Gamla hus kräver omsorg och eftertanke

Om du klarar dig utan yllesockor i ett gammalt hus är det dags sänka värmen, anser experter. Under veckoslutet ordnas en traditionsbostadsmässa på Klosterbacken i Åbo. Där får man expertråd för att undvika misstag vid skötsel och renovering av gamla hus.

Bland de över 200 år gamla husen på Klosterbacken ordnas en mässa för traditionella bostäder och bostadsarv nu under veckoslutet.

John Björkman jobbar på Åbo museicentral och skriver en blogg ”Juurrutus” som handlar om att bo i ett gammalt hus, och vilken livsstil det innebär.

Han är på plats på Klosterbacken för att ge andra råd om hur de ska ta hand om sina gamla hus.

- Det är första gången som vi försöker hålla en sådan här mässa i museimiljö och jag tror att det blir lyckat. Det har tidigare ordnats i samband med trädgårdsmässor och annat. Det är första gången vi har en helt separat mässa för traditionellt boende och byggnadsarv.

Lätt att göra fel

Syftet med mässan är att upplysa människor om hur de ska ta hand om sina gamla byggnader, och vad de ska tänka på ifall de vill renovera dem.

På plats finns till exempel tillverkare av traditionella tapeter, kakelugnsmakare, murare, byggnadsrestaurerare, byggnadsforskare från museicentralen samt Curatio Byggnadsvårdsförening i Åboland och Byggnadstraditionens vänner.

Enligt Björkman är det extremt viktigt att det ordnas sammankomster för människor med det här intresset.

- Det är framför allt viktigt eftersom det idag krävs specialkunnande. Det kunnande som ett vanligt företag inom byggnadsvård eller något vanligt byggföretag har, är ofta otillräckligt för att reparera ett gammalt hus på rätt sätt så att det också hålls friskt.

Det finns många sätt att trampa i klaveret när man handskas med gamla byggnader, och konsekvenserna kan bli ödesdigra ifall man blandar nytt och gammalt på fel sätt. Det viktigaste är att gå försiktigt fram.

- De vanligaste felen är att man river för mycket av det gamla och att man använder fel sorts material och konstruktioner. Då slutar huset andas och fukten kan samlas någonstans och leda till problem med inomhusluften eller mögelskador.

Björkman uppmanar alla renoveringsivriga att först och främst ta det lugnt ifall renoveringsobjektet är gammalt. Enligt honom är det vanligaste problemet med gamla hus felgjorda renoveringar, inte att det är fel på själva huset.

- Gör inget för fort utan fundera. Man borde bo i huset ett år först och sen börja fundera på vad man vill förändra i sitt hus. Man ska inte gör för drastiska förändringar. De flesta problemen vi har med gamla hus beror på felaktiga renoveringar, inte på att det är fel på själva huset.

Var noggrann med materialet

Många vill bo i gamla hus för att de är friska och för att man tycker att de är vackra och idylliska. Men då gäller det att kunna bibehålla den friska konstruktionen - eller återställa den.

- Det är mer och mer sällsynt att hitta ett hus där man inte lagt in plastmaterial eller för täta material. Då är det viktigt att veta vad man ska ta bort. Många blir rädda då de ser gamla material som till exempel sågspånsisolering eller mossa i mellanbjälklaget. De är helt bra friska material. Du behöver inte göra någonting då.

För att undvika renoveringsmissar kan man alltså ta kontakt med landskapsmuseet eller Curatio Byggnadsvårdsförening i Åboland.

Marianne Hemgård från Curatio säger att det finns väldigt mycket gamla hus i Åboland. De får frågor om allt från konstruktioner till målfärger.

- Vi kan hjälpa till med att hitta material till hus som är byggda innan 1960-talet. På 1960-talet introducerades en massa nya konstruktioner och material som inte passar ihop med gamla hus.

Enligt Hemgård är det inte svårt att få tag på byggmaterial som användes tidigare. Dessutom säger hon att det inte blir dyrare att renovera på ett traditionellt sätt, utan de facto billigare.

- Egentligen är det billigare eftersom restaureringsföretagen gör bevarande och sparande renoveringar istället för att riva bort allt och ersätta det med nytt.

Inte ett hus utan en livsstil

Att ta hand om ett gammalt hus innebär en hel del jobb. Det har Björkman erfaranhet av.

- Det måste jag nog medge att när man köper ett gammalt hus köper man sig en ny fritidsaktivitet samtidigt. Man ska vara beredd på att satsa tid på det.

Men enligt Björkman betalar det sig tillbaka eftersom man får en konstruktion som håller. Om ett hus har hållit i 200 år är det sannolikt att det kommer att hålla rätt så länge till.

- Det är ju ett bevis på att huset har en frisk konstruktion, säger Björkman. I dag ser vi att många hus från 1960- och 1970-talet börjar nå slutet av sin livslängd.

Under mässan kommer Björkman att bland annat berätta om sin egen erfaranhet av att bo i ett gammalt hus.

- Jag är inte direkt någon byggnadsvårdsexpert själv utan jag skriver en blogg om att bo i ett gammalt hus sedan 2014. Om hur man själv måste anpassa sig och vad allt man kan lära sig från den tid då våra mor- och farföräldrar eller deras föräldrar levde.

Kakelugnen bra om den används rätt

Ett av de ämnen som Björkman kommer att ta upp under mässan är kakelugnen. Han säger att allt för många använder den fel.

- Man ska bränna en brasa i taget, inte ha en kontinuerlig eld i kakelugnen. Då lagrar den värme och hålls varm till och med 24 timmar. En kakelugn är ett väldigt effektivt värmesystem bara man använder den rätt.

Den största risken med att använda kakelugnen fel är att ugnen upphettas för fort och spricker, fortsätter Björkman. Att bo i ett gammalt hus innebär att man måste kompromissa med en del lyx och bekvämligheter.

- Det vanligaste är att man måste vänja sig vid att är att det inte är 24 grader varmt inne konstant, sommar och vinter. Det är svalare på vintern, 18 grader är riktigt bra.

- Om det är så varmt att du kan vara utan yllesockor under vintern, borde du sänka värmen. Då går det för mycket energi. Du kan sätta på yllesockor istället.

Enligt Björkman ryms det inte heller toaletter eller dusch överallt där man vill ha och många som verkligen hänger sig till den här sortens livsstil nöjer sig till och med med utedass.

Varför ska man bo i ett gammalt hus?

- Jag tror att det är mer ekologiskt på många sätt, bland annat bara därför att man fortsätter använda ett hus som är byggt för länge sen. Men framför allt handlar det om känslan och estetiken som man inte kan få i ett nytt hus.