För syns skull eller för synens - även billiga solglasögon kan vara bra

Det är den tiden på året då var och varannan man möter bär solglasögon. Om man träffar på en bekant utomhus får man ofta finna sig i att titta in i ett par ogenomträngliga mörka linser, särskilt om personen använder trendiga spegelglas.

Man kan då endast gissa sig till vad den man talar med egentligen tänker på. Men det är just en av poängerna med solglasögon, nämligen att garantera en viss integritet och få bäraren att se cool ut.

Solglasögon är en allt viktigare accessoar och modehusen designar solglasögon som passar till klädkollektionerna - och bäraren väljer sådana som bäst ger uttryck för den egna identiteten.

Inte enbart modepryl

Många människor använder dock solglasögon i mer pragmatiskt syfte, det vill säga för att lättare kunna se i starkt solljus och slippa bli bländade.

Men är solglasögon på riktigt viktiga?

Absolut ja, svarar optiker. De är inga leksaker, alla solglasögon som säljs i Finland måste uppfylla vissa kvalitetskrav och det är förbjudet att sälja farliga sådana, påpekar optikerna unisont.

Optikerföretagare utlovar skydd mot strålning, bländning, rynkor, vind och damm.

Ja, svarar också ögonläkare.

- Vi vet att UV-strålning skadar ögat på samma sätt som den skadar huden. Medvetenheten om saken har ökat bland människor, säger överläkaren vid Coronaria ögonsjukhus Kaisu Järvinen.

En del människor upplever att sinnevärlden förändras av solglasögon på samma sätt som hörseln förändras av öronproppar, och de går helst utan solglasögon.

Personer som inte störs av skarpt solljus frågar sig om allt prat om solglasögonens stora hälsobetydelse stämmer eller om det enbart ligger kommersiella intressen bakom.

Förändringar i UV-strålningen - förändrade behov av skydd

Varför görs det ett sådant nummer av solglasögon nu plötsligt? Hur har folk klarat sig förr?

UV-strålningen har ökat under de senaste decennierna, vilket märks som ökad förekomst av hudcancer.

Också på våra breddgrader har UV-strålningen ökat på ett sådant sätt att behovet av att skydda ögonen har ökat.

― Ögonspecialisten Kaisu Järvinen.

Solen avger skadliga UV-strålar som når våra ögon på samma sätt som huden. En människa känner inte av värmestrålningen i ögat och det kommer inga varningssignaler förrän efteråt då det kan börja svida i näthinnan.

UV-strålar når objekt på jorden genom molnen, så det behöver inte vara soligt för att ögonen ska ta skada.

Solens strålar förstärks genom reflektion, vilket exempelvis paddlare, seglare och slalomåkare väl känner till. När ljuset reflekteras kan det bli så mycket strålning att ögats näthinna kan få brännskador.

Jag rekommenderar absolut användning av solglasögon på platser med reflektion, såsom ute på sjön och då man är ute i snön.

― Ögonspecialisten Kaisu Järvinen

Risken för ögonskador ökar om man går solarium, använder vissa mediciner, vistas på höga höjder eller nära ekvatorn.

Allt handlar om UV-strålning

Det finns tre slag av UV-strålar: UVA, UVB och UVC.

Ultravioletta strålar av typen A har en lång våglängd (315-400 nanometer) och passerar lätt igenom glas. Experter är oeniga om huruvida UVA skadar ögonen.

Däremot går UVA-strålar djupt in i huden och får vårt pigment att mörkna (solbränna) och huden att bli rynkig på lång sikt.

Strålar av typen B (280-315 nm) tränger inte lika djupt in i huden, men är den strålning som gör att vi bränner oss.

UVB-strålar är de farligaste för ögonen och de passerar inte glas - och det är där solglasögonen kommer in i bilden.

UVC-strålar blockeras av atmosfären och når därmed inte jorden.

Den strålning som når oss kan orsaka följande ögonskador: makuladegeneration (skador i gula fläcken i näthinnan), grå starr (katarakt) eller akuta ögonproblem såsom snöblindhet (småsår på hornhinnan).

-UV-strålning i ögats framdel kan orsaka pigmenttumörer och slemhinneförändringar, vilken kan försämra synen, säger Järvinen.

Hurdana solglasögon ska man välja?

Följande rekommendationer ges av alla de optikerföretag om Yle Nyheter läst igenom:

Linser av plast filtrerar UV-strålar bra. Glaslinsers förmåga att filtrera UV-strålar beror på hur linsen slipats. Glaslinser håller å andra sidan längre utan att repas.

Det viktigaste är att solglasögonen är CE-märkta och har UV400-skydd. Det utlovade skyddet mot UVA och UVB-ljus ska vara 99-100-procent.

UV400-skydd betyder att linsen i princip ska blockera all UV-strålning upp till 400 nanometer - det vill säga alla UVA- och UVB-strålar.

CE-märkningen betyder att solglasögonen fyller europeiska kvalitets- och skyddskriterier.

Även billiga CE-märkta solglasögon anses allmänt vara bättre än ingenting. Enligt ögonläkare fyller de väl sin funktion i stadsmiljö.

Mörkare solglasögon minskar på mängden synligt ljus men erbjuder nödvändigtvis inte större skydd mot UV-strålningen, som är osynlig.

Vid bilkörning ska man inte ha alltför mörka glas eftersom de kan filtrera bort vissa signalfärger. Bruna linser rekommenderas.

Solglasögon med stora glas och som är lätt böjda skyddar bäst; de skyddar även mot ljusinsläpp från sidorna. Linserna ska alltså sluta tätt runt ögonen.

