Svårt få toppvitsord i bra högstadium - orättvist när elever söker in till gymnasiet

Bedömningen av niondeklassare varierar så pass mycket att elevernas rättsskydd är i fara, befarar forskare.

- Det finns många sådana elever som inte får studieplats i den skola eller det gymnasium eleven skulle vara berättigad till, säger Sirkku Kupiainen, sakkunnig vid enheten för utbildingsbedömning vid Helsingfors universitet.

Flera undersökningar visar att elever kan få olika vitsord för samma färdigheter.

- Om elevernas genomsnittliga kunnande är på en svagare nivå, får de relativt sett ett bättre vitsord än de elever som går i en skola där alla är väldigt duktiga.

Vitsorden varierar mellan klasser, skolor och kommuner

Att bedömningen av grundskolans slutbetyg varierar kraftigt kom bland annat fram i en undersökning ifjol där 13 000 unga i metropolområdet tillfrågades.

Också en doktorsavhandling som publicerades får några år sedan visar samma sak, liksom Utbildningsstyrelsens utredningar.

Kupiainen säger att skevheten inte beror på lärarnas yrkeskunskap, det är bara svårt att vara konsekvent när läroplanens kriterier för bedömning kräver att lärarna gör sina tolkningar.

Läraren måste bestämma kriterierna

Läraren måste själv avgöra vilka kriterier hen betonar. Hen vet inte heller exakt hur duktiga de egna eleverna är, jämfört med elever i andra skolor.

Den nya läroplanen som för niondeklassarnas del börjar tillämpas om några år löser inte heller bedömningsproblemet. I nya läroplanen betonas mångsidiga studiemetoder och mångsidig bedömning.

Genom att vidareutbilda lärare försöker man förenhetliga vitsorden.

Vitsorden påverkar självbilden. Också därför borde något göras åt vitsorden

― Sirkku Kupiainen, Helsingfors universitet

Ett förslag är också att inrätta en riksomfattande provbank ur vilken lärarna kunde ta prov och jämföra det de eleverna kan med hur elever i andra skolor klarar sig.

- Om man ser det är som en rättsskyddsfråga så då borde man ju nog göra något åt saken, säger Kupiainen.

Vitsorden påverkar också hur ungdomarna ser på sitt eget kunnande och till vilka områden de vill söka sig.

- Vitsorden påverkar självbilden. Också därför borde något göras åt vitsorden säger Kupiainen.

Vad avgör - proven eller egna aktiviteten?

Vissa lärare fäster vikt vid proven, andra premierar elever som är aktiva på lektionerna.

I skolan i Kontiolax säger Juuso Ylönen att han betonar proven och andra skriftliga arbeten.

Han tycker inte att aktiviteten på lektionerna får vara avgörande, det beror på personligheten om eleven vill eller vågar vara framme.

- Hittills har jag aldrig sänkt ett vitsord på grund av passivitet, säger Ylönen.

Alla elever orkar inte satsa

Lärarna störs ibland av att eleverna inte gör sitt bästa - de bara inte ids.

Terhi Välimäki som undervisar i det finska gymnasiet i Hagalund i Esbo säger att hon kan ge ett högre vitsord om eleven lägger i en högre växel och det leder till resultat.

- Ibland grämer jag mig å elevens vägnar om jag märker att eleven kämpar men inte når de uppsatta målen. Men man måste själv fundera över kriterierna för vitsorden, och där måste de måste vara samma för alla, säger Välimäki.

Texten är baserad på två artiklar hos Yle Uutiset:
Huippuarvosana voi olla hyvässä koulussa tiukassa – Tutkija: oppilaiden oikeusturva vaarantuu
"En ikinä ole laskenut numeroa passiivisuuden takia" – opettajat kertovat, mikä todistuksen numeron ratkaisee