Folktingssorg över presidenten, missnöje med regeringen
Den andra dagen av Folktingets session i Hangö präglades av president Mauno Koivistos bortgång, men också av ett praktgräl om sammansättningen av styrelse och presidium.
Många delegater prisade president Koivistos insatser både som statsman, socialdemokrat och gynnare av det svenska i Finland.
- Han talade svenska i alla sammanhang det var möjligt, som en signal för att han förstod vikten av Finlands två nationalspråk, betonade Folktingets omvalda ordförande, riksdagsman Thomas Blomqvist.
Exemplarisk klassresa
Socialdemokraternas riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta betonade Koivistos klassresa, från hamnarbetare till toppositionerna som finansminister, statsminister och slutligen president.
- Han gjorde det som vi socialdemokrater hoppas att varje flicka och pojke i Finland ska kunna göra, utbilda sig till viktiga poster i samhället, sade Marit Feldt-Ranta. Som partisekreterare hade hon många personliga möten med Koivisto.
Både Feldt-Ranta och Blomqvist betonar Koivistos nordiska inställning. Det var också han som förde in Finland i Europa.
"Vi behöver såna vänner"
Enigheten var stor om president Koivistos roll som opinionsbildare för svenskheten.
- Vi behöver många sådana vänner, sade Thomas Blomqvist vid Folktingets plenum.
I Hangö stadshus inleddes dagen med en tyst minut för den bortgånga presidenten.
Därefter var det naturligt att ge sitt stöd till president Sauli Niinistö som gav sitt eget uttalande till beslutet om hälso- och sjukvårdslagen.
Enligt Niinistö kan jourtjänsterna överföras till Seinäjoki centralsjukhus endast om det är säkerställt att patienter kan få service på svenska eller finska enligt eget val.
Det hoppas Folktinget att regeringen nu också beaktar.
Snabb behandling om Åbo, Vasa och skolsvenskan
Folktinget godkände raskt alla sakfrågor med motioner om vikten av ett joursjukhus i Vasa och tvåspråkig kommunalförvaltning i Åbo.
Folktinget vill inte gå med på att svenskundervisningen i Finland nedmonteras. Regeringen ska inte undervärdera ungdomarnas kunskap och vilja att lära sig svenska.
Folktinget varnar för att man stänger dörrarna till Norden om man försämrar möjligheterna att studera svenska i Finland.
Svårare verka i Samlingspartiet
Folktinget uttrycker sin kritik av regeringen som medvetet försämras svenskans ställning. Den formuleringen var enhällig.
Samlingspartiets talare Michael Berner beklagade att det har blivit svårare att verka för svenskan i partiet.
Av de 75 ledamöterna är bara en handfull representanter för regeringspartierna Centerpartiet och Samlingspartiet.
Båda partierna förlorade i senaste val – finlandssvenskarna tycks inte rösta på regeringspartierna, konstaterade Thomas Blomqvist,
Åland före Sasi
Det blev problem med sammansättningen av styrelse och presidium.
SFP:s riksdagsledamot Thomas Blomqvist från Västnyland återvaldes till ordförande.
Till viceordförande valdes socialdemokratern Jacob Storbjörk, Österbotten, och Johnny Andersen, liberal från Åland. Han slog ut Samlingspartiets Kimmo Sasi som nu lämnar styrelsen för Folktinget.
Den tredje platsen kunde ha tillhört Vänsterföbundet, som gjorde ett starkt val.
Men också den åländska gruppen i Folktinget har ökat, så att Åland är den tredje största gruppen i Folktinget med sju mandat.
Veterligen skulle SFP gärna ha bevarat Sasi på posten, vilket vänstern protesterade mot.
Historiskt dåliga relationer
Folktinget uttryckte också på annat sätt sitt stöd för Åland, både språkligt och ekonomiskt. De åländska kraven på helsvensk service från finländska myndigheter gynnar också finlandssvenskarna.
Nu kräver Folktinget att regeringen uppfyller sina förpliktelser gentemot Åland också när det gäller en rättvis lösning om den så kalalde klumpsumman, det vill säga den ersättning Finland betalar till Åland som kompensation för skatteintäkterna.
Folktinget är oroat över att relationerna mellan Finland och Åland utvecklas i negativ riktning och i dagsläget är sämre än de varit på mycket länge.