Finländare vill följa trenddieter - men på traditionellt finländskt vis

Det råder flera parallella mattrender i Finland just nu och de mera enhetliga, traditionella matvanorna har bytts ut mot än den ena, än den andra trenden. Trendkosten ska ändå helst gå att anpassa till det vi är vana vid att äta.

Naturresursinstitutet Luke har nyligen offentliggjort preliminära siffror för vad finländarna konsumerade år 2016. Samtidigt som en tydlig vegetarisk trend har lockat allt fler finländare till hyllan med köttsubstitut av baljväxter och havre, har också köttkonsumtionen ökat. Det är särskilt konsumtionen av fjäderfäkött som ökat – med nästan 9 procent.

Också konsumtionen av frukt och grönt har ökat.

- Jag tycker inte att man kan betrakta den ökande konsumtionen av grönsaker och det större utbudet av veganska produkter som en övergående trend, utan en långvarigare där man verkligen funderar över hur man äter mest hållbart, etiskt eller hälsosamt, säger Johanna Mäkelä, professor i matkultur vid Helsingfors universitet.

Att folk väljer att äta vegetariskt eller veganskt handlar inte bara om miljöfrågor eller om djurens rättigheter, utan det finns också en tydlig hälsoaspekt.

- Därför tror jag inte att den ökande konsumtionen av grönsaker skulle vara övergående.

Kött och grönt och mittemellan

Den ökande konsumtionen av kött skvallrar ändå om en parallell trend som just nu pågår, en som inte har fått lika mycket uppmärksamhet: en del konsumenter är klart intresserade av just köttätande.

- Det finns ett klart intresse för att äta kött – allt det här med grillande och restauranger som profilerar sig som köttrestauranger, till exempel. I medierna ser vi mer artiklar, fokus och debatt om den vegetariska trenden, men det finns nog helt klart en trend som talar för köttätandet. Kanske har det inte varit tillräckligt med dialog mellan de två trenderna, säger Mäkelä.

Mellan dessa två som närmast kunde beskrivas som polariteter finns också ett mellanskikt, de allätare som är beredda att skära ner i köttkonsumtionen, men inte överge den helt.

Det handlar om hållbarhet, säger Mäkelä. Intresset för en hållbar produktion har också ökat intresset för närproducerat kött från mindre gårdar.

- Man vill köpa direkt från producenten. Man är intresserad av varifrån köttet kommer och hur djuren mår.

Ha kakan men ändå äta den - fast utan kolhydrater

Mäkelä konstaterar att det tidigare fanns tydligare gemensamma matkulturer.

- Det fanns tydligare regionala matvanor - skärgårdskost, den östra matkulturen, den västra matkulturen, matkulturen i Lappland - men parallellt med de traditionella matvanorna har vi nu i Finland många olika sätt att äta på.

Startskottet för den här utvecklingen ser Mäkelä i LCHF-trenden som landade i Finland för ett antal år sedan. Trots att finländarna äter på väldigt olika vis så finns det ett starkt band till de egna traditionerna och vanorna.

Man vill förändra sina matvanor, men de kulturella rötterna är starka

- Vi äter till exempel bröd i Finland, och kort efter att LCHF-trenden landade här började bagerierna producera bröd som passade en lågkolhydratkost. Det talar för mig om styrkan i den finländska matkulturen: Även om man tänker att kolhydrater inte är bra, så vill man ur en kulturell synvinkel ha traditionella produkter som passar en. Man vill förändra sina matvanor, men de kulturella rötterna är starka, säger Mäkelä.

Det samma mönstret syns också i den rådande vegetariska trenden: produkter som pulled havre eller härkis kan enkelt användas för att tillreda traditionella maträtter som makaronilåda.

- Det är viktigt att anpassa de här trenddieterna så att de går ihop med det som känns som traditionell finländsk mat.

Den fettfria mjölken dalar

Enligt de preliminära siffrorna från Luke har mjölkkonsumtionen i Finland sedan året innan gått ner några procent - en del av en mera långvarig trend, påpekar Mäkelä. Hon poängterar att den stora konsumtionen av färsk mjölk trots allt är ett relativt nytt fenomen. Tillgången till färsk mjölk året om har inte funnits i mer än ungefär hundra år.

Framför allt konsumtionen av fettfri mjölk går ner, sedan 2015 med ungefär 10 procent. Konsumtionen av fetare mjölkprodukter som ost och grädde har samtidigt gått upp en aning.

Debatten kring fett har pågått länge, åtminstone sedan 1960-talet, och aktualiserades på nytt i och med lågkolhydratkostens intågande.

- Det började för några år sedan, det att man på sätt och vis på nytt har börjat använda animaliska fetter, särskilt smör. Det har gått hand i hand med debatten om lågkolhydratkost. De som har forskat i finländska matvanor ur en hälsoaspekt har tyckt att den trenden är lite oroväckande, säger Mäkelä.

Detta går också hand i hand med ett ökande ifrågasättande av experternas råd och rekommendationer. Erfarenhetsexpertis trumfar expertis baserad på utbildning.

- Tidigare sades det: Jag vet hur man borde äta, men det är så svårt. Nu heter det snarare: Jag är inte alls säker på att experternas råd om hur man borde äta är de rätta. De egna erfarenheterna av en viss kost och dess positiva inverkningar är tillräckligt med bevis, säger Mäkelä.

Naturligt kontra snabbt och lätt

Hälsa är en dimension, men en annan är frågan om vad som är naturligt. När det gäller smör och margarin är många benägna att välja smöret eftersom de anser det vara mer naturligt.

Att det finns ett intresse för att äta naturligt syns också i ökningen av grönsaksförsäljningen. Det i sin tur går hand i hand med att människor på nytt har fått upp ögonen för att äta grönsaker och frukt enligt säsong.

Samtidigt har det under de senaste 18 månaderna dykt upp en rad nya produkter lämpade för en vegansk kosthållning som inte alls följer en tanke om ”naturligt”: processad mat som är lätt att tillreda klart, eller som är färdig att använda som sådan.

- Konsumentundersökningar har de senaste 15 åren visat att konsumenter uppskattar snabbt och enkelt. Det är på sätt och vis helt naturligt att den typen av "lätta" produkter nu också finns för veganer. Varför skulle veganer som konsumentgrupp vara helt olik allätare på den punkten? frågar sig Mäkelä.

Mattrenderna går alltså på sätt och vis hela tiden in i varandra.

- Det är inte lätt att säga att vi har den ena eller den andra trenden - de går över och förbi och bredvid varandra hela tiden.