Helsingforsarna vet inte om de talar dialekt eller högsvenska
Hon satte sig ner med 40 helsingforsare och djupintervjuade dem om deras modersmål. Resultatet blev lite förbryllande.
Sarah Wikner doktorerar vid Åbo Akademi och har i Svenska Litteratursällskapets regi forskat i hur helsingforsarna uppfattar sitt eget språkbruk.
Många helsingforsare har svårt att beskriva sitt eget språkbruk.
Språkforskare Sarah Wikner
- Ett intressant resultat är att svenskan i Helsingfors inte kan beskrivas som en regionalt enhetlig varietet av svenska, säger Wikner.
Stadsdelen avgör inte språkbruket
- Det handlar om en social variation. Vem man är, vem man vill vara eller vem man utger sig för att vara i olika situationer. Det är inte stadsdelen som styr språkbruket.
För studien har Sarah Wikner talat med 40 helsingforsare i åldern 17-70, bosatta i olika delar av staden. Till Helsingforssvenskans särdrag hör långa vokaler och bortlämnade r-bokstäver i slutet av ord.
Det visar sig att helsingforsarna inte vet om de talar dialekt eller standardsvenska.
- För många verkar ordet dialekt vara sammankopplat med landsbygd. Standardsvenska igen uppfattas som korrekt och formellt och olikt det egna språkbruket. Så många helsingforsare har svårt att beskriva sitt eget språkbruk, säger hon.
Såhär kunde Helsingforssvenska låta år 1968:
