Professor: Fem skatter att skärpa för att minska inkomstklyftorna

Ojämlikheten i samhället är svår att motarbeta effektivt om man inte utökar progressionen i beskattningen. Det konstaterar professor i socialpolitik Heikki Hiilamo i sin rapport 15 reseptiä tuloerojen kaventamiseksi (ungefär: 15 recept för att minska inkomstklyftorna).

Rapporten baserar sig på ekonomen Anthony Atkinsons förslag till att minska inkomstklyftorna i Storbritannien och funderar på hur de förslagen kunde anpassas till finländska förhållanden.

I rapporten tar Hiilamo upp flera sätt på vilka inkomstklyftorna kunde minskas, men beskattningen utgör en betydande del i de åtgärderna. Han listar fem områden där beskattningen kunde skärpas för att motarbeta inkomstklyftorna. Utan att ändra skatterna kan man inte motarbeta ökande inkomstklyftor effektivt.

Fem områden där beskattningen kunde skärpas

1. I rapporten framför Hiilamo att man i de högsta skatteklasserna kunde höja skatten, medan man i de lägsta kunde sänka den en aning. Statsbeskattningens andel i höga löner har sakta sjunkit sedan 1980-talet, enligt Hiilamo.

2. Arvsskatten har precis lindrats i Finland, men Hiilamo anser att den borde skärpas. Hiilamo ser det inte som sannolikt att en höjd arvsskatt skulle leda till någon betydande skatteflykt; skatteintäkterna är goda till exempel i Storbritannien där arv beskattas hårdare än i Finland.

3. Fastighetsskatten borde göras progressiv. I nuläget räknas skatten enligt fastighetens beskattningsvärde, som proportionellt blir lägre för den som bor i en dyr bostad. Det beror på att bostadens beskattningsvärde bara är en liten del av en bostads marknadsvärde i dyra bostadsområden.

4. Kapitalinkomstens beskattning borde enligt Hiilamo skärpas och föras närmare inkomstbeskattningen. I samband med en förnyelse av företagsbeskattningen skulle det enligt rapporten skapa jobb och uppmuntra företagare till investeringar.

5. Det sista förslaget gällande skatter är barnbidraget som Hiilamo i sin rapport anser att borde beskattas. Beskattning av barnbidraget skulle leda till att bidraget kunde höjas. På så vis skulle låginkomsttagare få mer av bidraget i handen. Samtidigt kunde barnbidraget ges även till 17- och 18-åringar.

Professor i socialpolitik Heikki Hiilamo arbetar vid Helsingfors universitet och vid det norska universitetet VID i Oslo. Han har tidigare bland annat arbetat som forskningsprofessor vid FPA.