Pengar eller kärlek - bostadsstödet gynnar inte romantiska par

Studiepenningen sjunker och samtidigt höjs bostadsbidraget - i alla fall för vissa studerande.

Studerande som bor på hyra kan numera ansöka om allmänt bostadsbidrag. Systemet ersätter det bostadstillägg som tidigare var ett tillägg till studiestödet.

Innehållet i lagen om allmänt bostadsbidrag innefattar en syn på begreppet "gemensamt hushåll". Det här betyder att en del studerande nu upplever att de på lite märkliga premisser får ett klart mindre bostadsstöd i jämförelse med andra studerande.

Bostadsstödet sjönk drastiskt då jag flyttade ihop med min pojkvän

Sandra Långbacka studerar musikpedagogik i Helsingfors. Hon studerar och jobbar lite vid sidan om.

Från och med augusti får hon ett betydligt lägre bostadsstöd än tidigare då hon bodde ihop med två väninnor. Orsaken är att hon nu flyttar ihop med sin pojkvän och bildar ett gemensamt hushåll enligt FPA.

Hushållets sammanlagda inkomster påverkar hur stort bostadsbidraget blir.

- Det nya systemet gynnar inte par som lever i ett romantiskt förhållande, konstaterar hon.

Gemensamt hyreskontrakt ger gemensamt bostadsbidrag

Sandra och hennes pojkvän har ett gemensamt hyreskontrakt vilket innebär att FPA tolkar deras boende som ett gemensamt hushåll. Bådas inkomster påverkar storleken på bostadsstödet.

- Vi studerar båda och jobbar lite vid sidan om studierna. Ingendera förtjänar över 1 000 euro i månaden. Från och med augusti får vi sammanlagt 250 euro i gemensamt bostadsstöd. Utöver det får vi vardera studiepenning.

I Sandras fall betyder det att hon månatligen kommer att få mellan 50 och 100 euro mindre i handen i jämförelse med vad hon hittills har fått.

- Det är absurt att FPA blandar sig i privatlivet på det här sättet. Det handlar ju om en parrelation där man inte i övrigt har något som helst juridiskt ansvar för varandra, säger Sandra Långbacka.

Sandra konstaterar att de som studerar ofta lever på ett helt annat sätt än de som har etablerat sig med jobb och familj.

- Studerande har ofta löjligt låga inkomster så bostadsstödet är viktigt.

Bra med högre bostadsstöd i huvudstaden

Sandra Långbacka tycker ändå att reformen har fört något gott med sig. De som bor i Helsingfors - där hyrorna är betydligt högre än i andra delar av landet - får ett högre bostadsstöd än de som bor på andra orter.

Den som bor ensam gagnas av det nya systemet.

- Om jag bodde ensam i Helsingfors skulle jag få 300 euro i bostadsstöd. Nu får jag 125 euro (hälften av hushållets 250 euro) bara för jag valt att bo i samma bostad som min pojkvän. Det lönar sig inte ekonomiskt att flytta ihop!

Bra med bostadsstöd på sommaren

Saga Mannila studerar kommunikation vid Helsingfors universitet och jobbar vid sidan av studierna.

Hon tycker att det är bra att man nu får bostadsstöd också under sommarmånaderna.

- För den som får fullt bostadsstöd betyder ju tre månader till på årsbasis mycket. Men om det månatliga stödet är väldigt litet så är ju effekten förstås inte så stor.

Ojämlikt att studerande sätts i olika positioner

Saga har i över ett år bott ihop med sin pojkvän. För dem innebär bostadsstödsreformen besvärliga uträkningar och sjunkande inkomster.

För att få bostadsstöd måste de båda på förhand kunna slå fast vad de kommer att få i årsinkomst vilket är knepigt då inkomsterna är oregelbundna. Inkomstgränserna är stränga då det gäller utbetalningen av bostadsstöd.

- För den som har ett jobb är det ändå ganska ok - trots att det är besvärligt att försöka planera hur mycket jobb vi kommer att ha under året, konstaterar Saga.

- Men för den som är beroende av stöd är det mycket värre.

- Det nya är ju att systemet nu börjar omfatta också studerande. Vi hamnar i samma situation som alla andra som behöver bostadsstöd i vårt samhälle, konstaterar Saga.

Regeringen fattade sitt beslut med motiveringen att samma stöd bör ges till studerande som det stöd som andra låginkomsttagare och arbetslösa har rätt till.

