Människans föda bör vara grönsaker, frukt och nötter - blomsterkungen Linnés dietföreskrifter är som ur en hälsotidning idag

En av Sveriges mest kända vetenskapsmän, blomsterkungen Carl von Linné, hade synpunkter också på mycket annat än växter. Det hade jag inte riktigt tagit in innan jag bekantade mig med åboborna Carina Nynäs och Lars Bergquists A Linnaean Kaleidoscope, utgiven 2016.

I detta tvåbandsverk ingår bland annat Linnés 186 dissertationer, alltså avhandlingar. På 1700-talet hade man ett annorlunda förfarande på universiteten än i dag. Alla avhandlingar skrevs av professorn själv.

Disputanden skulle bara visa att han hade förstått innehållet och kunde förklara det på ett gott latin. Det betyder alltså att Linné som professor utvecklade sitt eget vetenskapliga tänkande i varje avhandling.

Här ingår hittills mer obekanta Linnétankar, som är en fascinerande idé- och vetenskapshistorisk guldgruva av tolkningsförslag, experiment, frågor, vetenskapliga samtal med samtidens och historiens stora forskare. Avhandlingarna har funnits enbart på latin och delvis på svenska, men tack vare Bergquists och Nynäs tioåriga arbete har vi dem alla nu på ett världsspråk, engelska.

Linné en ekologisk föregångare

Förutom forskning kring sexualitet, graviditet, barnavård och hela befolkningens hälso- och dietfrågor var Linné också oerhört ekologiskt medveten, berättar Carina Nynäs. Han blandade sig väl i det mesta som rör människolivet, skrattar hon.

Nynäs tycker att man kan kalla Linné en ekologisk föregångare, samtidigt som hon råder till en viss försiktighet i användandet av moderna begrepp på det viset. Men det som talar för begreppet är till exempel hans kraftiga engagemang emot skogsavverkning.

Linnés medvetenhet var stor när han förde fram att vi inte bara får bruka naturen utan att samtidigt ta hand om den. Gör vi inte det bevaras den inte för barnbarnen och framtiden, sade han – vilket ju är argument som finns i ekologisk diskussion också i dag, påpekar Nynäs

Ät grönsaker, frukter, nötter - undvik för mycket kaffe!

Linnés mest populära ämne verkar ha varit dietetiken, läran om vilken diet människan ska följa för att må så bra som möjligt och vid olika sjukdomstillstånd. Det mesta han förespråkar om diet är allmängods i dag, säger Nynäs.

Mycket ofta påpekar han att människan ska undvika att äta för mycket kött. Det kan leda till väldigt många olika sjukdomar, säger han och det samma gäller om man äter för mycket salt.

Människans föda bör vara grönsaker, frukter och nötter, det var det Gud gav oss att leva av. Linnés hållning är alltså biblisk, påpekar Nynäs.

Om människan följer en sådan diet kommer hon enligt Linné att leva lika länge som de gamla brahminerna i Indien. Han lovar alltså också ett långt liv, bara man sköter om sin diet på rätt sätt, berättar Nynäs.

- Så när man läser allt han skriver kunde det precis vara ur en hälsotidning i dag, tillägger hon.

Man har räknat med att långt fler än tusen studerande, ”lärjungar” har hört Linné föreläsa om dietetik. Sven Anders Hedin, som disputerade på 1770-talet, minns Linnés föreläsningar så här:

- Talade han om Dietens föreskrifter, lät han ofta sina lärjungar skratta överljutt vid målningen av landets dåraktiga nycker och under ett lätt och behageligt skämt bibringade han de nyttigaste lärdomar rörande hälsans skötsel och bibehållande.

Till det dåraktiga räknade Linné utan vidare ett överdrivet kaffedrickande. För många koppar leder lätt till väderspänningar, magkurr, illaluktande rapningar, matleda, känslor av hjärtsvaghet, sura svettningar och sömnlösa nätter.

Linné återkommer ideligen med kritik mot de högre stånden, berättar Nynäs. Nästan allt i kvinnornas levnadssätt är fel då de inte sköter om sin hälsa. Han kritiserar dem bland annat för slapphet och kaffedrickande.

Det påverkar deras avkomma negativt, medan de sunda bondkvinnorna och de samiska kvinnorna lyfts fram av Linné som föredömen. De arbetar ganska långt in i förlossningen och har därför mycket lättare att föda och barnen är också friskare eftersom modern har skött om sin hälsa.

Då barnen växer och utvecklas

När det gäller barnens utveckling har Linné en likadan hållning som Rousseau, som i början av 1760-talet publicerade sin Émile eller om uppfostran. Nynäs tror inte att Linné varit influerad av Rousseau, eftersom blomsterkungen själv redan tidigare förde fram många av sina uppfattningar.

Till dem hör att barn bör skyddas, de ska få vara glada, de bör få leka och lära sig på ett lekfullt sätt, berättar Nynäs. Ingenting får ske med tvång, inte ens ätandet, tillägger hon.

Överlag får barn inte utsättas för sorger och bedrövelser, de skall sparas från allt sådant. Där tror Nynäs att Linné har haft en ganska stor inverkan på synen i samhället i allmänhet.

När han talar om ungdomstiden noterar han att flickorna kommer i puberteten tidigare än pojkarna. I en av Linnés avhandlingar kan vi läsa en karakteristik av den unge mannen. Linné skriver:

- Han intalar sig att han är klokare, ja rentav utrustad med större bildning än andra och i överdriven föreställning om sin egen visdom ser han överlägset ner på andra.

Linnés bibliska syn på människan som ett rätt svagt kärl och en syndare, den gäller enligt honom både för män och kvinnor. När man ser på hur han förhåller sig till könen är han alltså precis lika kritisk mot dem båda, säger Nynäs.

Samtidigt är han aldrig sen att påpeka att för att ett samhälle skall må bra måste kvinnan må bra. Hans stora omsorg om just kvinnohälsan har att göra med hans uppfattning att en nation står och faller med detta, för mår kvinnorna bra mår barnen bra och då mår samhället bra, framhåller Nynäs.

Linnés betydelse för östra rikshalvan

Linné reste också i det som senare kom att bli Finland. Och till hans lärosäte i Uppsala anlände från östra rikshalvan ett femtontal studenter enkom för att studera för honom, berättar Nynäs. Även den ryska Tsaren skickade studenter till Linné för att få den allra bästa utbildningen.

När de återvänder får de en stor betydelse för sin hemort. I Åbo grundar till exempel Johan Hartman ett lasarett och publicerar skrifter för moderna huskursapotek. Rudolf Hast verkar för ympning - en föregångare till vaccinering - så närapå sexton tusen österbottniska barn ympas mot smittkoppor.

Många arbetar som läkare och för bland annat vidare Linnés starka åsikter om hur man ska hålla omgivningen hygienisk. Tack vare det lär Sverige ha varit det mest hygieniska landet i hela Europa under 1700-talet.

Linné undervisade medicinens grunder också till blivande präster. Även de skulle behärska den grundläggande hälsovården i sina arbeten i landets socknar, beskriver Carina Nynäs Linnés verk och citerar ett av hans hälsocitat:

- Vad är kärare än livet, ljuvligare än hälsan. /…/ Vill du leva länge, lev som ett djur av din släkt; ingen är så när cuisinage som apan, lär av vilda apan leva och du skall leva få.