Rapport: Globaliseringen hämtar populismen tillbaka

Vem och vad sådde fröna för ett sjudande missnöje bland befolkningar runt världen och har lett till populismens framfart?

Näringslivets delegation (EVA) granskar och diskuterar populism i en nyligen publicerad rapport. Rapporten består av fem kapitel där olika experter medverkat.

Populismens framfart diskuteras i hög grad, på nationell och internationell nivå.

Detta bland annat på grund av de senaste politiska vändpunkterna som Donald Trumps presidentskap och brexit, det brittiska utträdet ur EU.

Två former av populism dominerar

Enligt forskningsledare Ilkka Haavisto finns det främst två former av populism: nativistisk populism som omfamnas mer av högern och egalitaristisk populism som vänstern mer lutar mot.

Den egalitaristiska populismen har en motvilja mot eliten och inkomstklyftor.

Den nativistiska populismen är mer emot globaliseringen och massinvandring.

Varifrån kommer populism?

Enligt historikern Niall Ferguson är globaliseringen en grundorsak till populismens nya framfart och han räknar upp fem fenomen som kopplas till globaliseringen.

• ökad invandring

• växande inkomstklyftor

• korruption bland eliten

• finanskrisen

• politiker som spelar på folks känslor och rädslor

EU har frustrerat folket med småsaker utan att ange en konkret orsak till sin existens

Professor Bengt Holmström

Ett eller flera av dessa fenomen anses av rapportens olika medverkande ha bidragit till populismens framfart på olika håll i världen.

Den finska populismen härstammar från en motvilja till globalism och elitism, säger Ilkka Haavisto.

Också målet att uppnå en finsk välfärdsstat har tagit för länge vilket kan ha spelat in i en mer negativ attityd mot demokrati och mer lutning mot auktoritär populism, tror Juha Ylisalo.

Professor Bengt Holmström tror att populismen inom EU fått framfart på grund av att unionen frustrerat folket med småsaker utan att ange en konkret orsak till sin existens.

I USA, skriver Francis Fukuyama, att liberalismen förlorat till populismen på grund av att liberalismens fördelar inte lyckats nå hela befolkningen.

Han anser att den liberala eliten borde satsa mer på social jämlikhet och identitetsfrågor för att överleva.

I presidentvalet 2016 anser han att demokraternas kandidat Hillary Clinton begick misstaget att tro att valet skulle vinnas i städerna medan Donald Trump valde att vända sig till folket på landsbygden.

Utbildning avgör

I Finland finns det en tydlig skillnad mellan attityder hos personer med olika grad av utbildning.

Högutbildade personer har mindre tendens att falla för populism.

Unga i åldern 18-25 är minst populistiska.

De högutbildade faller ändå mer för vänstervriden populism, det vill säga den som är emot elitism och inkomstklyftor.

De mer lågutbildade vänder sig till nationalistisk populism och kan till och med anse att en auktoritär ledare är att föredra framför en demokrati.

Under hälften av de undersökta finska medborgarna i åldern 18-35 tycker att ett demokratiskt samhälle är viktigt.

De unga som inte föredrar ett demokratiskt statsskick skulle i stället vända sig till ett auktoritärt styre, en stat styrd av experter eller en militärstat.

Detta är en markant skillnad till människor äldre än 45, av vilka cirka 70 procent anser att demokrati är viktigt.

Denna attitydskillnad mellan generationer tror Juha Ylisalo att kan bero på finanskrisen och att unga haft svårare att ta sig in på arbetsmarknaden.

Politikens spel

Enligt professor Bengt Holmström vill befolkningen ha transparens utan att veta vad det är.

Transparens leder till att politikerna skådespelar och försöker samla in poäng på enklast möjliga sätt, anser han.

Detta leder till att det verkliga beslutsfattandet förlamas och att politik verkar vansinnigt för väljarna.

Han tycker att populism är farligt eftersom det vill söndra fasta maktstrukturer och institutioner eftersom de anses vara i vägen för folkets makt.

Holmström påpekar också att politiken fastnat i en paradox.

Politiken har förvrängts och det beror inte på att en massa galna politiker dykt upp ur tomma intet.

Folket tror att politiker förlorat vettet medan politiker drivs till mer och mer skådespel och absurt beteende på grund av befolkningens enorma krav, tycker han.