Blomsterprakt eller trafiksäkerhet - klippning av vägrenen debatteras varje sommar

Är det verkligen nödvändigt att klippa ner den frodiga blomsterprakten vid vägrenarna? Ja, svarar bilisten. Nej, anser naturvännen.

Att växtligheten på vägrenarna klipps ner har förstås främst med trafiksäkerheten att göra. Högt gräs skymmer sikten och kan orsaka trafikolyckor i synnerhet i vägkorsningar.

Det högväxta gräset klipps ner inte enbart för att förbättra sikten utan också för att förhindra sly och grövre växtlighet att rota sig.

En ansad vägren får dessutom regnvattnet att rinna bort snabbare från vägbanan, vilket också det främjar trafiksäkerheten.

Vägrenen en del av naturen

Om åtgärden att klippa ner växtligheten vid vägkanterna applåderas av bilisterna, får det naturvännerna att rasa. Så här skriver till exempel en anonym person med anknytning till Borgå till Yle Östnyland:

"Varför klipper man vägrenarna även på gångvägar och varför
så tidigt? Alla ängsblommor hade just börjat blomma så fint och så
klipps de ner! Längs gångvägen i Illby fram till Sannäs-korsningen
i Borgå, växer det traditionella ängsväxter som ängsklocka, rödklöver, kråkvicker, gulvial, prästkrage, ängsvädd med mera, det vill säga låga, traditionella ängsväxter som inte borde störa sikten - i synnerhet som det handlar om en gångväg. Blommorna vid vägrenen är en del av naturen."

Trafiksäkerhet och naturvärden hand i hand

Pekkar Rajala är chef vid Närings-, trafik- och miljöcentralens underhållsenhet. Han säger att han mycket väl förstår att saken väcker debatt. Varje år går diskussionens vågor höga eftersom två olika intressen kolliderar.

- Vi försöker ta hänsyn till både trafiksäkerhet och naturvärden och det finns till och med sådana platser som vi lämnar helt orörda på grund av sällsynt växtlighet, säger Rajala.

Det är inte enbart varandra bilisterna behöver få syn på. Det gäller också att kunna få syn på djur i god tid för att inte olyckan ska vara framme.

- Vi klipper ju ingalunda ner växtligheten enbart på grund av hjortar och älgar. De syns ju trots växtligheten på vägrenen. Det handlar ju också om mindre djur som räv, hare och mårdhund. Om gräset vid vägrenen är kort, syns också de mindre djuren och bilisterna hinner reagera i tid, förklarar Rajala.

Men gång- och cykelvägarna då. Ska det verkligen vara nödvändigt att klippa ner ängsblommorna där?

- Om ett litet djur plötsligt dyker upp ur blomsterprakten vid en gång- och cykelväg, kan det få allvarliga konsekvenser också för en cyklist, så det är faktiskt lika viktigt att hålla vägrenen ansad också vid de trafiklederna, säger Rajala.

Sällsynta blommor frodas vid vägrenen

Nu är det trots allt inte enbart av trafiksäkerhetsskäl som dikesrenen bör klippas.

- Det finns vissa blomster vars spridning bör begränsas, som till exempel lupiner, jätteloka och jättebalsamin, säger Rajala.

En av de positiva sidorna med att regelbundet klippa ner växtligheten på vägrenen, är att många sällsynta ängsväxter har blivit vanligare vid vägkanterna.

- Vissa arter kan vara så gott som försvunna på ängarna och det här beror på att man inte längre klipper ner ängarna. De har helt enkelt kvävts till döds av konkurrerande växtlighet. Vid vägkanterna kan de däremot frodas just i och med att vägkanterna klipps ner regelbundet, säger Rajala.