Vasabo drabbades av nätbedrägeri - "Jag hade 22 cent kvar"

Nätbedrägerier ökar hela tiden. En av dem som drabbats är Josefin Holmlund i Gerby i Vasa. I april var hennes brukskonto helt plötsligt tomt och någon eller någonting hade dragit mer än 500 euro från hennes konto. Kvar fanns endast 22 cent.

- Jag skulle tanka bilen, men bankautomaten ville inte godkänna köpet. Jag visste att jag hade ganska mycket pengar på kontot men fast jag försökte igen fungerade det inte, säger Holmlund.

Holmlund loggade in på sin nätbank och upptäckte att hon bara hade 22 cent kvar på kontot.

- Jag var väldigt chockad eftersom jag visste att jag hade över 500 euro på kontot.

"Det fanns oändligt med transaktioner"

Det här var alltså via Holmlunds kreditkort och hon spärrade kortet direkt hon såg att någonting inte stämde. På måndagsmorgonen öppnade hon nätbanken för att se vad som riktigt hade hänt.

- Jag såg att pengarna hade farit till "Google Bigo"-någonting. Jag hade aldrig hört talats om det förut.

- De hade tagit en euro och nio cent över 500 gånger från mitt konto. Det fanns oändligt med transaktioner som hade blivit gjorda. Hela mitt brukskonto hade blivit tömt.

Holmlund ringde till banken som sa att de sköter om det här från och med nu. Hon hade även tidigare också kontaktat Google om händelsen.

Sedan hörde banken av sig och sa att hon nog skulle vara i kontakt med Google. Men från Google kom svaret att de inte kunde göra någonting eftersom de inte hade tillräckligt med information.

- Jag skickade åt Google att jag kan ge all information de behöver. Jag hade alla papper, hade gjort polisanmälan, men jag fick ändå samma svar igen. För lite information.

Då kontaktade Holmlund banken än en gång och den här gången fick hon ett positivt svar. Nästa dag fick hon tillbaka sina pengar.

- Men jag fick nog säga att summan inte var några småpengar för mig. Över 500 euro som studerande och trebarnsmamma, det är mycket det.

Vet inte hur något fått tag på kortuppgifterna

Holmlund har ingen aning om hur någon har kunnat få tag på hennes kreditkortsuppgifter.

- Jag har någon gång handlat på nätet, så jag antar att någon då vid något tillfälle fått en lista med koder på nätet.

Google Bigo verkar enligt lite undersökningar på nätet vara en helt vanlig livestream-app, men Holmlund tror att någon använt pengarna för att sponsra sitt eget konto att bli mer synligt på den här appen.

Andra verkar också ha drabbats säger hon när hon själv sökt på nätet.

Lägg en spärr på kortet och ha fler konton

Nu i efterhand säger Holmlund att hon är mycket försiktigare med vad hon gör med sina kort. Hon väljer helst andra betalningsalternativ än kreditkort och tipsar också om att lägga en spärr på kortet.

Själv var hon inte säker på om hon ens hade någon spärr tidigare.

- Men ifall man vet att man inte alls handlar på nätet så kan man lägga gränsen till noll. Då kan ingen ta pengarna.

- Det är också bra att ha olika konton och ha konton som inte alls är kopplade till något kort. Idag kan man lätt flytta pengar mellan konton om man behöver.

Bekanta började också se över sin situation

Holmlund frågade bekanta och fick höra att flera andra hade drabbats av liknande saker. Medvetenheten har också ökat bland hennes bekanta.

- Det verkar också ha smittat av sig på mina bekanta som efter att ha hört vad som hänt börjat se över sin situation, var de riktigt har pengarna och vilka gränser de har.

Polisen: Nätbedrägerier ökar

Enligt konstapel Mikael Appel vid Österbottens polisinrättning är nätbedrägerier den typ av brott som ökat mest. Speciellt under de senaste tio åren.

En stor del av nätbedrägerierna blir ändå lösta enligt Appel.

- Speciellt de som sker inom landet blir uträttade många gånger, men även en stor del av de som sker utomlands.

- Man ska därför alltid göra en brottsanmälan om man märker att någon har lurat en på pengar och det skett ett bedrägeri.

Polisens kampanjer minskar på bedrägerierna

Appel säger att polisen nu som då ordnar kampanjer där de uppmanar folk att vara uppmärksamma på nätet.

- De här kampanjerna har vanligtvis alltid haft en stor effekt. Vi märker att de här bedrägerierna minskar plötsligt då vi haft en kampanj.

Men Appel säger att de inte har resurser till att ha kampanjer konstant. Därför lönar det sig att vara uppmärksam.

- Är det en obekant aktör och sidan är lite skum i sig så ska man nog undvika att använda kreditkort på de här sidorna.

Banken håller också koll

Vid banken övervakar man kontinuerligt transaktioner säger Lars Lönnblad, bankdirektör på Ålandsbanken i Vasa. Om någonting skumt verkar hända med ett kort och banken märker det så reagerar de.

- Korttransaktionerna följs upp och speciellt om man använt kortet utomlands och det blivit scimmat (kopierat, red.anm.) skickar vi ett meddelande åt kunden, säger Lönnblad.

- Då brukar vi i allmänhet stoppa eller stänga kortet och säga att de ska begära och ansöka om ett nytt kort.

Bedrägerier via kredit kan ersättas

Lönnblad säger att man från bankens sida rekommenderar användare att använda sig av kreditsidan eftersom en betalning via debitsidan sker direkt och då kan man inte göra någonting.

- Via kredit kan summan ersättas av kortbolaget. Det här gäller också i andra fall om till exempel ett företag som man köpt en vara från går i konkurs.

Bankens råd för att inte drabbas av nätbedrägeri är att vara uppmärksam på vilka sidor man rör sig på och se till att leverantörerna är trygga.

- Man kan också se vilka områden man kan använda kortet på och ändra det för att minska risken. Ska kortet fungera i hela världen eller räcker det med Norden och Finland?

- Man kan ju byta gränserna tillfälligt ifall man åker utomlands. Men kom ihåg att ändra det igen när du kommer hem.

- Sedan ska man nog alltid täcka koden vid bankautomaten också.