Forskare: Satsa på bättre spaning och civilförsvar mot terrorn

Europa måste inse att terrorhotet är ett ofrånkomligt faktum och fokusera på att gardera sig, säger en av världens mest ansedda terrorexperter David Kilcullen. Det är i praktiken omöjligt att förhindra alla attacker men det är möjligt att vara bättre förberedd, säger Kilcullen.

- Vi måste börja med att inse att de här attackerna är ett faktum vi måste leva med.

- Det finns inte en enda regering som helt kan skydda sin befolkning till den grad att de här angreppen aldrig kommer att hända. Det kommer de att göra och vår fokus borde ligga på hur vi reagerar på dem, säger David Kilcullen.

Kilcullen som jobbar vid den politiskt obundna tankesmedjan New America Foundation är en av världens främsta experter på terror.

Kilcullen, som på tisdagen föreläste på Utrikespolitiska institutet, menar att attacken i Manchester är ett gott exempel på angrepp som är svåra att förhindra.

Då Kilcullen talar med Yle Nyheter finns ännu få uppgifter om gärningsmannen.

Mycket tyder enligt Kilcullen redan tidigt på att det är frågan om en självradikaliserad gärningsman eller liten grupp utan direkta kontakter till någon större organisation.

- Jag kan ha fel, men jag tror det med tanke på att det verkar vara en ensam gärningsman som använde vad som verkar vara en bomb som är lätt att bygga, med instruktioner som enkelt kan hittas på nätet, säger Kilcullen.

Självradikaliserade gärningsmän svåra att hindra

Att IS nu säger sig ligga bakom attacken ändrar inte på Kilcullens tes.

IS tidigare propagandachef Abu Mohammed al-Adnani uppmanade före han dödades gruppens anhängare utanför det så kallade kalifatet, dem IS ofta har kallat sina soldater, att begå angrepp på egen hand.

- Han kom med ett upprop till anhängarna att begå attacker i sina hemländer som ett sätt att straffa länder som deltar i kampen mot IS i Irak och Syrien.

- Men syftet var också att ta en del uppmärksamhet och tryck från organisationen i Irak och Syrien och att bredda gruppens förmåga att angripa Europa, säger Kilcullen.

Och uppropet har bevisligen varit effektivt både i Europa och på andra håll.

Vid sidan om sin propaganda har IS varit mån om att sprida manualer för terror.

Den lättillgängliga informationen om metoder, instruktioner för hur man bygger bomber och information om olika vapen gör angreppen lätta att planera och svåra att förutspå.

- En del angrepp som de i Paris och Bryssel utförs av grupper som har rekryterats från och utbildats i striderna i Syrien. Men samtidigt har du helt självradikaliserade gärningsmän eller grupper, säger Kilcullen.

- Och då information i dagsläget är lättillgänglig kan också en ensam gärningsman lära sig att göra stor skada.

Vi borde gå tillbaka till en del idéer från kalla kriget om civilförsvar och personlig beredskap. Det handlar om att kunna handskas med liknande situationer.

David Kilcullen

Europa har reagerat fel

Kilcullen har förutom sin forskning också många år av terrorbekämpning bakom sig.

Han är en av huvudarkitekterna bakom strategin som nästan helt lyckades kväsa IS föregångare Islamiska staten i Irak år 2007.

Det är alltså med både kunskap och erfarenhet han talar då han menar att reaktionen på terrorn och terrorhotet i Europa hittills i stort har gått snett.

Varken den militarisering av polisen som pågår i Europa, misstänkliggörandet av hela folkgrupper eller massövervakningen kommer att hjälpa.

Kilcullen efterlyser istället exaktare spaning och bättre informationsutbyte mellan olika myndigheter i de europeiska länderna.

Civil beredskap

Men framförallt borde Europa satsa på ett bättre civilförsvar.

- De som har avgörande positioner i beredskapen är polischefer, borgmästare, ambulanstjänsterna, civilförsvarsgrupper, medborgargrupper och så klart också underrättelseorgan då det gäller att förhindra attacker, säger Kilcullen.

Fokus borde alltså ligga på att hälsovård, myndigheter, medborgarorganisationer och enskilda medborgare är bättre förberedda.

- Vi borde gå tillbaka till en del idéer från kalla kriget om civilförsvar och personlig beredskap. Det handlar om att kunna handskas med liknande situationer.

Också städer, för största delen av angreppen sker i urbana områden, måste bli bättre på att se till att angreppen inte kan orsaka så stor skada.

- Sedan borde vi fokusera på urban beredskap, alltså att göra städer till svårare mål och förbättra förmågan att reagera då angrepp verkligen händer, säger Kilcullen.