Finland och EU bråkar om skogen: Nytt miljöförslag kan stå oss dyrt

Finland var i minoritet när EU-parlamentet på tisdagen röstade om huruvida medlemsländer i framtiden ska få räkna med kolsänkor, alltså till exempel skog som binder koldioxid, i sin utsläppsminskning. En ny tolkning kan leda till att de finska skogarna inte längre godkänns i utsläppsuträkningarna, vilket kan bli en dyr historia för Finlands del.

När Europarlamentets miljöutskott ENVI på tisdagen röstade med klar majoritet för att strama åt möjligheten att kvittera utsläpp med kolsänkor, stod Finland i främsta ledet och motsatte sig förslaget. Nu hoppas man att miljöutskottets linje inte blir slutgiltig.

Ändringsförslaget går ut på att kolsänkornas betydelse för utsläppen ska räknas genom att jämföra den nuvarande skogsvolymen med situationen under åren 2000-2012. Enligt Naturresursinstitutet LUKE skulle det här innebära att Finlands aktiva skogsekonomi kan börja räknas som utsläpp, och Finland kan bli tvungen att köpa upp kolsänkskvoter av andra länder.

Under våren har lobbyister för skogsbranschen flitigt besökt Bryssel för att diskutera fram alternativa lösningar med EU-makthavarna, som exempelvis att inkludera nyplanterad skog i beräkningarna om kolsänkor.

Forskare: vi måste både minska utsläppen och vårda skogen

Kolsänka är ett samlingsord för reservoarer i naturen som binder koldioxid från atmosfären, så som skog och hav. Detta motarbetar alltså kolutsläpp, och därmed växthuseffekten, på ett naturligt sätt.

Dock hotas en effektiv användning av kolsänkor bland annat av alltför stor avverkning. För att effektivt fungera som kolsänka, bör skogen avverkas i betydligt långsammare takt än den växer. Finland har argumenterat för att planterad skog och den snabbare tillväxt som skogsvården kan ge borde beaktas.

Kyotoprotokollet, en internationell överenskommelse för at minska på de globala utsläppen som gjordes upp år 1997, slår fast att välskött skog och jordbruksodlingar kan räknas som en åtgärd för att minska på växthusgasutsläppen.

Miljöforskarna har redan tidigare kritiserat användningen av kolsänkor för att komma undan med mindre utsläppsminskningar. Enligt forskarna måste vi klara av att både minska användningen av fossila bränslen och stärka kolsänkorna.

Regeringen planerar att öka skogsavverkningen

Det här går inte precis ihop med regeringens planer, som gärna vill använda sig av kolsänkor, samtidigt som den planerar att öka skogsavverkningen från cirka 66 miljoner kubikmeter till cirka 80 miljoner kubikmeter fram till år 2030.

En begränsning för skogsanvändningen befaras minska investeringarna inom skogs- och förädlingsindustrin.

Finland har försökt övertyga EU om att det trots avverkning hela tiden planteras ny skog, och att skogstillgångarna inte kommer att sina, men har hittills inte lyckats.

Ökad avverkning inte förenligt med klimatmålen

I en intervju tidigare i vår sa skogsekonomiprofessorn Timo Pukkala vid Östra Finlands universitet att ökad avverkning inte är enliga med våra klimatmål.

- Om avverkningen ökar upp till 80 miljoner kubik eller mer blir följden att skogen inte längre är en kolsänka och att klimatnyttan av att skogen växer i stort sett blir noll, säger Pukkala.

Enligt Pukkala skulle skogen bli en större kolsänka om man avverkade lite mindre under några decennier.

Jäätteenmäki: Kampen fortsätter

Trots nederlaget i tisdags säger Centerns europaparlamentariker Anneli Jäätteenmäki att hon fortsätter kämpa för att slopa förslaget om att ta i beaktande den historiska utvecklingen av skogsmängden i möjligheten att använda kolsänkor.

- Som följande steg kommer förslaget att gå till plenum. Målet är att få in ändringar där. Om det inte lyckas ska vi i sista hand försöka påverka i ministerrådet.

De slutliga besluten fattas på hösten i förhandlingar mellan parlamentet, kommissionen och ministerrådet.

Bakslag för Finland i EU:s miljöutskott

En kolsänka tar upp koldioxid ur atmosfären.