Folktinget samlades i Hangö - många frågetecken kring svenskans framtid
Folktinget samlas till session i Hangö. Svenskans framtid i vård och utbildning står på agendan. Många av delegaterna är nykomlingar i Folktinget. Förhoppningen är en föryngring också av debatten.
Flera talare förde fram solidariteten, men det var de traditionella talen som dominerade första dagen.
Social- och hälsovårdreformen, Vasa-jouren och lagpaketet kring landskapsförvaltningen fick mest uppmärksamhet i anförandena.
Själva debatten hålls på lördag.
Grundlagen ger skydd – tillsvidare
Folktingets ordförande, riksdagsledamot Thomas Blomqvist (SFP) betonade i sitt hälsningstal grundlagens skydd för svenskan i Finland.
- Vi har en bra ställning med två nationalspråk. Men i praktiken är det en utmaning i kommunerna.
Blomqvist betonade att det finns betydande brister i lagförslaget för vårdreformen. Han ifrågasatte valfriheten som en rättvis lösning ur svensk synvinkel.
”Finlandssvenskarnas riksdag”
Folktinget har beskrivits som finlandssvenskarnas egen riksdag, men med en ganska annan sammanställning.
40 av Folktingets 75 mandat gick i senaste val till Svenska folkpartiet.
Näst störst är Socialdemokraterna med elva platser och Ålands grupp är tredje störst med sju platser.
De två regeringspartierna backade i senaste val, Centern har bara ett mandat, och Samlingspartiet fyra.
De försökte försvara regeringen och bedyra att också deras partier arbetar för svenskan i Finland.
Lagstiftning och PR
Folktingets lagstadgade uppgift är att arbeta för en stärkning av det svenska språkets ställning. Det sker mest inom ramen för lagstiftning och språkskydd.
Men folktinget har också fått alltmer arbete inom PR och lobbyverksamhet. Det har behövts speciellt under den senaste regeringen.
Folktingets informationsverksamhet syns både internationellt och i hemlandet. Framförallt i samband med Svenska dagen i november och i Björneborg på Finlandsarenan i juli.
Okänt i Hangö
Folktinget må vara känt i riksdagen och ämbetsverken. Men en snabb gallup på gatan i Hangö visar att Folktinget är ganska okänt. Att Folktinget samlas just i Hangö verkade vara en överraskning för de flesta.
I den tidigare ganska svenska staden har de finskspråkiga nu fått majoritet. 54 procent av Hangöborna har finska som modersmål.
Båda språkgrupper talar om god sämja och god service. Men både finsktalande och svenskspråkiga klagar på att det inte alltid fungerar.
Vård på svenska inte längre garanterat
Framförallt inom vården skulle det vara viktigt att få använda sitt modersmål, men det lyckas inte längre, säger flera Hangöbor.
Mycket av vården ges i Ekenäs, där svenskan ännu är levande.
Folktinget har säkert kontakt med verkligheten, och gör ett gott arbete, inom ramen för de möjligheter som finns, anser tydligen de Hangöbor som känner till organisationen.
Regeringen inte minoritetens bästa vän
Mycket av Folktingets verksamhet handlar om rikspolitik på regeringsnivå.
- Den här regeringen är inte den finlandssvenska minoritetens bästa vän. Den är inte så noga med fakta och processer som vi har varit vana med, sa riksdagsledamoten Maarit Feldt-Ranta (SDP).
Hur går det med svenskan då marknadskrafterna tar över den offentliga sektorns uppgifter, undrade Feldt-Ranta.
Vänsterförbundet tror på tvåspråkighet
- Tvåspråkiga skolor är inget problem i Hangö. Språkbobborna har inte hoppat över staketet i de två skolorna med gemensam skolgård, berättade Birgitta Gran från Vänsterförbundet.
De tvåspråkiga lösningarna är kontroversiella på många håll i Svenskfinland, många är rädda för att svenskan kommer i underläge.
Frivillighet för det andra inhemska språket i skolan bygger däremot på orealistiska förväntningar, ansåg Birgitta Gran.
De som inte lär sig svenska går miste om en möjlighet i framtidens arbetsliv. Men ojämlikheten har blivit ett varumärke för den här regeringen, enligt Vänsterförbundets talare.
Ekonomin går först för Samlingspartiet
Kimmo Sasi från Samlingspartiet ville tala om ekonomin, basen för vår välfärd samt landskapsreformen och vårdreformen.
- Valfriheten utnyttjar marknaden där det finns goda kvalitativa tjänster, där den nya teknologin tas i bruk.
Den så kallade sotemodellen är enligt Sasi det samma som den nordiska eller svenska modellen, välfärdsmodellen. Vi ska inte kämpa mot den, sa Sasi, som under många år har fungerat som viceordförande i Folktinget.
Sasi: Språkexperimentet får ingen fortsättning
Sasi tog också det så kallade språkexperimentet, som ger möjlighet att pröva frivillighet i språkundervisningen.
- Kom ihåg att det var förra riksdagen som godkände klämmen, den måste genomföras.
Sasi berömde Samlingspartiets utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen, som enligt Sasi har kämpat ganska tappert mot reformen.
- Men nu tvingas hon genomföra försöket med frivillig svenska i ett litet antal skolor (bland 2 200 elever). Nästa regering kommer säkert på basen av experimentet kunna konstatera att det inte kan föras vidare, sa Kimmo Sasi.
Rinne-löfte: Vasa får fulljour
Utanför den egentliga talarlistan talade SDP:s ordförande Antti Rinne.
I ett allmänt hållet tal försvarade han alla minoriteters ställning. Behandlingen av minoriteter är ett mått på hur civiliserat ett samhälle är, sa Rinne. Nu skapas falska motsättningar mellan majoritet och minoritet, infödda och invandrare, finnar och svenskar.
Rinne lovade att om SDP får makten efter nästa riksdagsval så ser Rinne till att Vasa centralsjukhus får fulljour.