Prideveckan växer så det knakar - men det räcker inte att vara med bara en vecka under året

Det är fint att så många fler föreningar, organisationer och myndigheter vill delta i Prideveckan, säger arrangörerna - men det är viktigt att arbetet för mänskliga rättigheter pågår också under årets alla andra veckor.

Prideveckan i Helsingfors har de senaste åren samlat bara mera och mera deltagare. Prideparaden som ännu år 2013 hade under 10 000 deltagare var i fjol uppe i 35 000. Den stora ökningen kom år 2014 när diskussionen om den könsneutrala äktenskapslagen var som störst.

Det är inte bara paraden som växer: programpunkterna under veckan har ökat i antal och de senaste åren varit mellan 100 och 150 stycken. Fler och fler föreningar, organisationer, myndigheter och företag vill också vara med på något håll.

Hesetas verksamhetsledare Aaro Horsma är glad att intresset ökat så.

- Det är fint, det är förstås önskvärt att alla delar av samhället uppmärksammar frågor om diversitet och mänskliga rättigheter.

Att intresset ökar innebär förstås en del utmaningar för en medborgarorganisation som Heseta som står som arrangör, men Horsma säger att möjligheterna är ännu fler.

Regnbågsankans verksamhetsledare Fredrika Biström har märkt av att den stora allmänheten känner till Prideveckan mycket bättre i dag.

- Tröskeln är inte alls hög för vem som helst att gå med i Pridetåget. Att gå med där betyder inte rakt något om ens sexuella läggning eller hur man identifierar sitt kön utan det kan också vara att man bara vill vara med och stöda och ta del av den goda stämningen.

Också på finlandssvenskt håll växer intresset klart, säger Biström.

- Förra årets samarbete med finlandssvenska organisationer har vuxit, fler vill vara med. Jag tror att man kanske börjar se att det här inte bara är en privatfråga utan en samhällsfråga som berör människor när de är på jobbet, när de studerar och är i skolan, och överallt där de rör sig.

Folkhälsan, Finlands Svenska Skolungdomsförbund, Barnavårdsföreningen, Krisjouren för unga, Finlands Svenska Scouter och Luckan är med i Regnbågsankans program under Prideveckan.

Att bara lyfta upp det roliga räcker inte

I år har det varit en hel del tal om vilka myndigheter som deltar i Prideparaden, och att till exempel polisen deltar men inte försvarsmakten.

Diskrimineringsombudsmannen har i år bjudit in myndigheter att delta i prideparaden, och sammanställde före midsommar en lista på vilka myndigheter som officiellt tackat ja.

- Jubileumsåret för Finland är en utmärkt tidpunkt för att för första gången sammankalla myndigheter till att tillsammans på paraden uttrycka sitt stöd för bättre förverkligade mänskliga rättigheter och till att fira Pride. I de övriga nordiska länderna och i flera andra länder har offentliga aktörer varit närvarande på Prideparader sedan många år tillbaka, sade diskrimineringsombudsman Kirsi Pimiä i pressmeddelandet.

I de övriga nordiska länderna och i flera andra länder har offentliga aktörer varit närvarande på Prideparader sedan många år tillbaka.

Diskrimineringsombudsman Kirsi Pimiä

Aaro Horsma poängterar att temat för Pride är frihet och ansvar, att det är en öppen tillställning men att ansvarsbiten i tematiken inte får glömmas bort.

- Man kan inte komma med på Prideveckan och uppmärksamma bara det som är roligt, utan man måste kunna peka på orättvisorna i samhället och det ansvar myndigheterna och företagen har som samhälleliga aktörer - varje dag, säger Horsma.

Fredrika Biström tycker ändå Prideveckan är en viktig del av stödet.

- Det är ju redan en signal att man är med på Priden och gör det väldigt öppet. Åtminstone de organisationer som är med i vårt samarbete visar nog åt sina aktörer att de är med och stöder jämlikheten.

Enskilda privatpersoner ändå viktigast

Det allra viktigaste arbetet sker ändå i de dagliga valen hos enskilda privatpersoner, poängterar Horsma. Dels hos de som stöder genom medlemskap eller donationer, men också de som i sin egen vardag arbetar för jämlikhet. Arbetet för en ny translag har framför allt gjorts av privatpersoner som engagerar sig och är i kontakt med beslutsfattare.

Vi måste framför allt öka på kunskapen om mänskliga rättigheter så att alla och envar kan jobba för dem.

Aaro Horsma, Heseta

- Jag skulle inte räkna bort några individer, samfund eller myndigheter från Pride men vi måste framför allt öka på kunskapen om mänskliga rättigheter så att alla och envar kan jobba för dem, med sina egna resurser och inom sina egna verksamhetsområden.

- Det är jätteroligt att se att också småstäder som Lojo och Nykarleby i år har egna Pridefestivaler, säger Biström.

- De tar bara en dag, men i alla fall. Det är kanske ännu viktigare när en liten ort ordnar och visar att det här är något som finns just där och inte bara är en trend som kommer från stora städer. Mångfalden finns ju överallt.