Den som vistas mycket vid vatten eller är ljuskänslig bör välja polariserande solglasögon. Det är solglasögon med polarisationsfilter som släcker ut reflexerna från is, vatten och exempelvis bländande boksidor om man läser ute i solljus.

Speglade solglasögon har en reflekterande optisk beläggning på utsidan av glaset. Beläggningen får solglasögonen att se ut som två små speglar på utsidan. Glasen reflekterar mer ljus än normalt tonade glas och de har blivit populära inom vissa sportgrenar och andra utomhusaktiviteter.

Fotokromatiska solglasögon har en lins som blir automatiskt mörkare när den utsätts för solljus. Det finns glas med kombinationen fotokromatiska-polariserande linser, vilket exempelvis tävlingscyklister använder.

Reaktionstiden anses dock många gånger vara för lång för att de fotokromatiska linserna ska anses vara riktigt bra.

Något för friluftsfolk och idrottare är sportglasogön med graderade linser, där ljusinsläppet varierar. De flesta av branschens tillverkare anger ljusinsläppet i enlighet med en femgradig skala 0-4, som anger linsens ljusinsläpp.

Kategori noll släpper igenom 80-100 procent av ljuset (klar lins) och kategori 4 med mycket mörk lins för glaciärbruk 3-8 procent av ljuset. Alla kategorier har fullt UV-skydd.

För personer med synfel och som bär glasögon finns det solglasögon med integrerad styrka tack vare slipade glas. Ett annat alternativ är så kallade clips som fästs ovanpå de egentliga glasögonen.

Personer som bär kontaktlinser med UV-skydd rekommenderas använda solglasögon eftersom kontaktlinser inte skyddar hela ögat, exempelvis ögonlocken.

Mörka solglasögon utan tillräckligt UV-skydd bör undvikas; de kan skada ögonen mer än om man varit utan solglasögon. Den mörka linsen får pupillen att vidga sig för att släppa in mer ljus - och mer strålning.

Behöver barn solglasögon?

- Jag rekommenderar solglasögon för barn även i Fnland, åtminstone om de befinner sig vid vatten eller ute i snön då solen skiner. För barn på våra breddgrader är det reflekterande ljuset det största problemet, säger Järvinen.

Även en keps ger skydd för barns ögon.

Linsen hos barn är klarare och pupillen som reglerar ljusinsläppet i ögat är ofta större än hos vuxna, vilket gör att mer ultraviolett ljus kan komma in i ögonen.

UV-skadorna kommer kumulativt under en persons livstid, och därför bör man börja skydda barns ögon så fort som möjligt.

Också barns solglasögon ska ha CE-märkning. Glasen ska inte vara buckliga eller ojämna eftersom synsystemet inte formats färdigt.

Barns solglasögon ska enligt optiker helst ha en något svängd båge som skyddar även för strålar från sidan.

Vissa optiker rekommenderar spegelglas till småbarn för att ytterligare reducera ljusmängden som passerar genom glaset.

För småttingar som har fart i kroppen rekommenderas exempelvis resårband som får solglasögonen att hållas på plats.

Svårt att nå upp till fullständigt skydd

Tillverkaren får enligt EU-standarden ange 100 procents absortion om UV-genomsläppligheten är maximalt 1,5 procent.

Solglasögon har i tester sällan visat sig ge ett 100-procentigt UV-skydd. Priset på solglasögonen korrelerar inte med det skydd de ger.

I tester har det visat sig att riktigt billiga solglasögon har till och med bättre UV-skydd än riktigt dyra, men färgåtergivningen kan vara dålig.

Solglasögon som kostar några tiotals euro brukar fylla kriterierna för bra UV-skydd, bra färgåtergivning, bekvämlighet och hållbarhet.

Märkessolglasögon som kostar hundratals euro har enligt tester nödvändigtvis inga hälsomässiga fördelar, utan det handlar om stil.

Specialeffekter är i många fall kosmetik, i vissa fall är det en fråga om bekvämlighet. Det går att hitta solglasögon med bra UV-skydd i billigare prisklasser.

― Ögonspecialisten Kaisu Järvinen

Sportsolglasögon avsedda för en viss gren är ett undantag; de ger ökad säkerhet för användaren.

Bruna och grå glas återger enligt tester färger bäst medan bruna rekommenderas vid bilkörning. Blå glas anses av många experter som direkt olämpligt eftersom det släpper igenom det skadliga blå ljuset.

Andra färger som experter vill att man ska undvika är lila, ljusrött och rött. Gula linser används i många sportsolglasögon.

Måste kunna se bytet på isen

Människor har i alla tider försökt få bukt med bländande ljus på olika uppfinningsrika sätt.

Ursprungsbefolkningen på Grönland hör till de första som bevisligen använt hjälpmedel för att kunna se bättre i snön. I rent överlevnadssyfte var de tvungna att kunna se bytet på isen.

Solglasögonen tillverkades av trä, ben eller djurtänder, exempelvis från valar. De gjorde en spricka mitt i ett valben och kunde titta igenom sprickan utan att bli bländade av isens reflektioner.

Allmänt började folk använda solglasögon först i slutet av 1800-talet. Den kommersiella lanseringen kom i gång på 1920-talet efter att stumfilmsstjärnor hade gjort dem populära. Filmstjärnorna var i många fall tvungna att skydda ögonen i den starka studiobelysningen.

Filmstjärnor har fortsatt bestämma solglasögontrender allt sedan dess, tillsammans med rockstjärnor, fotomodeller och idrottare.

Källor:
allaboutvision/sunglasses, Näkötieto,
400-skydd, customfit.eu
Sankt Eriks sjukhus/ögonsjukdomar, Testfakta/solglasögon, Optiskt centrum