Ingen som kan svenska söker till hemvården i Helsingfors - staden svarar på JO-anmälan

Helsingfors stad har upprepade gånger sökt personer som kan svenska till den svenskspråkiga hemvården, men i den senaste rekryteringen i början av 2017 fanns inga sökande. Det här framkommer i stadens redogörelse till justitieombudsmannen (JO).

Yle Huvudstadsregionen har tagit del av Helsingfors stads svar på Svenska pensionärsförbundets JO-anmälan, som gjordes i början av februari. Pensionärsförbundet vill att riksdagens justitieombudsman bedömer om kvaliteten på vården på svenska i Helsingfors är i enlighet med lagen om att få vård på sitt modersmål.

I januari visade nämligen en enkät att det har blivit svårare att få hemvård på svenska i Helsingfors. 64 procent uppgav att de aldrig får service på svenska, vilket var 11 procentenheter mer än 2015 då Helsingfors stad gjorde en liknande enkät.

Svenskakunskaper ska vara trumfkort

Helsingfors stad svarar JO att en arbetsgrupp har grundats hösten 2016 vid social- och hälsovårdsverket för att utveckla servicen på svenska. Dessutom har en svenskspråkig minneskoordinator anställts under fjolåret.

Mer konkret ska staden satsa på att rekrytera svenskspråkiga, men det är inte lätt. I svaret till JO står att man upprepade gånger har sökt personer som kan svenska till den svenskspråkiga hemvården men i den senaste rekryteringen i början av 2017 fanns det inga sökande.

Kunskaper i svenska ses enligt staden som ett trumfkort vid rekrytering och kunskaper i språk ska bli attraktivare med belöning och utbildningar.

Personalen ska också ha möjlighet att utbilda sig för att utöka ordförrådet och för att underlätta att använda språket i servicen. Språkutbildningen ska öka under det här året.

Fler har svenska som modersmål, färre anger det som kommunikationsspråk

I södra Helsingfors finns ett svenskt hemvårdsteam, men de som bor i andra delar av staden och vill få vård på svenska har hänvisats till köptjänster eller tolk.

Antalet klienter med svenska som modersmål har ökat sedan 2015 efter att antalet minskade under några år. 2015 var antalet 1183 medan det 2016 var 1237. Största delen är bosatta i det södra serviceområdet.

Bara en bråkdel av de svenskspråkiga klienterna har ändå angett svenska som kommunikationsspråk. Antalet var i fjol 184 och har minskat från 2015 då det var 216.

Klienterna tillfrågas om de vill få hemvård på svenska eller på finska.

Problem inom köptjänsterna

De producenter som Helsingfors har köpt tjänster inom hemvården av har enligt staden inte uppvisat de språkkunskaper som krävs. Problemet har diskuterats med producenterna och staden planerar nu en ny konkurrensutsättning. Den nuvarande avtalsperioden slutar den sista september.

Helsingfors stad skickade sin redogörelse till JO i början av maj. När JO kommer med ett beslut i frågan är oklart.