Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

President Mauno Koivisto var en vän av klassisk musik

Från 2017
Uppdaterad 22.05.2017 22:07.
Mauno Koivisto skrattar. Bilden tagen 2003.
Bildtext Mauno Koivisto (år 2003)
Bild: All Over Press/Mauri Ratilainen

President Mauno Koivisto besökte ofta festivalen ”Musik vid havet” i Ingå i början av 2000-talet. Paret Koivisto bodde under somrarna i sitt fritidshus i Täkter och det blev en vana för dem att gå på konserter under festivalen.

Sommaren 2004 valde presidenten repertoaren för en av konserterna, berättar Johanna Lindstedt, som var konstnärlig ledare på den tiden.

Presidenten fyllde konserten med innehåll

Festivalen ”Musik vid havet” hade under några år en konsertkväll med titeln ”Carte blanche” där musiken var vald av en känd kulturpersonlighet.

Första året var det filosofen Georg Henrik von Wright som valde musik som han hade en speciell relation till.

År 2004 var det president Mauno Koivistos tur. Konserten hölls den 20 juni 2004 i Ingå kyrka.

Från Sallinen till Schubert

Det första stycket som presidenten valde var Aulis Sallinens ”Aspekter på Peltoniemi Hintriks sorgmarsch”. Melodin är en gammal spelmanslåt från Kaustby som Sallinen omarbetade i sin tredje stråkkvartett. Det sorgliga finns kvar men Sallinens aspekter tillför musiken nya dimensioner.

Koivistos andra val var Jean Sibelius ”Fem stycken för piano” op. 75. Olli Mustonen var pianisten som i Ingå kyrka bjöd presidenten på När rönnen blommar, Den ensamma furan, Aspen, Björken och Granen. Man kan undra vilket av de fem styckena som var presidentens favorit. Var det den kända ”Granen” eller kanske han identifierade sig med ”Den ensamma furan”?

Det tredje musikstycket var Oskar Merikantos Romans, ett omtyckt och känt stycke för många finländare, så också för Mauno Koivisto.

Som sista stycke valde presidenten Franz Schuberts Pianokvintett i A-dur, allmänt kallad ”Forellkvintetten”. Ingå Ensemble med Nonna Knuuttila och Seppo Kimanen i spetsen stod för tolkningen i Ingå kyrka.

President Emmanuel Macrons musiksmak

I Frankrike har man synat den nya presidenten Emmanuel Macron i sömmarna och i kultursammanhang lyft fram att han under många år har studerat pianospel.

Strax efter segern i presidentvalet beskrev Macron sina känslor genom att dra paralleller till den upprymdhet och känsla av frihet som uttrycks i Wolfgang Amadeus Mozarts så kallade champagnearia. Den som börjar med orden "Finch'han dal vino” och finns i operan Don Giovanni.

Mittenkandidaten Emmanuel Macron i direktsänd valdebatt den 4 april 2017 inför det franska presidentvalet-
Bildtext Emmanuel Macron
Bild: LIONEL BONAVENTURE / POOL

Rossini och Bach

I en intervju för classiquenews.com berättar Macron att han är en stor beundrare av operatonsättaren Gioacchino Rossini. ”Hans frihet, hans eget liv och hans geni har alltid imponerat på mig” säger Macron, ”Rossini fullkomligen återuppfann operan”.

I en helt annan genre uppskattar Emmanuel Macron speciellt Johann Sebastian Bach. Hans verk för orgel, cembalo och cello är musik som främjar andlig tillväxt, säger Macron.

Bach är en mellanhand mellan flera världar, odefinierbara och stora

Schumann och Liszt

I intervjun för den franska musiksajten berättar den nyvalda presidenten att han är särskilt känslig för pianomusik, att han själv spelat mycket och strävar efter att spela så fort han har tid igen.

Robert Schumanns pianoverk intar en särskild plats i Macrons liv. De innehåller bilder och känslor som man inte hittar någon annanstans, säger han.

”Jag känner också en stor anknytning till Franz Liszt, denna stora europé”. Macron beskriver glimret i Liszts pianosvit Pilgrimsår och säger att den musiken förblir aktuell år efter år.

Mer om ämnet på Yle Arenan

Diskussion om artikeln