De gamla vikingarna litade på varandra - kan den nordiska tilliten bestå?

Vad har vi i Norden allra mest gemensamt? En färsk rapport föreslår den sociala tilliten. Den kan betraktas som Nordens guld, så värdefull är den.

Men det finns också utmaningar. Slutar vi lita på varandra och på samhället?

Det är Nordiska ministerrådet som publicerar en liten rapport av Ulf Andreasson om den sociala tilliten.

Ämnet har beskrivits ofta, och egentligen handlar det bara om att medborgarna har förtroende för varandra. Man är gärna en god samhällsmedborgare, betalar skatterna och litar på att de går till rätt ändamål. Den nordiska samhällsmodellen bygger på solidaritet.

Nordisk tillit – hur länge till?

Tillit är en del av det sociala kapitalet. Ett samhälle med hög social tillit präglas i mindre grad av formaliteter, konflikter, rättsprocesser och korruption.

Samhället upplevs i stället som rättvist och berättigat och skatterna anses gå till goda ändamål. Föreningslivet och samarbetet blomstrar.

Kort sagt: Tillit är det kitt som får samhället att hålla samman.

Norden-PR

Det nordiska samarbetet sägs vilja stärka nordiska och regionala värderingar i en global omvärld. Dessutom gynnas ekonomin.

Vi får gissa att Nordiska ministerrådets analys finns översatt också för spridning på engelska. Denna rapport, som publiceras parallellt med det danska "Folkemötet" på Bornholm, är ju en PR-skrift för Norden.

Redan de gamla vikingarna...

Som region är Norden världsmästare vad gäller social tillit inom befolkningen, skriver NMR:s generalsekreterare Dagfinn Höybråten. De höga tillitsnivåerna är resultatet av flera samhälleliga processer, en del från långt tillbaka i historien.

Här hänvisas rentav till vikingatiden och införandet av protestantismen i Norden.

De skandinaviska utvandrarna förde med sig en form av tillit till USA som man fortfarande ser rester av, flera generationer senare, enligt rapporten.

Det här lönar sig

Det ligger pengar i tillit. Både för samhället och den enskilda människan.

Rapporten talar om att transaktionskostnaderna för efterlevande av avtal är små eftersom man i Norden kan slippa konflikter och rättsprocesser.

Det finns mer tid för produktivt arbete än för kontroll och formaliteter. Också handeln gynnas av den höga tilliten, och den bidrar till fördelaktiga förutsättningar för investeringar.

Tillit är viktig också för hälsa och lycka. Känslan av delaktighet har till och med en gynnsam negativ effekt på kriminalitet, enligt rapporten.

”Tillit gynnar utvecklingen”

De fem nordiska länderna placerar sig skrytsamt i toppen av tillitslistan.

Bottenplaceringarna i ett globalt perspektiv tillfaller Mellanöstern, Afrika och delar av Latinamerika.

Det drabbar förstås möjligheterna till utveckling. På samma sätt i de delar av Norden, framförallt Finland och Sverige, där de regionala skillnaderna i tillit är stora.

Förenings-Norden enar

De stora folkrörelsernas tillkomst i slutet av 1800-talet har ett samband med den nordiska tilliten.

Det frivilliga organisationslivet har gett ett sammanhållande kitt i samhället.

Det syns i starka sociala normer om tillit och respekt som stöttar och underlättar samarbete, förhandlingsvilja och konsensus.

Staten är vår vän, likhet ger tillit

Staten och lagstiftningen ses av nordborna inte som en fiende utan som en vän, påpekas det i rapporten. Men på senare år har folkrörelserna minskat i betydelsen. Organisationslivet torkar in eller förändras.

En faktor som stärker den sociala tilliten är att ”vi är alla lika”. Homogenitet i en befolkning stärker den sociala tilliten, både i fråga om låga ekonomiska klyftor, men också i fråga om språklig och etnisk likhet.

En stigande utbildningsnivå är bra, liksom frånvaron av hög, långvarig arbetslöshet.

Hur länge går vi med på att sortera avfallet?

Trots tillit i hundratals år kan den inte tas för given.
Rapporten pekar på att likheten försvinner om det finns ”fripassagerare”. Då blir individerna mindre benägna att bidra till det gemensamma eller upprätthålla normerna.

Rapporten citerar professor Bo Rothstein. Han har pekat på att om den sociala tilliten minskar så minskar meningsfullheten i att betala skatt, sortera avfall, följa lagstiftning, inte missbruka försäkringssystemen och avstå från korruption.

Trots flera tuffa utmaningar är den sociala tillitens framtid inte ödesbestämd enligt den nordiska generalsekreteraren Höybråten. Men det ligger på många sätt i händerna på politiker och andra beslutsfattare.

Risk för att Norden blir mer heterogent

Rapporten nämner också farorna med ökad heterogenitet i Norden genom ekonomisk olikhet, arbetslöshet, invandring och politisk polarisering.

Vilka är då de politiska slutsatserna? Det handlar inte så mycket om hur man har lyckats undvika recession efter finanskrisen.

Se på hur staten under en lång tid har arbetat transparent, rättvist och med en hög nivå av integritet, uppmanar rapportskribenten.

Det finns också en manual för ökad tillit:

• Öppenhet och transparens: Hantera skattemedel respektfullt och bekämpa minsta tecken på korruption.
• Skapa en generell välfärdsstat som motverkar skapandet av underklasser.
• Stötta föreningslivet - ekonomiskt och med en öppen attityd.
• Höj utbildningsnivån.
• Förhindra speciellt långtidsarbetslöshet. Integrera invandrare och flyktingar på arbetsmarknaden.