Forskare: Med en islamofob som ordförande kan det nog bli radikalare tag

Det handlar om en stor förändring då Sannfinländarna byter ledare efter 20 år. Timo Soini har varit en betydelsefull person för partiet och väljarna.

- Nu med den nyvalda Jussi Halla-aho som partiordförande kan det nog bli aktuellt med en radikalisering inom partiet, säger Ann-Cathrine Jungar, docent och lektor i statsvetenskap vid Södertörns högskola i Stockholm. Hon har forskat i populistiska partier.

Sannfinländarnas framgångar har byggt på de gamla Sannfinländarna som fanns ute på landsbygden. För sju, åtta år sedan kom de mer nationalistiska grupperna in i partiet.

Timo Soinis framgångar - att han har kunnat få partiet att växa och bli ett regeringsparti - handlar om att han har kunnat hålla samman partiet, säger Jungar.

Timo Soini har haft en speciell, attraktiv kommunikationsstil

- Timo Soini har varit väldigt viktig för många av partiets väljare och han är mycket populär. Han har en speciell och attraktiv kommunikationsstil och talar enkelt och i metaforer. Han har ett språk som många gillar.

- När man i olika opinionsundersökningar frågat väljare varför de röstar på något parti så har Timo Soini varit en väldigt viktig faktor för de som valt att ge Sannfinländarna sin röst, säger Jungar.

Hon konstaterar att Sannfinländarna nu står inför ett eldprov: Hur ska man klara av ett partiledarbyte och vad kommer det att innebära för partiet i framtiden?

Halla-aho kritiserar invandring och multikulturalism. Han är också starkt islamkritisk. Man kunde till och med säga att han är islamofob.

― Ann-Cathrine Jungar

Det var ganska klart att det var lärjungen Sampo Terho som Timo Soini gärna ville se som ny partiledare. Många andra ledande företrädare för partiet vill det också.

Terho har stött Soinis linje: Man skulle gå in i regeringen och man skulle fortsättningsvis stanna kvar i regeringen trots alla kompromisser man gjort i fråga om invandringspolitik, EU och besparingar i den sociala välfärden.

Halla-aho har ogillat de kompromisser som Sannfinländarna tvingats gå med på i regeringen. Nu lyckades han mobilisera de personer som har kritiserat Timo Soinis linje

Jussi Halla-aho har varit mycket mera kritisk. Han frågade sig om partiet faktiskt skulle gå med i regeringen.

Då partiet började sjunka i opinionsmätningar riktade Halla-aho stark kritik mot Timo Soini och riksdagsgruppen för att partiet gått med på alla de kompromisser som hade krävts under de två år som partiet har suttit med i regeringen.

Jungar konstaterar att Jussi Halla-aho har profilerat sig som oppositionell inom partiet och att han lyckades mobilisera de personer som har varit kritiskt inställda till Timo Soinis linje och partiets regeringsmedverkan.

- Det var oppositionen inom partiet som hade ett större inflytande och som nu kunde bestämma vem det är som ska leda partiet under de närmaste åren.

Kan man bygga ett parti enbart kring ett konstaterande att det är invandring och mångkultur som är roten till allt ont?

- Nej, man kan inte bygga upp ett parti på bara en fråga. Ett parti måste ha flera frågor på sin dagordning för att vara framgångsrikt. Partiet kan ändå betona olika frågor på olika sätt. För Sannfinländarna har socioekonomiska frågor varit viktiga; välfärd, gynnande av familjen, pensionärer, landsbygd framom stad.

- Halla-aho kritiserar invandring och multikulturalismen. Han är ju också starkt islamkritisk. Man kunde till och med säga att han är islamofob, säger Jungar.

Vi kommer att se en tilltagande radikalisering och en ovilja till kompromisser. Frågor om det öppna och det slutna samhället aktualiseras

- Redan i valet 2011 då Sannfinländarna hade stor framgång blev frågor om invandring, multikultur, finländska traditioner och det svenska språkets ställning mycket viktigare, säger Jungar.

