Ramieza såg döden, våldet och svälten i vitögat då hon besökte Somalia
Folket i Somalia lider av det långvariga kriget, våldet, torkan och nu också den fruktansvärda svälten. Barn och åldringar drabbas värst, och då vasabon Ramieza Mahdi nyligen besökte Somalia kunde hon konstatera att läget är värre än någonsin.
Somalia är ett av världens farligaste länder. Folk dör av krig och svält och landet är så splittrat att det egentligen bara är de yttre landsgränserna som gör landet till en enhet.
Vasabon Ramieza Mahdi är född i Somalia, men har bott i Finland i största delen av sitt liv. Hon besöker sitt forna hemland med jämna mellanrum.
Hon är nyligen hemkommen från sin senaste resa. Hon reste dit som observatör för en somalisk-finländsk organisation, och enligt Ramieza har läget förvärrats markant sedan hon senast var där för ett och ett halvt år sedan.
- Somalia är i kaos. Fast vi har en president och är en federal stat så kvarstår problemen.
Klankrig
Det somaliska inbördeskriget har pågått sedan 1991. Konflikterna handlar bland annat om knappa naturresurser, olika intressen mellan bofasta och nomader, stridigheter mellan klanerna och tröstlösa konflikter till följd av olika krigsherrars makthunger.
Dessutom gynnar konflikterna Somalias grannländer. Etiopien och Kenya vill inte ha ett enat och stabilt Somalia eftersom det skulle kunna aktivera somaliernas anspråk på områden i grannländerna som bebos av somalier.
USA, Storbritannien, Norge, Turkiet och Saudiarabien har också intressen i Somalia och gör vad de kan för att bevara sina intressen och sko sig på landets resurser.
Den anarki som råder i Somalia har slagit sönder all infrastruktur och den försvarslösa befolkningen har drabbats mycket hårt.
al Shabaab är den mest framträdande extremistgruppen, och den bekämpas av olika oppositionella grupper, till exempel av Somalias regering och av fredsbevarande styrkor.
Torkan värst
Men det somaliska folket hotas inte enbart av kriget. Torkan har slagit till med fruktansvärda följder då två regnperioder efter varandra uteblivit.
Torkan har gjort mycket skada, både för människor och djur.
- Då regnet sedan äntligen kom så blev jättemånga människor sjuka. De var undernärda sedan tidigare och klarade inte av de sjukdomar som började spridas.
I synnerhet det kolerautbrott som spred sig orsakade många dödsfall, och det pågår fortfarande.
FN varnar för att det här kan vara den största hungersnöden i Somalia på sjuttio år.
Så hurudan hjälp får Somalia av omvärlden?
- Jag är lite besviken på alla hjälporganisationer och på FN som säger att de hjälper till. Under tiden jag var där såg jag inte en enda så kallad utlandshjälp, jag vet inte vart de för sina hjälpmedel.
Vad Ramieza däremot såg var andra somalier, bosatta utomlands, som organiserat sig och skickat pengar och mat. Men den hjälpen räcker tyvärr inte till på långa vägar.
Ramieza säger att hon undrar vart alla biståndspengar tar vägen. FN har inte ens ett kontor i Somalia, berättar Ramieza, det närmaste finns i Nairobi.
Ett exempel på hur hjälpen inte nådde fram på rätt sätt, var då man äntligen fick droppåsar att ge de sjuka, men de innehöll ingen antibiotika.
- Hur skall man kunna ge hjälp då man inte har någon antibiotika?
Antagligen hade någon köpt eller sålt medicinen vidare innan den kunde nå de behövande.
Barnen dör
Centrala delarna av Somalia har drabbats hårdast av torkan. Redan innan torkan slog till var det torrt och det rådde stor brist på vatten.
Området livnär sig på boskap som kameler, får och getter. Det pågår stora stridigheter mellan klanerna om det vatten som finns.
Då torkan var som värst dog en massa boskap och människor började fly.
En del av dem stoppades av al Shabaab, så de dog istället.
Under sin senaste resa åkte Ramieza och några andra observatörer bil från en stad till en annan. Det hon såg har etsat sig fast i minnet.
- Byarna bestod av enbart sand. Det låg döda djur längs vägen och människorna var så undernärda att vi måste ge dem vatten och mat med en liten sked.
Det område de besökte hade tre läkare på en radie på 500 kilometer. Den så kallade hälsostationen bestod av två rum utan belysning och vatten.
- Folk ligger där på rad på plastmattor och de lider så. Barnen och åldringarna är så svaga och sjuka att de inte ens kan vifta bort flugorna från sitt ansikte.
