Små knep kan trygga och hjälpa flyktingfamiljerna i vardagen
Förbundet för mödra- och skyddshem har i huvudstadsregionen haft ett pågående projekt med målet att underlätta och hjälpa flyktingfamiljers vardag.
Det är viktigt att man möts åtminstone en gång i veckan eller till och med varje dag för att skapa en rutin i vardagen.
Nu visar erfarenheter från projektet att det räcker med små knep för att underlätta vardagen och tröskeln för att ta kontakt inte ska bli för hög.
- Våra erfarenheter visar att då man inte har ett gemensamt språk så kan träffar där vi musicerar eller leker tillsammans bli mycket befriande och fungera som brobyggande, säger projektchef Anna Mikkonen vid förbundet för mödra- och skyddshem.
Regelbundenhet viktigt
Personal och frivilliga har tillsammans träffat flyktingar och asylsökande vid flyktingmottagningar i huvudstadsregionen och pysslat på med vardagliga ting.
- Det är viktigt att man möts åtminstone en gång i veckan eller till och med varje dag för att skapa en rutin i vardagen, säger Mikkonen. Regelbundna träffar är det som fungerar för både föräldrar och barn som inte alltid har det så lätt.
På mödra- och skyddshemmen är man vana att ta emot personer som levt i hotfulla situationer och det har visat sig fungera bra också då man träffar personer som kan ha upplevt traumatiska händelser på vägen till Finland.
- Då vi leker och musicerar med barnen och deras föräldrar så kan våra handledare följa med och vaksamt lyssna efter rop på hjälp som ibland rentav kan vara lite diffusa, säger Mikkonen. Om det visar sig att någon familj behöver mer stöd och hjälp kan vi skicka dem vidare och skaffa dem hjälpen.
Nationell manual under bearbetning
För att inte alla ska behöva uppfinna hjulet på nytt arbetar förbundet nu med en manual som kunde användas nationellt.
- Tanken är att vi samlar våra erfarenheter i en och samma pärm och så kan de som behöver hjälp ta del av den och kanske få stöd i sin vardag, säger Mikkonen.
Mödra- och skyddshemmet i Åbo har redan en längre tid samarbetat med flyktingmottagningarna i regionen och jobbat fram många olika sorters stödgrupper.
Men verksamhetsledaren Oona Ylönen är positivt inställd till att en manual också nu bearbetas fram.
- Det är bra att den här sortens problematik diskuteras och trots att vi också redan har en egen verksamhet kan man lära sig av andras erfarenheter, säger Ylönen.