Halvt år med medborgarlön: "Skönt att slippa FPA:s blanketthelvete"

Sedan årsskiftet har 2 000 finländare fått 560 euro inbetalt på sina konton i ett experiment där konceptet medborgarlön testas. Försökspersoner som Yle Nyheter talat med känner lättnad över trygghetskänslan och över att slippa FPA:s "blanketthelvete", men basinkomsten betyder inte automatiskt mera jobb.

Sini Marttinen hade varit arbetslös i ett år då hon vid årsskiftet fick veta att hon är en av de som under åren 2017 och 2018 kommer att få medborgarlön.

- Den största betydelsen i början var psykologisk. Det är en trygghetskänsla att veta att vad som än händer kommer jag de kommande två åren åtminstone att ha den här inkomsten, säger Marttinen.

Marttinen, som tidigare i livet varit egenföretagare, beslöt snabbt att det nu var dags att ge företagandet en ny chans.

- Det blev lättare att ta risker eftersom man alltid har en inkomst, så jag blev företagare igen.

I mars startade hon sin firma igen och i april var hon sysselsatt. Nu menar hon att det finns mera jobb än hon hinner med, så länge man är redo att ta emot erbjudanden.

"De vill inte ens ha mig till butikskassan"

En av grundidéerna med en medborgarlön är att den är villkorslös, alltså att bidraget inte minskar eller försvinner trots att de som lyfter det arbetar samtidigt.

Tanken är att medborgarlönen, i motsats till utkomststödet, ska få arbetslösa att tacka ja till snuttjobb som inte vanligtvis skulle löna sig på grund av risken att förlora utkomststödet.

Men för alla försökspersoner har medborgarlönen inte fungerat lika bra när det kommer till att hitta jobb.

- Medborgarlönen har i alla fall inte påverkat min sysselsättning, jag har fortsatt söka samma jobb som tidigare, säger Liisa Ronkainen, som nu har nu varit arbetslös i över ett år.

Hon söker jobb ett permanent jobb inom mode- eller mediebranschen. Hon har inte heller uteslutit andra branscher, men hittills har det inte nappat.

- Jag förstår inte varför inte ens vill ha mig till butikskassan, säger Ronkainen.

Sini Marttinen, som numera kan titulera sig som företagare känner igen situationen. Ännu vid årsskiftet var hon arbetssökande, trots att hon skulle få medborgarlön.

- Vid den tiden hade jag konstant sökt jobb, och jag fortsatte såklart med det. Medborgarlönen hjälper en ju inte att få ett nytt jobb på något sätt.

OECD: Medborgarlönen rår inte på fattigdom

En rapport som OECD släppte i maj visar att en medborgarlön enligt modellen som nu testas i Finland inte är en bra idé.

I rapporten har OECD tittat på hur en kostnadsneutral medborgarlön skulle påverka finland, Italien, Storbritannien och Frankrike.

I Finland skulle en sådan medborgarlön landa på drygt 500 euro, ersätta de vanligaste socialstöden (t.ex. utkomststöd, barnbidrag), delas ut till alla under 65 år men inte kräva nya skattehöjningar.

För Finlands del skulle det här leda till lägre utgifter än dagens system kräver, men samtidigt skulle ojämlikheten öka rejält.

Äldre på bidrag förlorar - unga och medelklassen vinner

Enligt OECD skulle en medborgarlön leda till att de fattigaste fick det sämre ställt än de har det i dag.

Fattigdomen skulle inte minska, tvärtom skulle den enligt OECD öka med ett par procent.

Däremot definierar OECD fattigdomsgränsen vid 50 procent av landets medianinkomst medan finska myndigheter definierar fattigdomsgränsen redan vid 60 procent av medianinkomsten.

De låginkomsttagare som i dag lyfter flera olika socialstöd skulle alltså få mindre pengar i plånboken varje månad, men om andelen som enligt finländsk standard lever under fattigdomsgränsen skulle öka är osäkert.

De unga, till exempel studerande, skulle höra till de största vinnarna medan de som närmar sig pensionsåldern skulle förlora mest.

Ingen vet exakt hur medborgarlönen ska fungera i praktiken

Det pågående försöket med medborgarlön har fått kritik från flera håll. Kritikerna menar bland annat att deltagarna i försöket är för få och för utspridda för att man ska kunna dra slutsatser av resultatet.

FPA har understrukit att inga resultat om försöket ska publiceras innan det är slutfört. Men samtidigt har flera av försökspersonerna, också de i den här artikeln, uttalat sig i både inhemska och internationella medier.

Det pågår också en debatt om hur en realistiskt genomförbar medborgarlön skulle fungera i praktiken. Finland Näringsliv EK, har nyligen presenterat sitt förslag till hur modellen skulle se ut.

Förbundet är tydligt med att en tillräckligt hög universell basinkomst blir på tok för dyr att finansiera.

Grundproblemet är att den kostnadsneutral medborgarlön (som OECD granskar i sin rapport) blir för ineffektiv och orättvis, medan en tillräckligt hög medborgarlön blir för dyr.

Mindre byråkrati största fördelen

Men för dem som deltar i försöket finns en klar fördel: att inte längre behöva föra ett tröttsamt papperskrig med FPA.

Både Ronkainen och Marttinen kunde direkt strunta i FPA då medborgarlönen började rulla in.

- Jag slutade gå till arbetsförmedlingen eftersom jag inte längre tyckte det var nödvändigt. Efter alla avdrag fick jag bara 9 euro extra i arbetslöshetsstöd per månad och det tycker jag inte är värt att kämpa för det, säger Ronkainen.

- Myndigheternas blanketthelvete är inte friskt, och stressen blir bara värre av att man inte vet om man ens får sina pengar. Dessutom behöver jag inte längre delta i arbetskraftsbyråns obligatoriska kurser där de tar folk för idioter.

För Marttinen var trygghetskänslan en stor fördel och en förutsättning för att våga satsa på företagande igen.

- Att byråkratin minskar har definitivt hjälpt.

Starkt stöd för medborgarlön bland medborgare

Trots alla praktiska utmaningar har idén om en villkorslös basinkomst starkt stöd bland folket.

I EU har stödet för medborgarlön stigit från 64 procent till 68 procent sedan ifjol, visar en undersökning av Dalia Research. Samtidigt är andelen som skulle rösta mot en medborgarlön oförändrad (24 procent).

Bara 8 procent ansåg att en medborgarlön aldrig borde införas medan 31 procent ansåg att systemet ska införas så snabbt som möjligt.

Över 11 000 personer i de 28 EU-länderna deltog i undersökningen.

Också i Finland är en majoritet för idén med medborgarlön.

En undersökning som kommunbranschens utvecklingsstiftelse Kaks släppte förra året visade att 51 procent vill ha medborgarlön medan 23 procent motsatte sig idén. 68 procent ansåg att speciellt företagsamheten skulle främjas med en medborgarlön.

Också de försöksdeltagare Yle Nyheter talat med stöder systemet, trots vissa brister.

Liisa Ronkainen konstaterar att medborgarlönen gett mer nytta än skada.

- Jag tycker det skulle vara mänskligt, att alla har rätt att äta och sova med tak över huvudet. Det är bra att veta att man har ens en inkomst som ingen kan ta ifrån mig.

- Definitivt (stöder jag en medborgarlön), men man ska komma ihåg att pengarna måste tas någonstans ifrån, säger Marttinen.