Raasepori Resort: Från semesterdröm och flyktingförläggning till konkursbo

Inga potentiella köpare syntes till när det hölls en allmän visning av den utmätta fastigheten i Karis i mitten av juni.

Den konkursdrabbade fastigheten auktioneras för tillfället ut på internetsidan huutokaupat.com allt sedan den 1 juni.

Auktionen avgörs efter midsommar. Eventuellt finns intresserade som väntar tills sista anbudsdagen och först sedan slår till för att undvika att priset drivs upp i förväg.

Från september 2015 till september 2016 fungerade fastigheten som flyktingförläggning.

Skatteförvaltningen ansökte ändå om konkurs för bolaget i oktober 2016. Fastigheten utmättes och lades till salu vid årsskiftet.

Kursgårdens glansdagar

Fredrik Nyman från Snappertuna har jobbat som fastighetsskötare på området sedan år 2012. Han minns hur det var före och efter att Arto Boman köpte fastigheten och skulle omvandla den till ett lyxigt semestercentrum.

Nyman berättar att då fackförbundet JHL använde fastigheten som kurscentrum var verksamheten livlig. Kurspaket såldes till stora grupper och man hade en jämn ström av kunder. Kursinstitutet hade ett par hundra inkvarteringsplatser. Det ordnades utomhusaktiviteter och det fanns också en fin restaurang som användes av kursdeltagare på dagen och kunde bokas för privata evenemang om kvällarna.

Raseborgsinstitutet, det tidigare KTV-institutet, var också en arbetsgivare i regionen.

- På Raseborgsinstitutets tid sysselsattes bygden. Det behövdes gårdskarlar, receptionister, tekniker, kockar, städare och så vidare, minns Nyman.

Till sist ansåg fackförbundet JHL att fastigheten blev bli för dyr att ha och man flyttade verksamheten närmare huvudstadsregionen.

Idén var bra, men den kom tio år för sent.

Fredrik Nyman

Det tidigare fackföreningsinstitutet köptes år 2012 upp av it-företagaren och investeraren Arto Bomans fastighetsföretag Kultainen Tammi, som senare bytte namn till Raasepori Resort. Köpesumman var fyra miljoner euro. Visionen var att etablera ett stort semestercentrum med högklassigt boende vid Kvarnträsket.

- Ägaren ville ordna ett resort-system med aktier du kunde köpa. Det skulle finnas bostäder inomhus med tillgång till service av olika slag. De planerade bygga flera tiotals utomhusstugor i två olika storlekar uppe i skogen på området. Mera skulle byggas efter hand i takt med att intresset ökade, berättar Nyman.

Semesterparadiset förblev en vision

Ombyggnadsarbetena var ungefär halvvägs i september 2015.

- Det ordnades storstilade förevisningar och det fanns ett visst intresse, men sist och slutligen inte så många potentiella köpare. Idén var bra men den kom tio år för sent. Jag tror att man hade tänkt sig en kundgrupp från utlandet. Till exempel från Ryssland, säger Nyman.

Också Yle Västnyland deltog i en av visningarna i september 2015 (bilder nedan).

Men samma månad, i september 2015, kom plötsligt information från Migrationsverket att fastigheten skulle bli flyktingförläggning. Det var en nödlösning på grund av det akuta behovet av bostäder under den största flyktingvågen. Mjölbolsta fungerade då som den permanenta förläggningen.

- På fredag förmiddag var byggarbetena ännu i full gång. Men mitt i allt fick man veta att asylsökandena skulle anlända på söndagen.

300 asylsökande anlände ungefär samtidigt i åtskilliga busslaster trots att om man uppgav sig ha beredskap endast för 200.

Nyman minns att de asylsökandes vardag löpte på väldigt lugnt och smidigt.

Fastighetens kapacitet användes nu till det maximala. Både privatpersoner och företag donerade extra sängar, tv-apparater och andra tillbehör. Ruljansen sysselsatte även lokala firmor, konstaterar Nyman.

Ett halvt år senare, i mars 2016, kom det beslut från Migrationsverket att flyktingförläggningen skulle stängas senast i september.

Redan på våren 2016 hade JHL fått nog och startat en rättsprocess mot Raasepori Resort. Den ledde alltså till att företaget utmättes och försattes i konkurs under hösten 2016. Lösegendomen såldes för att få in pengar till konkursboet.

Det har varit en tung process för JHL som aldrig ens fick hela köpesumman betald av Raasepori Resort.

- Det är frågan om en betydande summa pengar, säger JHL:s chefsjurist Mika Hämäläinen.

Under flyktingförläggningens tid hade Migrationsverket ett avtal med Röda Korset och Röda Korset hade i sin tur ett avtal med fastighetsägaren.

Röda korset som drev verksamheten för flyktingarna fick sina pengar men Raasepori Resort lämnade många räkningar obetalda. Det finns därför lokala firmor som i dagens läge inte har fått tillbaka sina pengar.

Hoppas på seriös köpare

Både fackförbundet JHL och Nyman hoppas nu innerligt på en ny seriös köpare som skulle ta fastigheten i bruk igen.