Att tvätta sig ren i regnbågens alla färger – Pride gör att företag och myndigheter polerar ytan

"Pinkwashing", säger en del om myndigheternas deltagande i lördagens prideparad i Helsingfors. Pinkwashing innebär att ge sken av hbtiq-vänlighet utan att åtgärda någonting – men det går också att skrubba sig i grönt för att verka mer miljövänlig eller i vitt för att bland annat censurera.

På lördagen tågar prideparaden genom Helsingfors och i år deltar förutom privatpersoner och företag också flera myndighetsorganisationer på Diskrimineringsombudsmannens inbjudan.

Bland annat kommer polisen, FPA, Institutet för hälsa och välfärd (THL) och statsrådets kansli att delta i paraden.

Migrationsverket, som tidigare meddelat att de deltar i paraden, drog på torsdagen tillbaka sitt deltagande på grund av den kritik de fått.

Myndigheterna och företagen som deltar i prideparaden har bland annat kritiserats för pinkwashing, det vill säga att putsa ytan för en dag utan att arbeta för hbtiq-personers rättigheter under de resterande dagarna av året.

Tidigare i veckan sade bland annat Hesetas verksamhetsledare Aaro Horsma till Yle att det är önskvärt att alla delar av samhället uppmärksammar frågor om diversitet och mångfald, men att det inte räcker med att enbart delta i paraden.

– Man måste kunna peka på orättvisorna i samhället och det ansvar myndigheterna och företagen har som samhälleliga aktörer – varje dag, säger Horsma.

Under veckan har även bland annat Skatteverket färgat sin profilbild på twitter i regnbågens färger.

Pinkwashing gäller även bröstcancer

Termen pinkwashing används också i samband med företag och deras marknadsföring under den internationella kampanjmånaden för ökad medvetenhet om bröstcancer som infaller varje oktober.

Då innebär det "rosa tvättandet" att företag vill visa att de stöder bröstcancerdrabbade personer genom att till exempel sälja sina produkter tillsammans med det rosa bandet även om innehållet i vissa av produkterna som säljs är omdebatterat.

Kritiker har också hävdat att det rosa bandet blivit ett marknadsföringsspektakel.

Tvättandet av företagens image kommer också i grönt och vitt

Då konsumenter allt ivrigare vill får tag på miljövänliga produkter har det blivit vanligare att företag marknadsför sig själva som miljövänliga även om de inte i verkligheten är så miljövänliga som de vill ge sken av.

Enligt The Guardian har konsumenternas intresse för miljömedvetna företag ökat sedan 1990-talet, vilket också lett till att företag blivit mer måna om att vara, eller verka, miljövänliga. Företag kan till exempel erbjuda sortering i sina affärer samtidigt som de säljer miljöskadliga produkter.

Företagens miljöagenda kan beskrivas med begreppet greenwashing som myntades av miljöaktivisten Jay Westerveld år 1986. Några år tidigare hade Westerveld övernattat på ett hotell och reagerat på att hotellet placerat ett kort i rummet som uppmanade gästerna att återanvända handduken i stället för att slänga den på golvet för att få en ny.

På hotellets kort stod det vidare att man genom att återanvända handduken kunde spara miljontals liter vatten genom att använda sin hotellhandduk flera gånger.

Westervelds hotellövernattning blev 1986 till en essä där begreppet greenwashing myntades. I essän skrev han bland annat att även om hotellen uppmanar gästerna att vara sparsamma med handdukarna slösar hotellen resurser på många andra sätt samtidigt som hotellföretagen själva sparar pengar på mindre tvätt.

I Sverige utdelar föreningen Jordens vänner årligen det ironiska Svenska greenwashpriset som vill uppmärksamma företag med en överdriven eller vilseledande miljöprofilering. Priset delas ut på Almedalsveckan i början av juli.

Vittvätt av historia, politik och skådespelare

Även begreppet whitewashing används på olika sätt. I politiska sammanhang används whitewashing för att skönmåla eller dölja till exempel olika regeringars agerande.

Whitewashing kan även användas i historieböcker då historiska händelser skönmålas eller utelämnas. Bland annat har skolböcker i Texas i USA kritiserats för att förminska slaveriets roll i sydstaternas historia.

Begreppet whitewashing används också inom filmindustrin då vita skådespelare har porträtterat icke-vita personer. Bland de senast uppmärksammade fallen finns exempelvis Scarlett Johansson som spelar huvudrollen i en Hollywoodversion av Japans mest berömda animefilm Ghost in a Shell.

Manusförfattaren David Franzoni kritiserades också efter att han sagt att skådespelaren Leonardo DiCaprio borde spela rollen som den persiske poeten Jalaluddin al-Rumi i Franzonis film om poetens liv.

Källor: The Guardian, AOL, The Washington Post, Sveriges radio, The Independent, The New York Times.