Finland över tre år försenat med språkrapport

Konventionen som stöder minoritetsspråk nedprioriteras av Utrikesministeriet. Det är väldigt beklagligt men beror på resursbrist, kommenterar ministeriet.

Finland har undertecknat Europarådets så kallade minoritetsspråkskonvention, det officiella namnet är Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk.

Den strävar efter att stärka språkminoriteternas ställning i Europa. Enligt stadgan ska Finland leverera en rapport till Europarådet med tre års mellanrum.

Pinsam försening

Finlands rapport är nu försenad med över tre år. Den borde ha lämnats in i mars 2014, men är fortfarande inte klar.

Svenska Finlands folkting har vänt sig till Europarådet. Förseningen har inte gått obemärkt förbi.

– Jag har talat med flera personer i Europarådet som har undrat varför Finland inte har rapporterat, säger Markus Österlund folktingssekretare vid Svenska Finlands folkting.

– Finlands förseningar börjar få sådana dimensioner att det är pinsamt.

Stora reformer på gång

För tillfället pågår många reformer där språkaspekten borde beaktas. Såväl vårdreformen och landskapsreformen som tingsrättsreformen kan ha språkliga konsekvenser.

– Konventionen säger att när reformer görs så ska de göras på ett sätt som gör det möjligt för personer att använda svenskan även i framtiden. Därför behövs konventionen och därför vore det viktigt att vi fullföljde vårt avtal med Europarådet, säger Österlund.

Den rapport som Finland skriver behandlas av Europarådet.

Europarådet ger rekommendationer

Arbetet utmynnar i rekommendationer till medlemsländer över hur de kan stärka de mindre använda språken.

I den senaste rapporten från 2012 påpekade Europarådet bland annat att det krävs satsningar "på att säkerställa tillgången till social- och hälsovårdstjänster på svenska och samiska".

Flera åtgärder krävdes också för att stärka utbildningen på samiska, att skydda och främja enaresamiskan och skoltsamiskan. Även behovet att utbilda romska lärare och öka utbudet på undervisning i romska betonades.

Den senaste rapporten var också försenad, då med ett och ett halvt år. När förseningar börjar bli regelmässiga väcks frågan över hur Finland ser på avtalet.

Resursbrist förklaring

På Utrikesministeriet säger enhetschef Krista Oinonen att det är resursbrist, ingenting annat, som ligger bakom förseningen.

– Vi har helt enkelt för lite personal och tvingas prioritera även bland människorättsfrågor, vilket är väldigt beklagligt, säger Oinonen.

Oinonen beklagar om människor får den uppfattningen att Finland inte tar de här frågorna på allvar.

– Finland brukar nog anses vara väldigt engagerat i de här frågorna och hålla sig till de givna tidsramarna. Men nu har vi inte de resurser som krävs, säger Oinonen.

Rapporten beräknas bli klar efter semesterperioden. Enhetschef Krista Oinonen hoppas att de rekommendationer som kommer från Europarådet tas på allvar bland myndigheter i Finland.

Svagare språk behöver stöd

Enligt Markus Österlund har Finland en mycket bra grundlag och språklag, men även internationella avtal har en viktig betydelse.

I synnerhet när den nuvarande regeringen inte tagit hänsyn till språkaspekten i varken vårdreformen eller beredningen av tingsrättsreformen.

– Alla svagare språk behöver extra mycket omsorg. Det gäller alla europeiska länder, konstaterar Österlund.

Utrikesministeriet talar om resursbrist som förklaring till att rapporten blir försenad. Är det en acceptabel förklaring?

– Jag tycker inte det är en acceptabel förklaring. Har man så mycket på gång att man inte klarar av att följa ett entydigt kontrakt så tycker jag det är mycket beklämmande, säger Markus Österlund vid Svenska Finlands folkting.