Mat bara ett klick bort – men stora regionala skillnader för hemleverans

Näthandeln med livsmedel i Finland trampar fortfarande i barnskorna och utvecklingen är långsam i jämförelse med andra nordiska länder. Men framför allt finns det stora regionala skillnader vad gäller hemleverans - prioritet ges till kunderna i Nyland.

I Finland finns fyra mer etablerade aktörer i branschen som levererar mat direkt till kunderna. Ruoka.fi och Kauppahalli24.fi har redan funnits med i matchen sedan 1990-talet.

De stora K- och S-kedjorna lanserade sina varianter för drygt fem år sedan. Foodie.fi är en del av S-gruppen medan K-ruoka.fi och K-ruokakauppa.fi hör till Kesko.

Därtill finns en del andra nischade företag som erbjuder matkassar eller livsmedel direkt från producenterna, som till exempel Sannanruokakassi.fi eller Ruokaasuomesta.fi.

En snabb jämförelse visar ändå att det finns stora begränsningar för vilka områden som har tillgång till leverans direkt till dörren.

Österbotten, Lappland och andra mer glesbebyggda områden förbises i de flesta fall.

Alla företag levererar direkt till kunder som bor i huvudstadsregionen, en del också i områdena kring Tammerfors, Åbo, Kuopio, Uleåborg och Karleby.

Nätbutikerna erbjuder i tillägg avhämtning från utvalda butiker men även den tjänsten är begränsad.

Österbotten, Lappland och andra mer glesbebyggda områden förbises i de flesta fall.

De slutliga kostnaderna för hemleverans varierar beroende på adress och den totala köpesumman - allt mellan 0-10 euro förekommer.

"Lönar sig just och just"

Samtidigt är mathandeln i finländska nätbutiker relativt småskalig trots att finländarna överlag gillar att handla till exempel elektronik och kläder på nätet. Det visar siffror från arbetsgivarförbundet i handelsbranschen Handel.

Förra året utgjorde livsmedelsinköpen på nätet 0,4 procent av den totala omsättningen inom dagligvaruhandeln.

Företagare inom branschen som Yle Nyheter pratat med bekräftar siffrorna. Utvecklingen är och har varit långsam.

- Det lönar sig just och just men rik blir man inte, säger Eva Tenhonen på familjeföretaget Ruoka.net som är en av Finlands äldsta nätbutiker för livsmedel.

Enligt Veijo Heinonen, som grundade Kauppahalli24.fi för tjugo år sedan, är många matbutiker på nätet fortfarande olönsamma även om det är en bransch med potential.

Det lönar sig just och just men rik blir man inte

Eva Tenhonen, Ruoka.net

På S-gruppen - som dominerar branschen med hälften av marknadsandelarna - är svaret det samma; e-handeln med livsmedel befinner sig fortfarande i ett inledande skede och de flesta kunderna har ännu inte fått upp ögonen för möjligheten.

- I huvudstadsregionen görs under en procent av livsmedelsinköpen på nätet, säger Jukka Ranua, utvecklingsdirektör för S-gruppens näthandel.

Var fjärde svensk handlar mat på nätet

Sneglar man mot Sverige ser situationen däremot annorlunda ut. Där är livsmedelshandeln den bransch som ökar mest på nätet, visar en e-barometer från 2016 som Svensk digital handel publicerat.

Prognosen är att försäljningen ökar 30 procent jämfört med förra året. Var fjärde svensk har någon gång handlat mat på nätet och branschen väntas omsätta hela 7,2 miljarder kronor (drygt 730 miljoner euro) i Sverige under 2017. Det är 2,4 procent av den totala livsmedelsförsäljningen.

Det kan jämföras med Finland där e-handeln med livsmedel år 2015 uppgick till 26 miljoner euro (eller 0,2 procent av den totala försäljningen), enligt siffror från forskningsföretaget Nielsen.

Den starka tillväxten i Sverige är ett resultat av kraftig marknadsföring från samtliga stora aktörer, större upptagningsområden och investeringar för att ha större kapacitet, enligt Svensk digital handel.

Vanligtvis lång startsträcka

Varför är skillnaden till andra länder då så märkbar?

Eva Tenhunen tror att orsaken är att de finländska kunderna har svårt att ta till sig nya vanor.

- Finländarna har framför allt svårt att se fördelarna med att handla mat på nätet. En nätbutik är inte detsamma som en vanlig mataffär. På nätet kan man göra större köp i större partier, vilket man inte gör i lika stor skala i en vanlig fysisk mataffär, säger Tenhunen.

I Finland finns också en väldigt bra struktur för dagligvaruhandeln, säger Veijo Heinonen.

Livsmedelsbranschen är uppbyggt på ett så pass bra sätt att kunderna helt enkelt inte har något större behov att söka efter andra möjligheter. Att ty sig till de egna närbutikerna räcker bra.

Finländarna har framför allt svårt att se fördelarna med att handla mat på nätet

Eva Tenhonen, Ruoka.net

Heinonen menar dessutom att det vanligtvis förekommer en ganska lång startsträcka när nya koncept introduceras i Finland.

- Men när man väl kommer in i branschen är det med stor kraft.

Ljus framtid trots allt

Eva Tenhunen, Veijo Heinonen och Jukka Ranua ser ändå en positiv framtid för e-handeln i Finland.

Alla tre säger att försäljningen går framåt hela tiden, men som redan nämnt från små skalor.

- Utvecklingen har varit långsam men ändå positiv. Vi har inte gått med förlust, även om företaget inte kan konkurrera prismässigt med de större kedjorna, säger Tenhunen.

Hos S-gruppen har man sett en ökning av omsättningen med ett par tiotals procent årligen.

För Heinonens del har omsättningen ökat med 25 procent eller mer per år jämfört med föregående år.

- Det är bara en tidsfråga innan vi utvidgar för att kunna betjäna flera områden i landet, tillägger Heinonen.