Sommarparadiset Ekenäs: En mumindal utan mårror
Många turister förvånas över hur svenskspråkigt Ekenäs är. Rikssvenskar beskriver turistorten som ett exotiskt "mini-Sverige". Finskspråkiga turister upplever att det är som att vara utomlands.
En finskspråkig båtfarare som tar i land i Norra hamnen i Ekenäs berättar att hon har kommit hit i ungefär 50 somrar.
- Människor pratar bra finska här nuförtiden, om man jämför med hur det var för 40 år sedan, berättar hon. Och så ler de också mera!
På Kungsgatan står en småbarnsmamma och njuter av en glass.
- Vi har svenskspråkiga i släkten, så barnen är vana att höra språket. Men det är ändå en upplevelse för dem att höra så mycket svenska, då språket är så pass annorlunda. För dem känns det genast som om de var utomlands, säger hon.
Ett äldre syskonpar som strövar ner för Kungsgatan säger att de kommer hit varje år för att koppla av.
- Stämningen är så avslappnad här, man får lugn och ro. Det är härligt att få fräscha upp sin svenska här. Det är spännande, man är lite grann i Finland och lite grann utomlands, berättar en kvinna som bott både i Helsingfors och i Stockholm.
Nere vid Södra viken går ett par mångåriga sommargäster med stuga i Bromarv.
- Dialekten här och i Karis är ganska speciell jämfört med rikssvenskan, tycker de.
Skärgården och småstadsidyllen
Martina Österberg är turistsekreterare på Raseborgs turistbyrå. Hon berättar att turister från andra delar av landet är begeistrade över närheten till havet, Gamla stan och den mysiga stadskärnan. Och att allting dessutom är på gångavstånd.
”Wow, täällä on niin ihanaa!” utbrister många, fascinerade över de vackra gatorna och naturen.
- De tycker att det är som södern, säger Dennis Lindroos som är sommarjobbare på Raseborgs turistbyrå.
Finskspråkiga turister tycker om skärgården och småstadsidyllen. De vill se stränderna, gamla stan och Ramsholmen, samt Ekenäs museicentrum med Schjerfbeckutställningen. Även stränderna kan kännas annorlunda för den som kommer från Insjöfinland, säger Dennis Lindroos.
Vi är lite som en mumindal, där man tryggt kan vandra omkring utan att behöva möta några mårror
Martina Österberg, turistsekreterare
Vad gäller inhemska turister så finns det olika kategorier. En del vill se Ekenäs för att de vill se stadskärnan och allt det gamla. Andra vill utforska friluftsmöjligheterna. Frisbeegolfbanorna i Västerby lockar kastentusiaster från när och fjärran.
- Jag har hört om folk som kör flera hundra kilometer för att komma hit och kasta frisbeegolf, säger Österberg.
En annan kategori är bussgrupper som skapar liv och rörelse på torget när de släpps av alla på en gång.
- Ekenäs ingår ofta i deras standardsortiment. De blir här en stund och går omkring, kanske går till museicentret och ser någon utställning. Det syns ju i att mittiallt är torget fullt av människor, när en busslast kommit.
Ett ”mini-Sverige”
Inhemska besökare kan tycka att Ekenäs är som att åka över Östersjön till grannen i väst. Även svenskar förvånas över språkförhållandena här.
- Rikssvenskar tycker det är behändigt att turista här, då man klarar sig med att bara prata svenska. De tycker att det är exotiskt. Som ett lite annorlunda och spännande ”mini-Sverige”.
Fast visst märker besökarna att de kommit till Finland. Skillnaden är främst den exotiska svenskan.
- Vi är lite som en mumindal, där man tryggt kan vandra omkring utan att behöva möta några mårror, säger Österberg skämtsamt.
Cirka 80 procent av turisterna som kommer till Ekenäs är inhemska. Största delen av dem är från huvudstadsregionen och Åbo.
Varför är Ekenäs så pass svenskspråkigt ännu i dagens läge?
Språkförhållandena i Raseborg enligt Raseborgs stad: svenska 64,9 procent, finska 30,7 procent och övriga 4,4 procent. Raseborg är Finlands största stad med svenska som majoritetsspråk.
Stadsdelen Ekenäs har enligt Wikipedia 82,3 procent svenskspråkiga och 15,9 procent finskspråkiga invånare. Det gör Ekenäs till Nylands mest svenskdominerande ort.
Historiker Sture Lindholm ger sin syn på varför Ekenäs är så pass svenskspråkigt ännu i dagens läge i jämförelse med resten av Nyland.
När landsbygden började avfolkas i samband med näringslivets strukturomvandling efter kriget, så var Ekenäs en naturlig stad att flytta in till från den omgivande svenskspråkiga landsbygden med sina småbruk (Snappertuna och skärgårdskommunerna, samt södra delen av Pojo och Tenala).
Man flyttade in till Ekenäs som var väldigt svenskspråkigt, eftersom det fanns mera jobb där. Många emigrerade också till Sverige under den här tiden, säger Sture Lindholm.
De riktigt stora industrierna, som lockade till sig finskspråkiga arbetare från 1970-talet framåt, kom aldrig till Ekenäs. Tvärtom så fick de existerande industrierna problem under den här tiden och klappade mer eller mindre ihop.
Ekenäs var också en stor skolstad. Här utbildade man till exempel svenskspråkiga lärarinnor.
Det fanns ett svenskspråkigt sjukhus och Nylands brigad, som svenskspråkigt truppförband. Allt det här stärkte Ekenäs ställning som en svenskspråkig centralort. Tröskeln för finskspråkiga att flytta in var därmed högre, säger Lindholm.
I den fjärde boken om Ekenäs stads historia* skriver författaren Henrik Cederlöf om Porkalaparentesen som en bidragande orsak till varför Ekenäs hållits svenskspråkigt. Under tiden då Porkalaområdet arrenderades till Sovjet (1944-1956) avbröts kontakterna med huvudstadsregionen. Detta ledde till att Porkala fungerade som en slags buffertzon mot huvudstadsregionens expansion västerut, så att den i stället riktades mera mot Lojohållet.
*Ekenäs stads historia. Del 4, 1930-1980. Ekenäs stad, Ekenäs 1993
Radio Vega Västnyland
Radio Vega Västnyland: Dennis Lindroos på Raseborgs turistbyrå
Radio Vega Västnyland
