Nicklas Smedman fick jobb på bageri trots funktionshinder

I Finland har bara tre procent av alla personer med intellektuell funktionsnedsättning i arbetsför ålder ett jobb på den öppna arbetsmarknaden. 28-årige Nicklas Smedman som har en lindrig funktionsnedsättning stortrivs på sitt jobb på ett bageri i Kvevlax.

- Jag brukar skiva bröd och sätta semlor i påsar. Jag brukar också föra in färska bullar till cafeterian och så brukar jag hjälpa till med städningen, berättar Smedman.

Det började med att Nicklas Smedman gjorde sin praktik på Andreas Knips hembageri i Kvevlax år 2008. Det gick så bra att han fick anställning.

- Det kändes nog bra måste jag säga. Det var ett stort framsteg att få jobb här.

Arbetsgivaren Andreas Knip har bara gott att säga om sin arbetstagare.

- Nicklas är väldigt pålitlig. Han är plikttrogen, gör exakt vad man säger och följer sina rutiner.

Stöd och struktur hjälper

Ann-Charlotte Nylund är en av Kårkullas åtta arbetslivstränare.

Hon besöker Smedman och andra klienter på jobbet en gång i månaden och ger också arbetsgivarna råd och stöd vid behov.

- Vi hjälper till med inskolning och inlärning av arbetsuppgifter och också med pappersarbete.

Nylund säger att många med intellektuell funktionsnedsättning har stor kapacitet bara de får rätt sorts stöd och strukturerade arbetsuppgifter.

Köks- och städarbete vanligt

Kårkullas klienter har ofta en yrkesinriktad utbildning vid Optima som grund. Via skolan har de oftast haft en eller flera praktikplatser.

- När de kommer till oss har de rätt ofta en arbetsplats eller ett intresseområde inom vilket de önskar att vi söker jobb åt dem, berättar Ann-Charlotte Nylund.

Oftast är det frågan om utlokaliserat arbete, vilket innebär att man utför sitt arbete som en del av specialomsorgen och är skriven i en arbets- och dagcentral.

Arbetsuppgifterna varierar beroende på kunnande. En del jobbar till exempel som köksbiträden, andra med städuppgifter.

Ovanligt med lönearbete

Har man ett utlokaliserat arbete får man inte lön utan endast en arbetsersättning på högst 12 euro om dagen.

Inom Kårkulla i Vasanejden har man cirka 30 klienter ute på arbetsmarknaden men bara två av dem har ett arbete med lön.

Kårkullas klienter har oftast en pension som grund och de kan då tjäna drygt 700 euro i månaden utan att pensionen påverkas.

Högt tempo en utmaning

Ann-Charlotte Nylund säger att hon skulle önska sig en förändring i arbetstakten i samhället så att det fanns mer utrymme för personer med ett långsammare arbetstempo.

- Arbetslivet är väldigt stressat i dag, både ekonomiskt och tidsmässigt. Man jobbar enligt minutschema.

I hela Finland är det bara tre procent av alla personer med intellektuell funktionsnedsättning som har ett lönearbete, vilket är en lägre andel än i till exempel USA.

Där är andelen kring 10 procent.

"Alla ska få en chans"

Ann-Charlotte Nylund säger att steget att anställa en person med funktionshinder är högt.

- Jag tror att man tycker att det är krångligt. Man är väldigt pressad och har många visstidsanställda och säsongsarbetare. Att anställa en person med funktionshinder är ett stort steg att ta.

På bageriet i Kvevlax tycker man ändå att funktionshindrade ska få en chans precis som alla andra.

- Nog tycker jag att man måste våga testa i alla fall. Det finns oftast passliga uppgifter, åtminstone på vår arbetsplats, säger Andreas Knip.

Olika slags sysselsättning behövs

Alla personer med intellektuell funktionsnedsättning klarar ändå inte av ett "vanligt" jobb. Därför behövs också de arbetscentraler som bland annat Kårkulla upprätthåller.

För en del klienter är en kombination av arbete och arbetscentraler den bästa lösningen.

- All slags sysselsättning är positiv för personer med funktionshinder, precis som för alla andra. Man behöver ha en uppgift, känna sig behövd och ha en social gemenskap, säger Ann-Charlotte Nylund.

Artikeln korrigerad och förtydligad den 26 juni klockan 15:36. Funktionsnedsättning ändrat till intellektuell funktionsnedsättning.