Flugorna tar i sin tur kolerasmittan vidare till friska individer. Det var många släktingar som ville komma och hjälpa sina sjuka, de visste inte att de på så sätt själva kunde bli smittade.
- Det finns ingen förebyggande vård, de förstod inte att de sjuka måste isoleras.
Ramieza berättar att det stället var outhärdligt.
- Flera gånger måste jag gå iväg för jag mådde så illa och hade en så stor klump i magen. Men det är verkligheten för dem.
Code red
Utrikesministeriet avråder alla från att åka till Somalia som man klassar som ett av världens farligaste länder.
Ramieza berättar att hon var rädd hela tiden, trots att hon hade vakter med sig.
Trots att hon är somalier så kunde hon inte vistas på vissa områden eftersom hon ansågs vara utlänning.
Våldet fanns överallt.
- Varenda dag var det sammandrabbningar, varenda dag dog någon och nästan varje dag så exploderade en bilbomb.
Mord, kidnappningar och attacker är vardagsmat för somalierna och lönnmorden anses så många att man "slutat räkna".
Ramieza berättar att det flera gånger hände att hon träffade olika människor och nästa gång hon såg dem så var inte alla med.
Då hon då frågade efter den som inte var med så fick hon svaret att den personen dött.
- Först blev jag upprörd och frågade hur de ändå kunde vara så glada, som om inget hänt. Men de svarade "vad skall vi göra då, vi kan inte sörja alla som dör, då skulle vi inte göra annat än sörja".
Men för många av de som försöker fly från Somalia, väntar dock ett ännu värre öde.
Det som det talas mest om i Somalia just nu är en video som släppts på somaliska ungdomar som korsat vägen till Libyen på sin väg mot Europa.
De kidnappas, misshandlas och kedjas fast av styrkor tillhörande en libyer som kallas för Magafe på somaliska. Han är en ökänd krigsherre som skor sig på de som flyr Somalia.
Bland annat så tar han deras organ och säljer dem vidare på svarta marknaden, resten håller han som slavar.
- Han gör business på kidnappningarna, för han kräver somalierna på lösensummor för att de skall få sin släkting befriad. Men har du ingen som kan betala så ruttnar du bort där.
Ramieza berättar att det gått så långt att man gratulerar släktingar till de som dött som fångar hos Magafe, det är bättre att vara död än att hållas levande i fångenskap hos honom.
De somalier som mot förmodan lyckas fly och kommer hit för att söka asyl, möts av fortsatta svårigheter.
- Här kallas de då för terrorister, våldtäktsmän, att de bara lever på sociala bidrag.
Två onda ting
Ramieza säger att den senaste resan gjorde så att hon verkligen började tänka efter.
- Jag tänker att jag som bor i Finland inte har något att klaga på. Visst finns det de som kritiserar mitt utseende och min hudfärg, men det är ju inget mot vad de här människorna är med om.
Men det som sårar mest, säger Ramieza, är att folk som inte har upplevt hur det är att leva i ett land som till exempel Somalia, påstår saker som de inte vet något om.
Det som förvånade Ramieza till en början var att al Shabaab tycktes ha ett så starkt stöd på vissa områden i landet.
- Det finns en sådan ilska mot väst. De märker att det är västvärlden som hela tiden spär på stridigheterna och använder massor med pengar för att upprätthålla kaoset.
Det gör att befolkningen skyddar al Shabaab och terroristerna, vilket inte heller är ett bra alternativ.
- Men det är att välja mellan två onda ting och du tar det som du tror att du känner, alltså islamisterna.
I städerna vill man å sin sida inte veta av al Shabaab, så också där uppstår en konflikt mellan de mer civiliserade städerna och landsbygden där man tyr sig till al Shabaab.
- Det förvånade mig att inse att om det uppstår en konflikt så är al Shabaab de som dömer mer rättvist än myndigheternas domstol.
Inte så enkelt som man kan tro
Att vända sig till myndigheterna och domstolen är inte att tänka på eftersom alla, inklusive domarna, kräver mutor och då är det alltid den starka som vinner.
- Det finns ingen balans eller rättvisa där. De som däremot säger sig agera enligt islams lagar så tycks ha en lite bättre balans.
al Shabaab, islamisterna alltså, håller människor i skräck. Bland annat stenas fortfarande människor till döds om de till exempel begått ett äktenskapsbrott.
- För mig var det en chock att det finns stöd för dem. Men det visar bara på att allting inte är svart eller vitt.