Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Finland föreslås kunna ge militär hjälp till andra länder – följderna kan vara problematiska

Från 2017
Uppdaterad 21.05.2017 13:37.
En beväring under en övning i stadskrigsföring
Bildtext Vem som ska kunna skickas ut för militärhjälp utomlands debatteras i riksdagen.
Bild: Lehtikuva/Jussi Nukari

Utrikesutskottet föreslår att Finlands försvarsmakt ska delta också i farliga militära operationer utanför Finlands gränser och att regeringen och presidenten ska fatta beslut om det.

Följden av direkt militär hjälp skapar en problematisk gråzon, säger fredsforskaren Tarja Cronberg.

När, var och hur ska Finland få ge militär hjälp och vem ska få besluta om det i brådskande fall?

Det är frågor som har varit på tapeten i flera utskott i riksdagen den senaste tiden.

Regeringen vill att lagstiftningen ska ändras när det gäller att ge direkt militär hjälp åt andra länder och när riksdagen har slagit fast de nya lagarna får Finland ge direkt hjälp åt andra länder, till EU eller andra organisationer.

Förr var det bara möjligt att ge materiel och expertis.

Finland löste det kreativt i samband med terrordådet i Paris 2015.

Mänskor minns de döda i terrordådet i Paris 2015.
Bildtext Parisare minns de 130 döda efter terrordåden i Paris 2015.
Bild: EPA/ETIENNE LAURENT

Frankrike aktiverade då EU:s solidaritetsklausul som säger att om ett EU-land drabbas av en katastrof, terrordåd eller väpnat angrepp ska de andra länderna ställa upp med resurser.

Det ingår nämligen i Lissabonfördraget.

Då kunde Finland hjälpa genom att avlasta Frankrike i deras fredsbevarande operation i Libanon.

Går det som utrikesutskottet vill kan Finland också ställa upp med maktmedel i framtiden, till exempel vid terrordåd.

Kan Finland delta i krig utomlands?

Kan det då handla om att delta i krig?

- Nej, säger SFP:aren Thomas Blomqvist från försvarsutskottet.

- Det skulle inte handla om att strida, men nog att hjälpa ett krigförande land. Det är inte så att vi skickar trupper för att strida för ett annat land.

Blomqvist säger att det är svårt att säga hur farliga uppdragen utomlands blir.

Soldater under Natos militärövning Baltops i Polen 2016.
Bildtext Det är svårt att säga hur farliga uppdragen utomlands blir.
Bild: EPA/ADAM WARZAWA

- Det är svårt att se att det skulle vara så mycket farligare, eller alls farligare, än situationen i Afghanistan som varit utmanande och det har alltid funnits frivilliga att skicka dit.

Freds- och konfliktforskaren Tarja Cronberg välkomnar att reglerna nu blir klarare.

Men hon ser också ett politiskt skifte i Finlands säkerhetspolitik som kan skapa problematiska gråzoner mellan krishantering och krigföring.

Tarja Cronberg talar
Bildtext Freds- och konfliktforskaren oroar sig för gråzonerna som kan uppstå
Bild: Lehtikuva/Markku Ulander

- Om det gäller hjälp till jordbävningar eller vid terrordåd blir det inga stora skillnader. Men om det uppstår en gråzon, ett område där man eventuellt kan tänka sig att ge militärhjälp också i krigssituationer så är det väldigt problematiskt.

- Där ska man gå efter Finlands utrikes- och säkerhetspolitik som bland annat säger att man inte ska bli en part i krig.

- Det gäller ju hela tiden i dag att frågan om krig och fred och gränsen mellan dem blir diffusare. Det blir svårare att säga när det handlar om fred och när det handlar om krig. När det gäller krig innanför ett lands gränser är det också svårt att dra gränser.

Kan man tvinga någon på farligt uppdrag?

En stor fråga är om man ska kunna tvinga en soldat att delta i militära operationer utomlands.

Försvarsutskottet anser att det ska vara obligatoriskt. Oppositionen vill inte att lagen gäller retroaktivt.

De anser att bara de som tar tjänst i Försvarsmakten efter att lagen har trätt i kraft kan tvingas delta i militär hjälp utomlands.

Regeringen slår fast att Finlands hjälp inte kan äventyras av att nyckelpersoner vägrar.

Militär uppställning.
Bildtext Ska de som redan är inom det militära kunna tacka nej till uppdrag?
Bild: Yle / Jyrki Lyytikkä

Vem är det som tackar ja?

Vem som fattar beslutet har också debatterats i både grundlags- och utrikesutskottet de senaste dagarna.

Utrikesutskottet slår fast att det blir regeringen eller presidenten som fattar beslut om att ge brådskande militär hjälp.

- Vi är ju redan nu med i krishanteringsoperationer som kan vara farliga. Förresten är det alltid presidenten, regeringen och riksdagen som tillsammans beslutar om vi ska säga ja eller nej om något land ber om hjälp, säger socialdemokraten och medlemmen i utrikesutskottet Erkki Tuomioja.

Det här lagpaketet kommer snart upp i plenum och riksdagen röstar antagligen om frågan i juni.

Aktuellt 17

Programmet är inte längre tillgängligt

Diskussion om artikeln