Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Självmordsbenägen och psykotisk irakier sändes tillbaka – flyktingjurist chockerad

Från 2017
Uppdaterad 14.07.2017 07:39.
Bagdadbor samlas på platsen där en bilbomb exploderade den 30 maj 2017. Minst fem personer dödades och 17 skadades.
Bildtext Arkivbild. Bagdadbor samlas nära bron al-Shuhada där en bilbomb exploderade den 30 maj 2017. Minst fem personer dödades och 17 skadades.
Bild: EPA/ALI ABBAS

För en vecka sedan bedömde en läkare att den irakiska mannen var "uppenbart psykotisk". Mannens jurist har bett diskrimineringsombudsmannen att granska fallet.

De senaste månaderna har den 33-åriga irakiska mannen suttit inlåst på Krämertsskogs förvaringsenhet i Helsingfors. Riikka Innanen har arbetat som frivillig stödperson åt mannen sedan april och har på nära håll följt med hur hans psykiska hälsa har försämrats.

– Under den sista månaden förstod han inte längre vad som var dag och natt, han sov på dagen och var vaken på natten. Han blev allt mer paranoid för att polisen skulle komma och hämta honom, ibland var det shiamiliser och ibland var det den finska polisen han var rädd för, säger Innanen.

Under den sista månaden förstod han inte längre vad som var dag och natt, han sov på dagen och var vaken på natten.

Riikka Innanen, volontärarbetare.

I fredags försökte han begå självmord med hjälp av rakblad.

I måndags hörde Innanen av sig till mannen för att fråga hur han kände sig. Han svarade på onsdagen, från Bagdad. Han hade blivit hemskickad utan att Innanen eller någon annan fått ta farväl.

Chockerande besked

Några dagar före självmordsförsöket bedömde en läkare att mannen var "uppenbart psykotisk" och behövde vård. Han togs in på Kellokoski sjukhus, men släpptes ett dygn senare. Enligt mannens jurist, Mikael Karttunen, var mannen rädd för att vara intagen.

Efter fredagens självmordsförsök bad Karttunen om en ny remiss till sjukhuset i Mariefors.

– Efter att han skurit upp sina handleder levde jag i tron att han skulle bli intagen för vård. Jag blev chockerad när jag fick höra att han hade skickats tillbaka till Irak.

Karttunen är också förvånad över att mannen fick lämna sjukhuset och har bett vårdpersonalen ge honom mannens epikris.

Ex-fru och barn kvar i Finland

Mannen har sökt asyl i Finland två gånger, av två olika skäl. I den första ansökan uppgav han att lokal milis dödar honom om han återvänder till Irak. Både Migrationsverket och förvaltningsdomstolen avslog hans ansökan, trots att hans ex-fru och treåriga son fick uppehållstillstånd.

Grafik: En asylsökande står med ett papper i handen utanför ett hus.
Bild: Yle nyhetsgrafik

I den andra ansökan hänvisade mannen till att ex-fruns släkt har lovat att döda honom, eftersom släkten anser att han lämnat henne ensam i Finland. Också den ansökan fick avslag av Migrationsverket och förvaltningsdomstolen.

Mikael Karttunen fick i själva verket reda på att förvaltningsdomstolen hade gett hans klient avslag en andra gång först efter att mannen sänts hem.

Information om asylbeslut skickas elektroniskt mellan myndigheterna medan exempelvis personernas jurister delges per post, och brevet hann inte nå Karttunen innan mannen var i Bagdad.

Diskrimineringsombudsmannen granskar

Karttunen har bett diskrimineringsombudsmannen ta ställning till om allt gick rätt till då den psykiskt sjuka mannen skickades hem till Irak.

Eftersom Karttunen inte visste om att mannen skulle sändas tillbaka känner han inte heller till de exakta omständigheterna kring hans avvisning.

– Jag vet till exempel inte om man har konsulterat en psykiater utan att jag är medveten om det. Jag håller som bäst på att utreda vad som hänt, säger Karttunen.

Polisen kan rådfråga läkare

Överkommissarie Liisa Lintutuoto säger att det inte ligger i någons intresse att skicka tillbaka en sjuk person.

Hon tar inte ställning till enskilda fall men berättar att polisen kan be en läkare undersöka en person som man misstänker att hen är för sjuk för att bli hemskickad.

– Oftast brukar personerna själva begära att få träffa en läkare, säger hon.

Däremot har polisen inte tillgång till tidigare hälsouppgifter eller läkarbesök, eftersom informationen är konfidentiell.

Diskussion om artikeln