Den estniska försvarsindustrin växer: "Ingen hemlighet att utvecklingen i världen är positiv för oss"
Den estniska försvarsindustrin lever goda tider och framtiden ser ljus ut. Det här beror till stor del på Nato-medlemskapet och USA:s president Donald Trumps miljardsatsningar på den internationella vapenhandeln. Trump-effekten är dock snarast indirekt.
Milrems UGV (unmanned ground vehicle, obemannade markfordon) är den senaste stoltheten inom den estniska försvarsindustrin.
Det är ett fjärrstyrt bandfordon som kan rustas med diverse skjutvapen, om man så vill, eller kanske användas för transport av krigsbyte.
Milrem har visat upp fordonet på försvarsrelaterade tillställningar runt om i världen i snart två år.
Svenska Yle ser det för första gången på en tillställning ordnad av det estniska försvaret i samband med militärmanövern Kevadtorm - Vårstorm, som ordnas varje år i maj.
- På sätt och vis erbjuder vårt fordon inget nytt, fjärrstyrda markbundna vagnar har funnits i många år. Det som är nytt är den öppna arkitekturen, säger Milrems vd Kuldar Väärsi.
Bandvagnen är designad så att hela maskineriet är placerat vid hjulen. Det är enligt Väärsi unikt.
- Designen lämnar mitten helt tom för olika tillbyggnader, betonar han. Man kan göra som vi har gjort idag och installera en kulspruta, men det går också med pansarvärnsvapen, sensorer eller vad som helst.
Uppstarten har ridit på Natos rygg
När Estland gick med i Nato år 2004 började tankar om en egen vapenindustri långsamt växa fram. Fem år senare bildades Estlands försvarsindustriförening.
Föreningens chef Ingvar Pärnamäe säger att den estniska försvarsindustrin i stort började från noll, trots att det fanns en del know-how från Sovjettiden som hjälpte företagen att komma igång.
Milrem, till exempel, började som ett serviceföretag och fortfarande handlar en stor del av verksamheten om att reparera och underhålla militär utrustning.
- Det är verkligen en ung sektor. Företagen idag är små och har samma sorts mentalitet som uppstartsföretag, de är entusiastiska och energiska, menar Pärnamäe.
En stor del av de idag så omtalade två procenten av BNP som Nato-länder förväntas lägga ner på försvaret går till vapen- och utrustningshandel inom och mellan medlemsländerna.
I skuggan av den stora internationella vapenhandeln skapar det här en möjlighet för nischföretag.
- De estniska företagen är fulla av lust att producera alla möjliga saker, säger Pärnamäe.
De är i praktiken garanterade att den estniska staten använder en del av sin budget på den inhemska försvarsindustrin.
Donald Trump har gett vapenhandeln en spark i baken
Med president Donald Trump i Vita huset i USA, ser det ut som om vapen- och försvarsindustrin hör till de stora vinnarna.
Trump har föreslagit att landets försvarsbudget ökar med nästan tio procent nästa år.
En del av ökningen, motsvarande 140 miljarder euro, kommer att ske genom försvarsinvesteringar i Europa.
Samtidigt kräver Trump hårdare än tidigare amerikanska presidenter att de 23 länder som inte budgeterar två procent av BNP till försvaret ska göra det.
Enligt majoriteten av experterna leder det här direkt till ökad vapenhandel.
Under sitt besök i Saudiarabien skrev Trump dessutom under ett rekordstort vapenhandelsavtal med saudierna.
I och för sig hade stommen till avtalet redan förhandlats fram av president Barack Obama, men Trump kryddade på.
Försvarsutgifterna ökar nu också i regioner där de nyligen sjönk, det vill säga i första hand i Europa.
― Ingvar Pärnamäe, Estlands försvarsindustriförening
Också inom den estniska militärindustrin ser flera aktörer nya möjligheter i utvecklingen.
- Försvarsutgifterna ökar nu också i regioner där de nyligen sjönk, det vill säga i första hand i Europa, konstaterar Pärnamäe.
Han betonar ändå att det i grunden är Ryssland, inte USA, som är anledningen till den ökade osäkerheten.
- Naturligtvis har vi observerat att den sortens förändringar pågår. Det går inte att dölja att det är positivt för försvarsindustrin.
Upprustningen i Baltikum är bara delvis en reaktion på Putin
Nato marknadsför den pågående upprustningen i Baltikum som en nödvändig åtgärd för att försvara regionen mot Ryssland.
Det råder ingen tvekan om att de flesta politiker och militärer i de baltiska länderna uppfattar upprustningen som ytterst viktig.
Men upprustningen är i högre grad en politisk markering än en militär.
Ett tusental Nato-trupper i Baltikum förblir en munsbit för en attackerande fiende från öst.
Flera officerare, diplomater och politiker aktiva i Östersjöregionen som jag har talat med bekräftar i konfidentiella samtal att de upplever att upprustningen åtminstone i någon mån drivs av försvarsindustrins kommersiella intressen.
På Natos toppmöte i Bryssel i torsdags (den 25 maj) beslutade medlemsländerna enhälligt att Natos ökade närvaro i Baltikum kommer att sträcka sig åtminstone fram till år 2022.
USA utnyttjar sin vana trogen chansen att visa sin styrka.
Under evenemanget i samband med den estniska militärmanövern Vårstorm visade amerikanerna upp en Apache-helikopter.
