Svante Lundgren väckte även de morgontrötta eleverna med sitt brinnande intresse
En av de åboländska lärarna som lyfts upp i satsningen ”Alla tiders lärare” är Svante Lundgren. Han undervisade i religion och psykologi i Pargas Svenska Gymnasium 1990-1998.
Även om Svante Lundgrens karriär som lärare inte var särskilt lång, gjorde han ett starkt intryck på många elever. Speciellt hans brinnande intresse för ämnena han undervisade i, uppskattades av hans elever.
Så här lyder motiveringen av en av Svantes forna elever:
”Svantes egna intresse och iver över ämnena han lärde ut smittade av sig så pass mycket att även den skoltröttaste eleven vaknade upp och ville höra vad han hade att berätta. Han är ett praktexempel på att lärarens egna intresse och engagemang har en otroligt stor roll i hur eleverna ställer sig till ämnet. Fantastisk lärare!”
- Jag blev ju väldigt glad, naturligtvis. Men ärligt sagt är jag inte så förvånad eftersom jag genom åren mött före detta elever som ofta kommit fram och berömt och tackat. De brukar fortfarande minnas något som jag sagt under någon lektion. Jag har känt av att många har gillat mig, säger Svante.
Ivern smittade av sig
Svante jobbade som gymnasielärare i Pargas och undervisade i religion, psykologi samt någon enstaka kurs i historia, filosofi och livsåskådning. Han säger att det viktigaste som gymnasielärare, är att man kan sitt ämne väldigt bra.
- Man måste man själv tycka att det är intressant och verkligen brinna för det. Om man gör det, märker också eleverna det. Då blir det intressant för dem också.
Svante poängterar att det är viktigt att ta eleverna på allvar och låt dem vara delaktiga.
- Eleverna jag hade var mellan 16 och 19 år, nästan vuxna. Vissa klasser var snälla och tysta, men det blev inte så mycket diskussion. Med andra grupper behövde man bara slänga ut en fråga och vips var en enorm diskussion igång.
Han minns att en föreläsare vid pedagogiska fakulteten i Vasa en gång sagt åt honom att lärarens uppgift är att undervisa och uppfostra, med betoning på uppfostring. Men Svante tycker inte att det var hans uppgift att säga åt eleverna vad som är rätt och fel. Han ville lära dem tänka själv.
- Religion i gymnasiet handlar definitivt inte om att man ska lära ut några absoluta sanningar om trostolkningen eller den evangelisk lutherska religionen. Det handlar om att väcka frågor och ta ställning. Många tidigare elever har tackat mig för att jag förmedlat någon form av kritiskt tänkande.
Ville inte bli präst
Svante berättar att hans intresse för religion och trosfrågor började i tonåren då han var församlingsaktiv. Han började studera teologi utan någon tanke på att bli präst. Han ville bli lärare.
- Av rent praktiska orsaker är tjänsterna i gymnasierna i Svenskfinland ofta kombinationen religion och psykologi. Jag valde religion av intresse och psykologin kom till av praktiska skäl.
Efter sin tid vid Pargas Svenska Gymnasium har han forskat vid Åbo Akademi, och om två veckor går flyttlasset till Lund där han ska forska vid Centrum för Mellanösterstudier. Han är tacksam för alla de elever han haft under sin tid som lärare.
- Det bästa med att vara lärare är att möta unga människor och få följa dem, och senare i livet se hur det har gått för dem. En del har jag kontakt med fortfarande och vissa läser jag om i tidningen. Det är roligt när gamla elever kommer fram och säger att det var intressant på ens timmar.
Vad vill Svante hälsa till sina forna elever?
- Tack alla för den tid vi hade tillsammans och ha det gott där som ni är. Om ni minns något jag lärt er är jag mycket tacksam och glad.