- Med Halla-aho vid rodret kommer de här frågorna att stå i förgrunden. Han är väldigt principfast, ideologiskt motiverad och ovillig att kompromissa. Man får se vad det får för konsekvenser för ett eventuellt fortsatt regeringsdeltagande.

Förvånande att Halla-aho blev vald till ordförande

- Man kan säga att Halla-aho gjort en makalös resa; från att börja med en blogg till att nu leda ett av de större partierna i Finland.

Jungar är själv förvånad över att Jussi Halla-aho blev vald till Sannfinländarnas partiledare.

- Det visar att han har ett starkt stöd inom partiet och att han har kunnat mobilisera sina egna supportrar att komma till partikongressen. Men frågan är om han kommer att kunna mobilisera väljarna på samma sätt.

- Väljarna är nämligen en mycket mer brokig samling. Där finns de gamla Sannfinländarna för vilka invandringsfrågan kanske inte är den allra viktigaste frågan. Nog viktig - men inte lika viktig som vissa socioekonomiska frågor.

Man ska vara uppmärksam på att Jussi Halla-aho själv är dömd för hatbrott.

Det blir en utmaning för Halla-aho att hålla ihop partiet. Om han ska lyckas med det måste han spela på alla strängar - det vill säga det som Timo Soini lyckades med rätt väl. Han höll ihop partiet och det var nyckeln till partiets framgångar.

- Timo Soini har varit lite mjuk då det har gällt att förhålla sig till sådana som har gjort extrema - rent ut sagt rasistiska - uttalanden. Soini har varit väldigt snabb med att förlåta dem.

Jungar påpekar att man ska vara uppmärksam på att Jussi Halla-aho själv är dömd för hatbrott.

- Nu kommer vi att få se en mycket större acceptans för ett mer vulgärt språkbruk inom partiet. Det kommer inte att bli den typ av uppgörelser som Timo Soini hade med trilskande medlemmar.som sade alla möjliga konstiga saker i medier.

- Vi kan nog kanske vänta oss en fortsatt radikalisering av Sannfinländarna med Halla-aho vid rodret.

Regeringsmedverkan bidrar till skillnaden mellan högerpopulisternas olika framgång i Sverige och Finland

Sannfinländarnas regeringsmedverkan har haft stor betydelse för det sjunkande väljarstödet. I Sverige har det däremot gått mycket bra för Sverigedemokraterna och väljarstödet är rekordhögt.

Ann-Cathrine Jungar förklarar läget i Finland så här:

Man har gjort kompromisser i partiets allra viktigaste frågor

• Man gick till val med att säga: Inga fler stödpaket till EU - och det första regeringen gjorde var att man fattade beslut om att ge Grekland stöd.
• Man skulle stoppa invandringen - men Finland har aldrig tagit emot så många flyktingar som man har gjort nu.
• Man skulle inte göra några nedskärningar i välfärden - och det har man ändå gjort.

Ann-Cathrine Jungar förklarar läget i Sverige så här:

• I Sverige är situationen helt annorlunda. Sverigedemokraterna är ett isolerat parti. Inget parti vill samarbeta med eller förhandla med det - och ännu mindre använda partiet som ett stödparti för att ta regeringsmakten. Sverigedemokraterna accepteras inte heller som ett legitimt regeringsparti.
• Sverige hade en mycket kraftig invandring hösten 2015. Den svenska invandringspolitiken har liberaliserats i takt med att Sverigedemokraterna växte fram. När man isolerade Sverigedemokraterna tog man också väldigt starkt avstånd från deras invandringspolitik.
• Sverigedemokraterna blev därmed det enda invandringsfientliga partiet i den svenska politiken. Och ju längre partiet har den positionen desto större trovärdighet får det i den frågan.
• Trots att övriga partier sedan började med en mer restriktiv politik så lyckades man inte vinna tillbaka sina väljare.
• Sverigedemokraterna ses nu som det mest trovärdiga alternativet för de väljare för vilka invandring är den allra viktigaste frågan.
• Dessutom handlar det om att moderaterna är delade: Det finns en liberal falang och en mer konservativ falang. Det förklarar varför moderaterna går bakåt i opinionen i dag i Sverige.

(Ann-Cathrine Jungar intervjuades av Joakim Rundt)

.