Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån

Från 2017
Språkvårdare Charlotta Svenskberg.
Bildtext Charlotta Svenskberg är mediespråkvårdare.

Vilket är svenskans vackraste ord? Det var den sista frågan jag fick under arbetsintervjun som sedan gav mig jobbet som språkstöd. Överraskande snabbt och spontant svarade jag: Himmelsblå!

Dagstidningen Svenska Dagbladet gjorde år 2015 tillsammans med sina läsare en lista på svenskans tio vackraste ord.

En jury med personer anställda vid tidningen hade valt ut fyrtio ord av de tusentals ord som läsare hade nominerat.

De här orden kom tio-i-topp: förgätmigej, snöflinga, porla, ögonblick, vemod, glänta, juninatt, kontrapropositionsvotering, gryning, västanvind.

Jag blev nyfiken på vilken typ av ord personer i min bekantskapskrets anser vara vackra och ställde därför frågan: “Berätta, vilket är svenskans vackraste ord?” på min Facebooksida.

Till min glädje var det många som delade med sig av sina ordskatter.

Läs och njut: gnistrande, förgätmigej, aftonrodnad, sommarlov, mamma, spatsera, eljest, sommar, fjun, ingenting, skvaterlabb, frusikucku, segelbåt, ögonfröjd, liljekonvalj, kärlek, len, lagom, smultronställe, havsbris, älsklingsplanta, morgongåva, månskensgränd, bitterljuv, solsken, snö, tupplur.

Här finns en blandning av ord, också några dialektala, som beskriver natur- och väderrelaterade fenomen, personer, föremål, känslor med mera.

Ordens skönhet kan delas in i två kategorier

Men vad är det som gör ett ord vackert? Är det hur ordet låter eller vad det betyder? Jag vill gärna dela in ordens skönhet i två kategorier: semantisk skönhet och estetisk skönhet.

Jag tror att det är semantiken, det vill säga ordets betydelse och innebörd, som påverkar hur vi uppfattar ett ord. Visst kan man tycka att ett ord är vackert för att det låter trevligt eller ser tilltalande ut, men jag vill ändå påstå att det är semantiken som oftast påverkar.

Ordet ingenting har en estetisk skönhet. Det klingar vackert med sina vokaler och ng-ljud. Likaså är ordet eljest estetiskt vackert och har kanske en viss språklig nostalgi gömt i sig.

Ord relaterade till sommaren är kanske extra vackra

Men de flesta ord vi uppfattar som vackra har en viss semantisk skönhet, ofta associerad till sommaren.

Kanske är det så att vi här i kalla Norden upplever ord som är relaterade till sommaren som extra vackra. Efter många mörka och kalla månader ger sommaren oss äntligen ljus och värme.

Naturen vaknar och bjuder på ljuva dofter och vackra vyer.

Onekligen finns det också en viss romantik dold i ord som aftonrodnad, smultronställe och förgätmigej.

De beskriver något vi fascineras av, mår bra av, uppskattar. De ger en känsla av trygghet och lugn.

Skönhet handlar om så mycket mera än estetik. Ords skönhet handlar om så mycket mera än bokstavskombinationer.

Himmelsblå, svarade jag. Ett ord som ger mig en känsla av bekymmerslöshet, av enkelhet, av frihet. En känsla av sommar helt enkelt.

Nu är det din tur. Luta dig tillbaka och fundera en stund på vilket ord du tycker är vackert. Det gjorde jag också nu. Två ord kom till mig: sovmorgon och sommarsemester.

Trevlig sommar!

Charlotta Svenskberg

Språkkolumnen skrivs turvis av mediespråkvårdarna Charlotta Svenskberg och Minna Levälahti vid Svensk presstjänst. Den publiceras andra tisdagen varje månad under 2017 på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna. Föreningen Svensk presstjänst har två mediespråkvårdare som jobbar för KSF Media, HSS Media, Svenska Yle och Nyhetsbyrån FNB. De publicerar också språkråd på sajten Mediespråk.fi.

Språkkolumnen

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?

Ordet färst är fullt levande i vårt språk.

Solveig Arle ler mot kameran.

Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda

Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar

Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?

inzoomat från SAOB på ordet "ni"

Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever

Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga

Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord

Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: När man är själv är man ensam

Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen

Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna

Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi

Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna

Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland

Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse

Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid

Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Med ord påverkar vi

Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former

Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket

Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska

Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en

Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån

"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder

Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?

Charlotta Svenskberg är mediespråkvårdare vis Svensk presstjänst.

Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?

Hur ska man använda vart och var rätt?

Diskussion om artikeln