På besök hos ”findianer”

Under tre somrar har fotografen och journalisten Meeri Koutaniemi besökt USA och följt ättlingar till finska immigranter som idag bor i indianreservat. Ett smakprov av hennes arbeten kan nu ses på en fotoutställning som visas på Gallery Ibis i Vasa.

- När den finska emigrationen kom igång på 1880-talet hade den bördigaste marken redan tagits över av svenskar och andra européer. De finnar som kom till delstater som Michigan, Wisconsin och Minnesota fick sämre mark invid reservaten, berättar Meeri Koutaniemi.

Många likheter mellan folken

Det visade sig att finnarna kom bra överens med ursprungsbefolkningen. Bastukulturen var ett förenande band mellan nykomlingarna och de lokala stammarna, som själva hade sina svetthyddor

Också i övrigt hade den amerikanska ursprungsbefolkningen lättare att förstå och komma överens med finnarna än med andra européer.

- Båda folkgrupperna hyste kärlek och respekt för naturen och båda kom från en tradition med naturreligioner. Båda hade också förmågan att vara tysta. Folken hade dock också negativa saker som svagheten för alkohol gemensamt, konstaterar Meeri Koutaniemi.

Ett unikt samarbete uppstod mellan finnar och den amerikanska ursprungsbefolkningen. Finnarna lärde de lokala stammarna att tillverka skidor och bygga stockhus, medan ursprungsbefolkningen lärde finnarna odla majs.

Kärlek uppstår

Som en naturlig följd av umgänget blev det betydligt vanligare att ursprungsbefolkningen gifte sig med finnar än med andra européer i området kring Stora sjöarna i USA. Det finns ingen statistik över antalet äktenskap, men deras ättlingar kallas i dag findianer.

Findianer är ett uttryck som längre tillbaka i tiden kunde användas som ett skällsord. Ibland används det skämtsamt och ibland neutralt. De personer som Meeri Koutaniemi fotograferat använder själva termen.

En vilja att hjälpa

Livet i reservaten är hårt, säger Koutaniemi och citerar en ung gravid kvinna som fotograferats med geväret i handen, på väg ut från sitt mobila hem. Kvinnan håller på att utbilda sig till barnmorska och vill stanna i reservatet för att hjälpa andra kvinnor och familjer.

På ett par av de andra stora, blanka fotografierna syns en ung man med bar överkropp och långt lockigt hår. Han heter Isak och har haft en besvärlig uppväxt. Han tränar som ett medel för att hålla sin aggressivitet i schack.

På bilderna håller han på med styrketräning med redskap han hittat ute på gårdsplanen. På en annan bild ser vi hans fosterföräldrar som tagit sig an honom och andra utsatta barn.

Vill bort från fördomar

- Findianerna är inne i en period av nyskapande och omdefiniering av deras identitet, säger Meeri Koutaniemi. De vill komma bort från gamla stereotyper, fördomar och föreställningar om ursprungsbefolkningen och findianerna.

Med sina foton lyfter Koutaniemi fram personer som arbetar för den här saken. Här ser vi reservatets feminist och aktivist, Lyz Jaakkola, med en traditionell trumma i famnen.

Hon kämpar för rätten till reservatets mark och vatten, mot den rådande inrikespolitiken och mot internationella gruvbolag.

Kamp mot diabetes och hjärtsjukdomar

Det svartvita fotot på läkaren Arne Vainio med en t-skjorta med texten ”Got sisu?” är ännu ett exempel. Han kommer från fattiga förhållanden i ett reservat i Minnesota. Hans pappa tog livet av sig och hela Arnes ungdom var en enda utförsbacke.

Vändningen kom när Arne Vainio började utbilda sig till läkare. I dag försöker han bryta dåliga mönster bland invånarna i reservatet. Han arbetar för att förbättra deras hälsa, bland annat via en egen tv-show.

Ett stort problem i reservaten är diabetes och hjärtsjukdomar, mycket till följd av okunskap om hur hälsan påverkas av skräpmat.

Det finska arvet

Hur mycket finns då kvar av kontakterna till Finland? Eftersom det gått flera generationer sedan emigrationen är kontakter till Finland inte så vanliga. Men det finska arvet lever ändå kvar. En findian har till exempel vanligen egen bastu och traditionen med lördagsbastun lever kvar.

Meeri Koutaniemi har besökt ett fyrtiotal länder i sitt arbete som fotograf. Hennes drivkraft är människorättsfrågor och en önskan att bryta ner fördomar. Hennes fotografier på findianerna kan också ses i boken ”Finntiaanien mailla”, som hon skrivit tillsammans med Katja Kettu och Maria Seppälä. Utställningen på Gallery Ibis i Vasa Konsthall visas till den 27 augusti 2017.