Mamma reser bort - men lugn, hon ska motionera

Är det okej för en mamma att resa iväg utan familjen medan barnen ännu är små?

Det skulle man väl anta i dagens allt mer jämställda samhälle, men fortfarande drabbas många kvinnor av dåligt samvete då de vill unna sig egentid. Även om barnen har det bra med den andra föräldern eller släktingar ser många kvinnor det som själviskt att åka iväg på egen hand trots att en paus från vardagen sannolikt skulle gynna hela familjen.

Men nu har forskare i Uppsala i samband med en stor undersökning noterat ett slags kryphål i samvetesspärren. Om mamma åker iväg för att motionera upplevs husmorsvilan som mera legitim.

Träning - bra. Spa och shopping - nja

Träningsresor och motionslopp för kvinnor har blivit vår tids husmorssemester, ett tillfälle att göra något för sin egen skull. Genom att delta i ett motionslopp eller i en träningsresa blir det legitimt att vara borta från familjen eftersom samhället i dag fokuserar mycket på träning och hälsa.

- Kombinationen att man åker iväg för att göra något nyttigt och att vi idag har en trend där hälsofrämjande verksamhet värderas högt gör att det är mera accepterat att åka på en motionsresa än att åka på en resa med spa och shopping, säger forskare Karin S Lindelöf vid Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.

Ett kvinnligt rum

I studien ingår berättelser av mer än 600 kvinnor. I den framgår betydelsen av att loppen och evenemangen är öppna enbart för kvinnor. Kvinnorna uppger att de känner sig mer bekväma i ett kvinnligt sammanhang.

För många har loppen fungerat som en inkörsport till andra lopp som är öppna för både kvinnor och män. Med andra ord har det hjälpt dem att erövra identiteten som motionsidrottare.

- Motionsidrotten är manligt dominerad, och i ett kvinnligt sammanhang tycker kvinnorna att det är skönt att vara norm. Det känns bra att det är en kvinna som kommer först i mål och det upplevs som om det är värt att tävla och slå konkurrenter när det uteslutande är kvinnor som deltar, säger Lindelöf.

Åsikterna om kvinnoevenemang är dock tudelade. Inramningen av evenemangen är ofta stereotypisk.

- Det framställs att en kvinna som deltar i ett lopp för kvinnor är heterosexuell och lever i ett förhållande med en man. Hon förväntas ha barn och vara intresserad av mode och skönhet. Många beskriver inramningen som ett ”rosa fluff” som förminskar den verkliga prestationen, säger Lindelöf.

Ändå är det uppenbart att det finns ett behov av evenemang som riktar sig till kvinnor. Många långlopp finns numera som förkortade versioner som är öppna för både kvinnor och män, men likväl är loppen för kvinnor fulltecknade.

”Åker helst med andra kvinnor”

Gabriella Eriksson har nyligen packat upp sin väska efter sin andra träningsresa till Mallorca. Hon deltog i träningsresan med sin syster och upplever att det finns en skillnad mellan att åka på träningsresa och exempelvis en spa- eller shoppingresa.

- Det känns bättre för mitt eget samvete. Jag får satsa litet på mig själv och barnen förstår att mamma behöver få litet egen tid, säger Eriksson som har tre barn i tonårsåldern.

Att det var en resa för enbart kvinnor upplever Eriksson som positivt.

- Vi var kvinnor i 40–60-års ålder, och det kändes bra att det bara var kvinnor. Det var kvinnor i olika former, och alla kör enligt sina egna förutsättningar och peppar varandra. Så jag tyckte verkligen det var skönt att det bara var kvinnor, säger Eriksson.
Inför den första resan hade Eriksson dåligt samvete över att hon lämnade barnen hemma för att åka på träningsresa, men inte den andra gången. Reaktionerna på att hon åkte har varit positiva.

- Man måste komma till ett visst stadium då man inser att man måste få ta litet ledigt. Man orkar sedan vara en bättre mamma alla de där andra 51 veckorna om året, säger Eriksson.

Krav på "omsorgsjour" lever kvar

Träningsresor har blivit ett sätt för kvinnor att försöka kompensera bristen på jämställdhet i den egna familjen.

- Tjejloppen är ofta kortare än andra lopp och det är legitimt att inte ha med sig barnen och det ser jag som ett tecken på att jämställdheten inte har kommit dit vi hade önskat. Det finns fortfarande ett väldigt hårt tryck på kvinnors axlar att vara tillgängliga för familjen och ha en omsorgsjour, säger Lindelöf.

Att tjejloppen fortfarande behövs och att det är så populära ser jag som om jämställdheten fortsättningsvis har en hel del kvar

Karin S Lindelöf

Måste tjejloppen vara kortare och lustigare än andra lopp?

Trebarnsmamman Charlotta Frantz är en erfaren motionsidrottare som deltagit i både öppna lopp och tjejlopp. Frantz anser att tjejloppen har en funktion, speciellt för mera oerfarna löpare.

- Det är ofta lite mera skoj runt tjejloppen och man behöver inte ta det på lika stort alvar som vissa andra lopp. Personligen kan jag irritera mig på det att tjejlopp alltid är litet enklare och roligare än andra lopp. Det är som att säga att tjejer inte är lika starka, eller att de inte kan springa lika långt, säger Frantz.

Frantz föreslår att det kunde finnas extra tuffa tjejlopp.

Vad tycker du om påståendet att det är legitimt att vara borta från familjen för att sporta?

- Från mitt perspektiv skulle jag inte sätta det i ett jämställdhetsperspektiv. Jag kanske åker på ett lopp eller en shoppingresa och min man åker på en konsert eller ett lopp. Det handlar om att ge varandra tid, jag kopplar det inte till jämställdhet men så kan det säkert vara för någon, säger Frantz.

Mera fokus på fysisk prestation, mindre fluff

För forskare Karin Lindelöf är det inte helt problemfritt att förhålla sig till fenomenet.

- Det är lätt att raljera över tjejlopp med tanke på det ”rosa fluffet”, de manliga popstjärnorna som spelar vid starten eller den manliga konferencieren som ska flörta med de kvinnliga deltagarna och allt det stereotypa i inramningen, säger Lindelöf.

Tjejloppen blev ett begrepp på 80-talet och slog igenom ordentligt under 90-talet. I dag är marknadsföringen av motionsevenemang för kvinnor en hel industri som ofta är stereotypiskt styrd av marknadsföringskrafter.

Det som överraskat forskare Lindelöf är att det i tjejlopp finns en feministisk potential i själva genomförandet av loppet.

- Så länge man har den fysiska aktiviteten och prestationen i fokus så finns det en styrka och där kan tjejloppen ses som ett feministiskt projekt, säger Lindelöf.

Ska en mamma kunna kosta på sig en modern husmorsvila, och vad kan denna innebära? Är sport ett måste eller är det lika okej att se på hockey, ligga vid en simbassäng eller ägna sig åt någonting helt annat! Berätta gärna hur du resonerar!