Läget med sura sulfatjordar är värst i Österbotten

Finland lider mest av sura sulfatjordar i Europa. I området Karleby-Närpes finns de värsta områden enligt specialforskare Peter Edén. Just nu pågår en kartläggning av sura sulfatjordar i Österbotten för att man sedan ska kunna vidta åtgärder.

Enligt specialforskare Peter Edén på Geologiska Forskningscentralen, GTK, är det viktigt att kartera de sura sulfatjordarna.

- De förstör naturen och ytvattnet längs kusten. Här i Österbotten ser man på kartor att vattnet har dålig ekologisk och kemisk status, säger Edén.

Enligt GTK som utför karteringen, är sura sulfatjordar ett av Finlands värsta miljöproblem.

De har uppkommit av sediment som bildats på havsbotten för flera tusentals år sedan, men det uppkommer nya sulfatjordar hela tiden. Så länge de håller sig under grundvattenytan är läget lugnt.

Men ifall man dränerar och torkar sedimenten kommer de i kontakt med syre och då bildas svavelsyra i marken av svavelföreningarna.

Det här skedde och sker t.ex. vid täck- och skogsdikningar säger Edén.

Svavelsyran löser sedan ut metaller i marken och vid kraftiga regn sköljs syran och metallerna till vattnet och förstör vattenkvaliteten.

Tio timmars arbetsdag

Krister Dalhem, geolog och doktorand på Åbo Akademi och Moa Sunabacka, magisterstuderande i mark- och miljövetenskap på Helsingfors Universitet jobbar i sommar med kartläggningen i Österbotten.

De är båda väldigt intresserade av sura sulfatjordar och har skrivit både kandidat- och magisteravhandlingar om ämnet.

Under en vanlig arbetsdag på tio timmar åker de från punkt till punkt ute i naturen och mäter pH-värden och beskriver jordens kornstorlek och färg.

Ifall pH-värdet är omkring eller under fyra finns det sulfidoxidation där som har producerat svavelsyra. Edén säger att det är nästan omöjligt att odla någonting i den jorden.

- Det behövs mycket kalk i så fall.

Många problem med sura sulfatjordar

Fiskdöd ser man bäst som en följd av sura sulfatjordar säger Peter Edén. Men också andra problem uppkommer.

- Vid all markanvändning blir det problem. Exempelvis vid byggande torrlägger du oftast marken och då bildas svavelsyra som då kan fräta betong och t.o.m vanligt stål. Då behövs det rostfritt stål för att det ska hålla.

- Sedan är sulfidsedimentens hållfasthet mycket sämre än lerans vilket man vid omfartsvägen vid Smedsby fick erfarna. Där blev det stora åtgärder på grund av det här med flera hundra km betongpålar som behövdes sättas in och blandas med en massa lerslam.

God vattenstatus till 2021 blir svårt

Enligt ett vattendirektiv från EU borde man uppnå god status i vattnet fram till 2021, men Edén tror inte att vi hinner.

- Vi är på god väg, men det är svårt här i Västra Finland. Först var det till 2015 man skulle uppnå god status och det lyckades inte så då fick man 6 år till, till 2021, men det kommer nog inte heller att lyckas.

- Sedan blir följande om ytterligare sex år, 2027.

Finansieringen är en av orsakerna säger Edén.

- Det här som nu karteras i Malax går via ett projekt som heter Vimla. Det är ett projekt mellan Sverige och Finland. Staterna betalar, EU betalar och också regionala aktörer.

"Grundvattenytan borde hållas uppe"

Förutom karteringen tycker Dalhem att man borde kontrollera grundvattennivån.

- Man borde se till att hålla grundvattenytan ovanför det känsliga sulfidskiktet.

Det här försöker man göra t.ex. genom att sprida kalk underifrån i jordskikten för att då höja pH-värdet så att dräneringsvattnet inte är så surt och metallerna inte löses ut.

Nya sulfidavlagringar bildas ändå hela tiden, vilket sedan blir framtidens problem om de här sedimenten kommer upp på land anser Dalhem.

- Men för tillfället är det bäst att identifiera var vi har de här platserna och jobba framåt från det.

Rubriken ändrad fredagen den 30 juni klockan 10.55. Malax ändrat till Österbotten.