Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Inga träskmonster längre i Littois träsk

Från 2017
Klart vatten i Littois träsk en månad efter den kemikaliska reningen.
Bildtext Det är rätt så klart vatten i Littois träsk en månad efter den kemikaliska reningen.
Bild: Yle/Linus Hoffman

Littois träsk på gränsen mellan S:t Karins och Lundo mår fortfarande bra - till och med bättre än man vågat hoppas på. Sjön behandlades den 5 maj 2017 med 160 ton polyaluminiumklorid, vilket gjorde vattnet kristallklart.

Vattnet har blivit grumligare, men analyser visar att sjöns tillstånd efter den kemikaliska reningen är gott. Sydvästra Finlands vatten- och miljöundersökning Ab tog förra veckan prover på flera ställen i Littois träsk.

Littois träsk fick kristallklart vatten efter reningen.
Bild: Yle/Kalle Mäkelä

Mätningarna visar att vattnet en dryg månad senare ännu är luktfritt och klart. Sikten i sjön är 2-3 meter, det vill säga att man nästan överallt i sjön kan se bottnen, fosformängderna är små - mindre än 3–8 mikrogram/liter, och vattnets pH-värde är också nära det normala, eller 6,8–7,0.

Också musslor och fiskar mår bra

Företaget Varsinais-Suomen Vesistösaneeraus Oy har undersökt musselbeståndet, och hittade inga större mängder döda musslor i sjön.

Man uppskattar att det finns cirka 300 000 allmänna dammusslor i Littois träsk. I undersökningarna hittades också små, cirka två centimeters musslor, vilket pekar på att dammusslorna de senaste åren har lyckats föröka sig.

Efter kemikaliebehandlingen i maj flöt flera döda fiskar upp till ytan i Littois träsk. I de braxnar som nu undersökts var halterna av kvicksilver ändå låga.

Oro för följderna finns ännu kvar

Vattnet i Littois träsk har i många år varit grumligt, illaluktande och träskigt, och det har konstant förekommit algblomningar. Reningen med polyaluminiumklorid ansågs vara den sista utvägen för sjön.

Utsikten från Timo Stolts brygga senaste helg.
Bildtext Så här såg sjön ut sommaren 2014.
Bild: Timo Stolt

Metoden går ut på kemikalien suger åt sig näringsämnen och grumligheter i vattnet. Dessa fälls ut och faller ner till botten som ett slags slam.

Många Littoisbor har ändå varit oroliga för de långvariga effekterna av polyaluminiumkloriden, och man har samlat namn på en adress mot metoden. Efter att sjön renades har protesterna ändå mattats av.

Diskussion om artikeln