Tiotusentals civila flyr undan strider mellan armén och jihadister i Filippinerna

Upp till 200 000 civila har flytt undan strider mellan armén och jihadister i staden Marawi på ön Mindanao den här veckan.

Minst ett par tusen civila är instängda i staden utan möjligheter att fly och minst 100 människor har dödats under den senaste veckan.

Flygvapnet har trappat upp sina attacker mot rebellställningar samtidigt som armén har funnit en massgrav i en ravin utanför staden.

Åtminstone 16 dödade dagarbetare som hade skjutits i huvudet, hade dumpats i ravinen av medlemmar av terroristgruppen Abu Sayyaf som har svurit trohet till Islamiska staten IS.

- Vi skulle vilja undvika civila offer, men dessa rebeller tvingar oss att vidta motåtgärder eftersom de har förskansat sig i privata hem och regeringsbyggnader, säger militärtalesmannen general Restiutoo Padilla om de upptrappade flygbombningarna.

Jagad terroristledare i Marawi

Abu Sayyaf trängde in i Marawi för drygt en vecka sedan då säkerhetsstyrkor försökte gripa gruppens ledare Isnilon Toto Hapilon, som är en av världens mest eftersökta terroristledare.

Hapilon som tros gömma sig i Marawan, utsågs formellt till IS emir i Filippinerna efter att Abu Sayyaf anslöt sig till IS år 2014.

Abu Sayyaf grundades i början av 1990-talet och gruppen som är mest aktiv på öarna Basilan och Jolo, har genom åren utfört många uppseendeväckande kidnappningar och bombattacker.

Rädda och utan mat

Största delen av Marawis 200 000 invånare har flytt men ett par tusen är kvar inne i staden, enligt en talesman för provinsens ledning.

- Folk har sänt oss textmeddelanden och ringt oss med begäran om att vi skall sända räddningsmanskap men vi kan inte ta oss till områden som vi inte kan nå, säger talesmannen Zia Alonto Adiong.

- De vill fly för att de är rädda för sin säkerhet. En del har inte längre någon mat och de är rädda för att träffas av kulor eller flygattacker, säger Adiong.

Konstitutionell kris

President Rodrigo Duterte är samtidigt på kollisionskurs med både kongressen och Högsta domstolen efter sitt beslut i tisdags att utlysa undantagstillstånd i den södra tredjedelen av Filippinerna.

Duterte motiverade sitt kontroversiella beslut med hotet från jihadister samtidigt som han avbröt fredssamtal med kommunistrebeller som också har baser i södra Filippinerna.

Duterte har också hotat att införa undantagstillstånd över hela öriket, vilket har utlöst hård kritik att han försöker krossa demokratin och skapa en diktatur i stil med landets forna ledare Ferdinand Marcos.

"Lyssnar inte på någon"

Kritiken ökade ytterligare efter Dutertes uttalande på söndagen om att han tänker strunta i både Högsta domstolen och kongressen om och när han utlyser undantagstillstånd i hela Filippinerna.

- Undantagstillståndet är i kraft tills polisen och armén kan förklara att Filippinerna är säkert. Jag kommer inte att lyssna på någon. Högsta domstolen och kongressen, de är inte här sade Duterte i ett tal till soldater.

Den omskrivna grundlagen från år 1987 begränsar presidentens möjligheter att införa undantagstillstånd efter att Ferdinand Marcos missbrukade sina befogenheter under sitt hårdföra styre.

Marcos brutala enmansstyre slutade i ett folkligt uppror år 1986 då han och hans fru Imelda avsattes och tvingades i landsflykt.

Källor AFP, AP Reuters, Yle