Sjukfrånvaron inom vården ökar

Sjukfrånvaron inom kommunsektorn minskade från år 2008 till år 2013. Efter det har minskningen avstannat. I fjol var kommunanställda frånvarande från arbetet på grund av egen sjukdom i genomsnitt drygt 16 dagar. Personal i serviceyrken och fysiskt arbete hade den högsta sjukfrånvaron.

Chefen för äldreomsorgen i Jakobstad, Pirjo Knif, säger att sjukfrånvaron i staden följer samma mönster. Mängden sjukfrånvaro varierar beroende på var den anställda jobbar och med vad.

- De senaste åren har trenden varit att sjukfrånvaron ökar från år till år, säger Knif.

Fysisk och psykisk belastning

Den största orsaken är den ökade fysiska och psykiska belastningen som har ökat. Enligt Knif har kommunernas skärpta kriterier för vem som ska få bo på ett effektiverat serviceboende gjort att klienterna som kommer in till boendet är i sämre skick än tidigare.

- Det betyder att de är tungskötta. De behöver mera vård, ofta tvåpersoners vård och det här ger fysiskbelastning för personalen, säger Knif.

Fram till slutet av 2000-talet sjönk sjukfrånvaron inom kommunsektorn. Högst var sjukdagarna år 2008, då var kommunanställda borta från arbetet på grund av sjukdom i genomsnitt 19,4 dagar. Sedan 2013 har sjukfrånvaron varit stabil med i genomsnitt 16,7 sjukdagar per anställd och år.

Förra året var sjukfrånvaron högst bland hemvårdare, närvårdare, skolgångsbiträden, städare och sjukhusbiträden, mellan 24 och 31 dagar per år. Minst sjukdagar hade chefer, specialsakkunniga, läkare och lärare, mellan sex och nio dagar per person och år.

Också på Pedersheim åldringshem har sjukfrånvaron ökat. Enligt föreståndaren Marina Bock borde personalmängden anpassas som till ett demensboende.

- Det är fysiskbelastning och det som jag tror är tyngst är den psykiska belastningen. Det är mycket stress och du ska hinna med mycket på ditt arbetsskift. Det är mycket krav, det är kvalitetstänkande, det är säkerhetsfrågor, patientsäkerhetsfrågor och du ska vara sparsam, säger Bock.

Mer personal på önskelistan

Närvårdaren Madeleine Forss bekräftar att den fysiska och psykiska stressen har ökat.

- Det är ryggproblem efter tunga lyft. Om man vänder sig eller böjer sig hastigt kan det bli en lång sjukskrivning.

Forss önskar sig mer personal på boendet.

- Om vi skulle vara fler skulle vi inte ha det så stressigt, till exempel på morgonen har vi bråttom att få upp alla i tid. Vi skulle vilja ha mer tid att tänka på hur vi gör saker, säger Forss.

Bock har önskelistan klar för sig, mera resurser till vården som innebär mer personal och fler studieplatser inom vårdutbildningarna.

- Helheten borde ses över om vi ska klara av vården i framtiden, säger Bock.

Inom äldreomsorgen i Jakobstad har man som mål att varje år minska sjukfrånvaron. I en del arbetsgemenskaper har man erbjudit skräddarsydd coachning.

- Det handla om att lära ut rätt ergonomi, men också att man får tala om sådant som oroar en. Men också att personalen får verktyg att själva objektivt se sin situation och hjälpa sig själv. Många gånger är det den totala belastningen, inte bara från arbetet utan också från annat i livet, som påverkar helheten, säger Knif.

Enligt Knif har man sett goda resultat i de arbetsgemenskaper som fått coachningen.

Dåligt samvete

Forss säger att det ibland märks i vården att de är stressade.

- Då har jag väldigt dåligt samvete. Om jag känner att jag har stressat hela dagen och jag funderar vad som har hänt under dagen då har jag jättedåligt samvete, säger Forss.

Arbetshälsoinstitutets Kommun10-undersökning är landets största undersökning där de kommunanställdas hälsa följs upp. I undersökningen deltog Helsingfors, Esbo, Vanda, Åbo, Tammerfors, Uleåborg, Reso, Nådendal, Nokia, Valkeakoski och Virdois. Med hjälp av arbetsgivarnas personalregister undersöks över 90 000 kommunanställdas årliga sjukfrånvaro.