Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Kemiska vapen brännhet fråga på Natokonferens i Helsingfors

Från 2017
Uppdaterad 29.05.2017 06:10.
Ett syriskt barn får vård vid ett fältsjukhus i provinsen Idlib efter en kemisk attack den fjärde april 2017.
Bildtext Ett syriskt barn får vård vid ett fältsjukhus i provinsen Idlib efter en kemisk attack den fjärde april 2017.
Bild: EPA/STRINGER

Finland står värd för en årlig Natokonferens i dag (29.5). En av de mest brännande frågorna är användningen av kemiska vapen i Syrien. Också Nordkorea och kärnvapennedrustning ska diskuteras.

Utrikesminister Timo Soini (Sannf) öppnar konferensen och som ordförande fungerar Natos biträdande generalsekreterare Sorin Ducaru.

Medverkande organisationer på konferensen

Kemiska vapen - varför är det så allvarligt?

Det finns tre sorter av massförstörelsevapen - biologiska och kemiska vapen samt kärnvapen.

Ett biologiskt vapen är till exempel avsiktlig spridning av en sjukdom som ebola.

Kemiska vapen utnyttjar giftiga kemikalier som leder till förlust av funktionsduglighet, bestående skada och död genom spridning av giftiga gaser.

- Kemiska vapen ser ingen skillnad på offren och drabbar alla i området de riktas mot. Barn, äldre - det gör ingen skillnad, säger Mikael Långström på utrikesministeriet.

Långström arbetar för att förebygga användningen av kemiska och biologiska vapen.

Ambassadrådet Mikael Långström på Utrikesministeriet följer med användningen av kemiska vapen.
Bildtext Mikael Långström.
Bild: Yle / Dan Ekholm

- Det är en otroligt smärtsam död med starka symptom. Dessutom är gasen oftast osynlig vilket leder att offren inte kan försvara sig eller fly innan det är för sent.

Kemiska vapen är förbjudna enligt konventionen om förbud av kemiska vapen. 192 länder har anslutit sig till denna konvention.

Man kan även argumentera för att förbudet gäller på basis av sedvanerätten. Enligt Långström har det krävts långt historiskt arbete för att förbjuda dem.

- Det finns ingen laglig användning av kemiska vapen.

Attacken i Syrien utreds fortfarande

I början av april dog över 80 människor i en kemisk vapenattack i Syrien.

Attacken inträffade i rebellkontrollerade provinsen Idlib och många länder har fördömt attacken.

Bland annat USA, Frankrike och medborgarorganisationer skyller på den syriska regimen som leds av president Bashar Al-Assad.

Ryssland pekar ut de syriska rebellerna som skyldiga. De påstår att en bomb träffade ett förråd där rebellerna förvarat nervgas.

Syriska presidenten Al-Assad kallar incidenten en lögn och ett påhitt. Sedan incidenten har en utredning varit på gång. Vem eller vilka de skyldiga är har ännu inte offentliggjorts eller fastställts.

Utredningen om giftiga kemikalier använts sköts av Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW).

Vem som är skyldig, undersöks därefter av OPCW:s och FN:s gemensamt grundade undersökningsgrupp.

OPCW har redan fastställts att nervgasen sarin eller ett liknande ämne användes i Syrien.

"Den värsta sorten av kemiska vapen"

- Saringas hör till den värsta kategorin av kemiska vapen och orsakar otroligt grymma symptom, berättar Långström.

Personer som exponeras för saringas drabbas av blödningar, andningssvårigheter, tryck i bröstet, illamående och dreglande som sedan övergår i koma och kvävning till döds.

Långström säger att det krävs expertis för att tillverka saringasvapen och att vem som helst inte kan göra det.

- Det är viktigt att ställa de skyldiga till svars. När skuldfrågan är besvarad av utredningarna kommer konsekvenserna att fastställas.

- Finland betonar FN:s säkerhetsråds roll och anser att i synnerhet de permanenta medlemmarna har ett särskilt ansvar för att vidta åtgärder och ställa de skyldiga till ansvar.

Det är inte första gången kemiska attacker förekommit i Syrien. 2013 dog över 1000 människor i en gasattack i Ghouta i Syrien. 2017 är ett flertal incidenter föremål för OPCW:s undersökning.

Långström säger också att det förekommit en oroväckande trend på senaste tiden där kemiska vapen riktas mot oskyldiga. Han tror att det är ett sätt att sprida rädsla och skräck.

Redan i 2013 förband sig Syrien till att deklarera och förstöra sina vapen.

Genom internationellt samarbete har även Finland hjälpt till och förstört en del av vapnen på finsk mark.

Officiella utlåtanden kring Syrienutredningen kommer inte att göras på konferensen. Det säger Sannamaaria Vanamo, chef på enheten för vapenkontroll på utrikesministeriet.

Hotbilden Nordkorea och nedrustningen gällande kärnvapen

Provsprängningar och provokationer från Nordkoreas håll och hur det påverkar världen kommer också att diskuteras på konferensen.

- Nordkorea utgör en hotbild för en värld utan kärnvapen, säger Sannamaaria Vanamo.

Utsikterna för en global nedrustning av kärnvapen genom det fullständiga provstoppsavtalet är i gungning när ett land fortfarande testar kärnvapen.

En odaterad nordkoreansk bild på en missil som avfyras från en ubåt.
Bildtext På bilden en missil som avfyras från en ubåt, det är en odaterad nordkoreansk bild.
Bild: EPA/KCNA

Det fullständiga provstoppsavtalet (CTBT) är ett avtal som förbjuder alla provsprängningar av kärnvapen. Avtalet antogs 1996 av FN. När ett land har undertecknat och ratificerat avtalet blir det juridiskt bindande.

Genom att förhindra provsprängningar gör CTBT det svårare för stater att utveckla nya kärnvapen. Avtalet har undertecknats av 183 länder och ratificerats av 163.

Världens kärnvapenstater håller uppehåll i provsprängningar i väntan på att avtalet ska träda i kraft.

Nordkorea har inte undertecknat avtalet och fortsatt med provsprängningar trots internationella uppmaningar.

Bland annat USA har undertecknat avtalet men inte ratificerat det.