Sibbo ordinerar skogsterapi i stället för medicin

Forskning har bevisat att människan mår bra av att vistas i skogen. Sibbo har som första kommun i Finland gått in för att ta patienter ut i skogen i stället för att ge dem medicin.

Allt flera samlas på parkeringsplatsen vid Västervägen i Hindsby i Sibbo. De ska vandra ett par timmar i skogen en alldeles vanlig vardagkväll.

Deltagarna har olika diagnoser. En del lider av diabetes, andra av depression eller hjärt- och kärlsjukdomar.

Man behöver nödvändigtvis inte ha en klar diagnos för att delta. En remiss från hälsocentralens läkare räcker.

- Också personer som inte är allvarligt sjuka kan känna hälsofrämjande effekter av att röra sig i skogen, säger hälsovårdare Johanna Rosenberg.

Rädd att gå ensam i skogen

Kerstin Andersson är en av deltagarna i terapin. Hon njuter av att gå i skogen, men är rädd för att gå vilse om hon går ensam.

- Jag hörde om skogsterapin av hälsovårdaren och tyckte att det skulle passa mig, säger hon.

Kerstin Andersson satt i rullstol under ett halvt år i fjol. Hon led av benskörhet, men fick ett bra gymnastikprogram och kom upp på benen igen.

- Jag kunde inte låta bli när det fanns en sådan här möjlighet att komma ut i skogen, säger hon med ett leende.

Hon har njutit av att gå i skogen och se hur den förändras under olika årstider.

- Det är helt ljuvligt att gå så här i lugn takt.

Uppleva skogen med alla sina sinnen

Sibbo har valt att koppla in en expert för att leda vandringarna i skogen.

Adela Pajunen från Luonnontie kopplades in redan från början då Sibbo år 2015 valde att satsa på skogsterapi.

Pajunen är mån om att stimulera deltagarnas alla sinnen. Det kan ske genom att lyssna på bäckens porlande eller njuta av en varm kopp kaffe.

- Deltagarnas förhållande till skogen har förändrats under terapin. Många går nuförtiden ut i skogen också på egen hand, säger hon.

Skogspromenaden börjar i duggregn. Deltagarna drar på sig regnkläder.

De söker sig längs en grusväg och samlas för att lyssna på Adela Pajunens instruktioner. Hon uppmanar alla att lämna civilisationen bakom sig.

- Ni ska gå baklänges som kineserna och vinka adjö till civilisationen, säger hon.

Myror fascinerar

Snart har deltagarna vikit in i en lummigare skog och går över omkullfallna träd, rötter och stenar.

Deltagarna tittar på blåbär i blom och på försommarens gröna nyanser.

De stannar vid en stor myrstack.

Adela Pajunen berättar att den är tiotals år gammal och att det finns rikligt med gamla myrstackar i Sibbo storskogs nationalpark.

Hon står med en syltburk i handen och sätter tre klickar sylt på myrstacken.

- Snart går budet till myrdrottningen att det finns någonting gott att äta, säger hon.

Hon uppmanar alla att vara snälla med myrorna och att under skogsutflykter ge dem kex eller annat gott.

Deltagarna ser på myrorna, fotograferar och diskuterar. De gemensamma upplevelserna blir ett naturligt sätt för obekanta människor att prata med varandra.

Doft av getpors och kaffe

Målet med dagens skogsfärd är en myr djupt inne i skogen.

På myren doftar getporsen och tuvullen fladdrar med vinden.

Få har stövlar och vattnet på myren fyller skorna, men ingen klagar. Tvärtom hörs skratt och utrop från deltagarna som hoppar från den ena tuvan till den andra för att undvika allt bli helt genomblöta.

Det regnar allt häftigare, men ingen låter sig störas. Alla äter lugnt sin smörgås och dricker sitt kaffe.

- Det har gett mig mycket att komma ut i skogen, säger en av deltagarna.

Veikko Lindell som deltar i terapin går nästan dagligen i skogen med sina hundar, men tycker att det ger mera att röra sig i obekanta områden.

Han får mycket ut av att lyssna på experten och av att uppleva saker tillsammans med de andra.

- Ensam skulle jag inte krama träd.