Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Grönsaksodlaren får jobba hårt för att hinna ikapp

Från 2017
Uppdaterad 22.05.2017 10:35.
Jordbrukare Christer Finne vid åkern i Solf.
Bildtext Jordbrukare Christer Finne vid åkern i Solf.
Bild: Yle/Moa Mattfolk

Visst är våren sen jämfört med de senaste åren, men den är inte exceptionellt sen. Det säger jordbrukare Christer Finne i Solf, som kommer ihåg långt sämre säsongstarter. Men det är ändå intensivt arbete på åkern som gäller framöver för att hinna ikapp.

- Tjälen sitter ställvis kvar i marken. Det ser man på de mörka fläckarna, det torkar upp ojämnt helt enkelt, säger Finne.

Christer Finne odlar grönsaker och spannmål på sammanlagt 67 hektar mark i Solf i Korsholm. Han kommer ihåg katastrofvårar då odlingen kommit igång långt senare än nu.

- I mitten av 80-talet hade vi flera vårar på raken som var betydligt senare än den här, och så minns jag våren 2006 då det började regna precis när vi skulle sätta igång och så hällde det ner i två veckor.

Tålamod krävs

Enligt Finne är årets vår några dagar senare än normalt på våra breddgrader, men naturligtvis sen jämfört med fjolåret.

- I år sätter vi igång tolv dagar senare än ifjol.

Samtidigt har tjälen gjort åkern gott, menar Finne. Det är inte för vått, inte för torrt. Jorden har fin struktur och låter sig bearbetas.

- Bara man har tålamodet att vänta tills förhållandena är de rätta så blir det nog bra.

Har du det då?

- Jag har ganska bra tålamod jo, säger Finne och skrattar.

Plantornas tillväxt inne i växthuset har Finne kunnat hålla tillbaka genom att snåla med uppvärmningen.

- Så inte har jag panik, men säsongen blir ju kortare och arbetet framöver väldans intensivt.

Långa dagar, korta nätter

En del av grönsallaten står redan i marken, broccoli och kål väntar på att planteras ut härnäst. Från och med måndag är det full rulle som gäller.

- Den största utmaningen är utan tvekan att få tiden att räcka till. Under den närmaste månaden borde vi jobba in två förlorade veckor, säger Finne.

Christer Finnes odlingsmark i Solf.
Bildtext En del isbergssallat är redan utplanterad på Finnes mark.
Bild: Yle/Moa Mattfolk

Finne odlar grönsaker på 13 hektar, men det handlar om över 40 olika sorter där merparten först drivs upp i växthus.

- Därför kan man säga att vårt vårbruk pågår hela säsongen. Det är väldigt är intensivt.

Dessutom säljer Finne en del av sina grönsaker själv, även om merparten under högsäsong går till partihandeln.

Christer Finne har hållit på sedan 1980-talet och säger att åldern känns.

- Förr kunde jag strunta i att sova någon natt nu och då, men numera försöker jag tillbringa i alla fall fyra eller fem timmar per natt mellan täcket och madrassen.

Vad får dig att orka då, vad är bra just nu?

- Ja, man är alltid väldigt förväntansfull den här årstiden och tänker att i år blir ett bättre år än ifjol. Jag brukar säga att vi bönder nästan tror mer än de tror i kyrkan.

Bjuder till

Under de senaste åren har många finländska jordbrukare valt att lägga av, en trend som Finne tycker är sorglig.

- Ekonomiskt har det faktiskt inte gått bra på en ganska lång tid, maten är för billig - åtminstone om man ser till vad som landar hos oss producenter, säger han.

Men Christer Finne tänker inte lägga av. Lånen börjar vara bortbetalda och dessutom visar nästa generation intresse för att ta över.

- Äldsta dottern är intresserad av att fortsätta så det är klart att man bjuder till så att det blir lite lättare för henne.

Christer Finne i Solf säljer en del av sina grönsaker själv.
Bildtext Christer Finne säljer en del av sina grönsaker i egen gårdsbutik.
Bild: Yle/Moa Mattfolk

Fåglarna kvittrar, det är behagligt varmt där vi står i lä för nordanvinden. Christer Finne kisar mot solen. Igår hade han yllemössa på huvudet, men det blev för varmt så på lördagen fick skärmmössan göra vårdebut. Han vågar sig på en liten önskan inför de kommande två veckorna.

- Svag vind så att marken fortsätter torka upp, 15-20 grader dagtid och över tio på nätterna. Och gärna lite regn på fredagskvällarna så att man får ta sovmorgon på lördag.

Diskussion om artikeln