Tanken sägs vara att stöda dem som verkligen är i behov av ekonomisk hjälp. Då kommer en del som kanske inte är i lika stort behov av hjälp att förlora något.

Är tanken den att man ska betala för sin partner?

Saga och hennes pojkvän delar på hyran och boendekostnader men har för övrigt helt skild ekonomi.

Saga bedömer att hon månatligen kommer att förlora mellan 70 och 200 euro i och med de nya bestämmelserna.

- Det är ju lite märkligt att man ska ha "försörjningsansvar" för den andra, och att man så att säga ska betala den andras hyra.

Vi bor i en tvåa. Jag skulle ju kunna påstå att jag sover på soffan i vardagsrummet.

Saga konstaterar att personer som lever i vänskapsrelationer ju också delar på gemensamma kostnader i ett hushåll. Det är svårt att förstå varför människor som vill leva i en parrelation ska "straffas".

- Här förekommer nog en orättvisa. Studerande hamnar i olika position i och med det nya systemet. De som bor ensamma eller de som delar bostad med andra klarar sig bättre ekonomiskt.

- Det är kanske inte heller så klokt att gynna dem som bor ensamma - redan av den orsaken att det faktiskt inte finns så mycket ettor i Helsingfors, konstaterar Saga.

Kan man fuska?

Man kan fråga sig hur de nya bestämmelserna kommer att kringgås och hur mycket fusk man kan vänta sig.

- Jag har hört om folk som skriver in sig på olika adresser men ändå bor ihop, konstaterar Saga.

Man kanske vill kringgå beteckningen hushåll, och då undviker man naturligtvis gemensamma hyreskontrakt. Det leder sannolikt till att hyresvärdarna kommer att ha full sysselsättning med att göra upp en rad enskilda kontrakt.

- Vi bor i en tvåa och skulle kanske kunna ha var sitt hyreskontrakt. Jag skulle ju kunna påstå att jag sover på soffan i vardagsrummet. Men det vill jag ju inte säga, kommenterar Saga Mannila.

Men räcker det med individuella hyreskontrakt för att man ska få ett eget enskilt bostadsstöd?

Man kan kanske mixtra med begreppen hyresgäst och underhyresgäst? Borde man fotografera sitt boende och skicka in bilder till FPA? Vet FPA ändå att den du delar bostad med också är din partner? Och vad betyder det? Frågorna är många och krångliga.

Och sover kvinnan och mannen faktiskt i olika sängar?

FPA: Vi har våra riktlinjer - men det kan vara knepigt ibland

Mikko Horko vid Folkpensionsanstalten (FPA) erkänner att det ibland blir knepigt då det gäller att avgöra parrelationer.

Han säger att den som söker bostadsstöd måste framföra sina egna argument för sitt boende. Efter det tar FPA tar ställning till ansökan.

- FPA måste få all information men kan inte kräva specifika detaljer enligt någon lista. Den som vill ha bostadsstöd måste ändå presentera vissa utredningar för FPA.

- Faktum är att gifta par och samboende par inte kan få enskilt bostadsstöd. Studerande som bor i kollektiv eller "kompislägenheter" och som har enskilda kontrakt med hyresvärden är helt ok för FPA:s del, och då får var och en ett enskilt bostadsstöd.

Vi avgör från fall till fall

- FPA är skyldigt att granska par som bor ihop. Om det handlar om två personer i samma ålder som bor i en lägenhet där det inte finns "enskildhet" så betraktar FPA det som ett parförhållande, säger Mikko Horko, jurist vid FPA.

- Om två personer till exempel har en lång boendehistoria tillsammans så kan FPA inte heller se dem som bara "boendekompisar" som av en slump delar lägenhet.

Horko påpekar att FPA nog beaktar människors livssituation och har förståelse för tillfälliga lösningar.

- Vi avgör naturligtvis från fall till fall - men det är FPA som fattar beslutet.

Horko påpekar att det var studentorganisationerna som ursprungligen förde fram kravet på en ändring av bostadsstödet så att det skulle gagna sådana personer som verkligen behöver det.

- Idén med att utvidga det allmänna bostadsstödet till studerande är att precis alla i Finland ska omfattas av stödet på samma premisser. Avsikten med förändringen är att rikta stödet noggrannare så att de som har låga inkomster och störst behov gagnas av det.

- Vidare har man eftersträvat att samboende par ska försättas i samma läge som gifta par.

FPA förklarar systemet på sin webbsida: