustafsson.

Istället är teatern viktig för stadens renommé och drar besökare till sig.

- Många kommer till Karleby för att se teater, vi har en viktigt roll vad det gäller stadens attraktionskraft, säger Gustafsson.