Allt mer plastskräp i havet - så här stort är problemet

År 2050 kan det finnas mer plast än fisk i haven. Redan nu handlar det om enorma mängder plast - både stora och mycket små bitar. Här har vi samlat information om temat.

Varje år hamnar 8–20 miljoner ton plast i haven. Det motsvarar minst ett lastbilslass plastavfall varje minut.

Produktionen av plast har tjugofaldigats sedan 1964, och antas öka med ytterligare nästan fyra gånger fram till år 2050. Samtidigt slukar plastframställningen en allt större andel av jordens oljeproduktion.

Enligt den brittiska tidningen The Guardian har det efter andra världskriget producerats så mycket plast att man nu kunde täcka hela jorden i plastfolie.

Trots den ökande åtgången är det bara runt fem procent av all plast som återvinns. Runt 40 procent hamnar på soptippar. Och en tredjedel i känsliga ekosystem, såsom världens hav.

Till exempel en plastpåse som slängdes i Östersjön på 1970-talet finns troligen fortfarande kvar, men i finfördelad form. Under senare år har det också tillkommit allt mer plastpartiklar från andra källor.

Fortsätter utvecklingen så som hittills så innehåller haven år 2025 ett ton plast för varje tre ton fisk. Efter ytterligare 25 år finns det mer plast än fisk i oceanerna, i vikt räknat.

Uppgifterna kommer från miljöstiftelsen Ellen MacArthur Foundation, och presenterades i fjol vid Världsekonomiskt forum i schweiziska Davos, något Yle Nyheter också rapporterade om då.

Plasten i världshaven koncentreras med strömmarna till fem så kallade havssopområden. Det största är i Stilla havet, mitt emellan Hawaii och Kalifornien.

Plastskräpet orsakar hälsoproblem för många fåglar och djur i havet - i vissa fall livshotande.

Enskilda arter har ändå dragit nytta av plasten. Bland annat har eremitkrabban lärt sig att bo i plast, troligen på grund av brist på naturliga bon.

Plasten i Östersjön

Enligt en undersökning av Kommissionen för skydd av Östersjön (Helcom) syns bara omkring 15 procent av allt skräp i Östersjön på stränderna. Den största delen, cirka 70 procent, hamnar på havsbottnen.

Mest skräp förorsakar resande och friluftsliv vid stränderna - ungefär 80 procent av havsskräpet kommer från land. Ute på havet är det färjetrafiken som skräpar mest.

Sommaren 2015 antog Helcom en plan med 30 punkter för att minska skräpet i Östersjön fram till år 2025.

Också mycket små plastbitar

En stor del av plasten mals sönder till mikropartiklar i vattnet, som så småningom går vidare i näringskedjan och hamnar i människokroppen. Forskare arbetar på att undersöka hur människans hälsa påverkas av detta.

Med mikroplast menas oftast plastpartiklar som är mindre än fem millimeter.

- Bara för att man inte kan se partiklarna så betyder det inte att de inte finns där, kommenterade Marie Löf, forskare på Östersjöcentrum vid Stockholms universitet under en presentation i Almedalen i Sverige förra året.

99 procent av världens sjöfågelpopulationer uppskattas ha ätit plast då.

Det är tills vidare oklart hur skadliga mikroplasterna är, men det finns en oro bland forskarna.

- Om djuren får i sig mycket plast kan de drabbas av svält. Det beror på att plasten kan fylla upp mag- och tarmkanalen så att de upplever en falsk mättnad, kommenterar Löf.

Plastpartiklarna kan dessutom förflyttas in i vävnaderna och orsaka olika typer av skador - till exempel blockera eller störa organ. De kan också föra med sig gifter.

Källor till mikroplast

Följande tabell visar Svenska miljöinstitutets uppskattning för hur mycket mikroplast som skapas i Sverige, och är riktgivande också för Finland. Tabellen är inte fullständig, men listar några av de vanligaste källorna.

Av tabellen framkommer ändå inte hur många av de här partiklarna som faktiskt hamnar i havet. Till exempel är det högst oklart hur mycket av väg- och däckslitaget, och konstgräset, som hamnar där. Det kan ske i samband med översvämningar och stormar.

Men för några av källorna ovan kan man göra den här beräkningen. Den svenska statistiken visar att bland annat 1 400 ton mikroplast slits från båtar varje år - från deras bottenfärg. Från bojar och bryggor kommer samtidigt närmare 200 ton mikroplast årligen, och från fiskeutrustning och tvättextilier några tiotal ton.

Och kroppsvårdsprodukter, som det ofta talas om i sådana här sammanhang, ger årligen upphov till mellan 13 och 40 ton mikroplast i Östersjön, direkt via hushållens avloppsvatten.

Texten är en av Yle Nyheters artiklar på temat plast i havet. Kommande artiklar tar bland annat upp potentiella lösningar på plastproblemet.

Kampen mot plastskräp – berätta dina bästa tips!

Hur minskar du på plastkonsumtionen i din vardag?