Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Päivi Nerg: Finland är beroende av hjälporganisationer för att klara flyktingkrisen

Från 2017
Uppdaterad 22.05.2017 18:26.
Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg.
Bildtext Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg berömmer hjälporganisationernas bisstånd i mottagningen av asylsökande.
Bild: Jarno Kuusinen / AOP

Asylsökande i Finland skulle befinna sig i en sämre situation om det inte vore för finländska organisationers bistånd i mottagningsprocessen, säger inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg till Yle Nyheter.

Nerg gästade i dag Rädda barnen som släppte en rapport om sitt senaste lyckade projekt: Barnvänliga utrymmen i finländska mottagningscentraler.

Hösten 2015 inledde Rädda barnen projektet Barnvänliga utrymmen i fyra mottagningscentraler på olika håll i landet.

Konceptet, som inte tidigare hade tillämpats i Finland, går ut på att erbjuda psykosocialt stöd till barnen som bor på mottagningscentralerna.

Ensamkommande flyktingbarn i boende i Grankulla.
Bildtext Ensamkommande flyktingbarn vid ett boende i Grankulla. Rädda barnens barnvänliga utrymmen grundades i Uleåborg, Lahtis, Kemijärvi och Kides.
Bild: Yle/ Christoffer Gröhn

I praktiken byggs lekhörnor upp vid mottagningscentralerna där frivilliga hjälparbetare handleder barnen i lekar, spel och undervisning.

Rädda barnen släppte på måndagen en rapport som visar att projektet har varit lyckat.

- Vi har märkt av förändringar i barnens beteende. De som tidigare vart oroliga eller tillbakadragna har blivit mera öppna, stärkt sitt självförtroende och sina sociala kunskaper, säger Max Holm vid Rädda barnen.

Max Holm är informatör för Rädda Barnen i Finland
Bildtext Max Holm, informatör för Rädda barnen.
Bild: Yle/Anna Savonius

Päivi Nerg, kanslichef vid inrikesministeriet, är nöjd över resultatet.

- Uttryckligen den här sortens organisationer, som till exempel är specialiserade på barnens rättigheter, bidrar med ett viktigt kunnande till det här arbetet.

Klarar staten sig utan den här sortens frivilliga stöd?

- Vi klarar oss inte. Jag kan helt ärligt säga att sedan hösten 2015 skulle det inte ha gått, säger Nerg.

Föräldrarna hittar tillbaka till sina barn

Det huvudsakliga målet med barnvänliga utrymmen på mottagningscentralerna är att barnen ska komma över de svåra och traumatiska händelserna de varit med om.

Metoden är helt enkelt att låta barnen vara barn. De får umgås med varandra, leka och ge uttryck för känslor under trygga förhållanden.

- Många av barnen gjorde ingenting på dagarna, de tillbringade dagarna på mottagningscentralen utan egna trygga utrymmen. För de flesta var det en lättnad i den kaotiska vardagen, få ett eget litet hörn där de kunde vara fria och njuta av att vara ett barn, säger Rima Hadid som deltagit i projektet som frivilligarbetare.

Rima Hadid, studerande vid Uleåborgs universitet och frivilligarbetare för Rädda barnen.
Bildtext Rima Hadid, studerande vid Uleåborgs universitet och frivilligarbetare för Rädda barnen.
Bild: Niklas Evers

Hadid är magisterstuderande vid Uleåborgs universitet och har deltagit i projektet sedan planeringsstadiet hösten 2015.

- Det har varit fantastiskt! Att få vara engagerad i projektet, träffa barnen och se dem le. Jag njöt verkligen av att vistas i ett utrymme som enkom var till för dem.

Hur har föräldrarna reagerat?

- Det första föräldrarna fick var en uppfattning om hur de kan uppmärksamma sina barn. De flesta lever under stor stress och har lätt att glömma bort att leka med sina barn. Både barnen och deras föräldrar drog nytta av det här projektet.

Flyktingkrisen pågår fortfarande - men syns allt mindre i Finland

De senaste åren har antalet flyktingbarn som ensamma anländer till Finland minskat rejält.

År 2015 kom över 3 000 ensamkommande flyktingbarn till Finland för att söka asyl. Redan året efter kom det bara drygt 400 barn och trenden ser ut att fortsätta.

- I år har det bara kommit 67 minderåriga flyktingar till Finland, säger Nerg.

Hon poängterar ändå att flyktingkrisen är långt ifrån över. Flyktingarna har inte försvunnit någonstans de senaste åren, trots att det kan verka så i Finland.

- Ur Finlands perspektiv ser situationen ut att lugna sig men vi vet att det utanför Europas gränser finns massor med minderåriga barn på flykt. Vi måste, också i Finland, hitta bättre modeller för mottagningen, så vi är beredda om flera tar sig hit.