Matbrist hotar i framtiden - fram för nationell självförsörjning!

I en inte alltför avlägsen framtid är det kanske inte längre möjligt att importera livsmedel i nuvarande utsträckning. När den globala matmarknaden förändras är det viktigare än någonsin att Finland är så självförsörjande som möjligt, säger två experter på området till Yle.

- Om matproduktionen, trädgårdsnäringen och lantbruket körs ner får vi problem. Om 10-30 år kanske Finland inte längre kan importera mat från annat håll.

Så formulerar sig Kalle Hoppula, expert vid Naturresursinstitutet. Han pekar på att många av jordens betydande matproducerande regioner redan idag har problem med återkommande perioder av torka. I takt med klimatförändringen förvärras problemen.

Inför en förändring av den globala livsmedelsmarknaden är det av vital betydelse att Finland är självförsörjande. Hoppula konstaterar ändå att vårt lantbruk befinner sig i en svår lönsamhetskris, som gör att produktionen sjunker ytterligare.

Han efterlyser nyinvesteringar i lantbruksmaskiner och uppodling av åkrar som vuxit igen. Det är insatser som kräver tid och pengar, men som det med tiden blir långt kostsammare att försumma.

Självförsörjning en "nationell plikt"

Kalle Hoppula får medhåll av Juha Helenius, forskare vid Helsingfors universitet. Även han påminner om vikten att upprätthålla produktionskapaciteten i alla dess former, inklusive lantbrukarnas yrkeskunskap och systemet med generationsväxlingar.

- Vi kan inte i all evighet lita på att bli försörjda med importerad mat, säger Helenius.

- Även om vi just idag kan köpa brödvete, proteinfoder och andra livsmedel och råvaror från utlandet, kan vi inte förvänta oss att alltid kunna göra det.

Helenius menar att varje land borde se det som en nationell plikt att vara självförsörjande med baslivsmedel. Men den nationella matpolitiken bör kopplas samman med den globala.

- Talet om självförsörjning får inte betyda att vi avskärmar oss från omvärlden. Planerna ska göras upp i samarbete med andra, tycker Helenius.

Odlingszoner förflyttas norrut

Kalle Hoppula säger att Finland är ett av få länder som gynnas av den globala klimatförändringen. Medan stora delar av världen blir alltför heta eller torra för matproduktion, kan Finland räkna med en längre varm årstid, och därmed längre växtsäsonger. Växter som behöver varmt väder klarar sig bättre, och odlingsgränsen för flera grödor förskjuts norrut.

- Till exempel rybs och hallon har av tradition odlats i södra Finland, men nu utvidgas deras odlingszoner åt norr. Äppelodlingen underlättas, kanske också päronen klarar sig bättre, säger Hoppula.

Men det ändrade klimatet har också oönskade följder. De extrema väderfenomenen befaras bli vanligare, och det ökar behovet av nya typer av grödor - till exempel sädessorter med kraftiga strån, som inte förvandlas till liggsäd efter ett häftigt skyfall.

Och ljusförhållandena i Finland påverkas inte av det varmare vädret. Om hösten kan det vara så ont om ljus att grödor från sydligare breddgrader kanske inte hinner mogna.

Kalle Hoppula påminner även om de samhälleliga effekterna av ett varmare klimat. Stora flyktingströmmar kan väntas från de regioner där jordbruk inte mer kan bedrivas

- Den globala nöden är långt större än den nytta som Finland får genom att skördarna stiger med något tiotal procent.

Eftersom jordens folkmängd inte sjunker trots att den globala matproduktionen gör det, måste produktionsvolymerna höjas. För Finlands del betyder det mer odling i växthus och industrihallar. Också stadsodlingar blir vanligare, tror Hoppula.

Köp inhemskt, ät mindre kött

Annars är det tämligen lönlöst att fastslå hur lantbruket påverkas av samhällsutvecklingen i övrigt. Kalle Hoppula konstaterar att marknadskrafterna är oberäkneliga.

En lantbrukare som måste göra nya investeringar kunde gärna tänka efter en smula - ska han fortsätta med mjölkboskap och foderväxter, eller kanske välja andra alternativ, som det varmare klimatet underlättar? Hoppula säger att det redan nu är stor efterfrågan på bär, till exempel jordgubbar, och att vi borde lära oss utnyttja den.

Juha Helenius påminner om att maten är ett basbehov, och att en människa är beredd att betala mer för sitt dagliga bröd när hennes hunger växer. I vilket fall som helst visar alla indikatorer - klimatförändringen, de ekonomiska växlingarna samt befolkningsökningen - att maten blir dyrare.

Men vad kan en vanlig medborgare göra för att avvärja det finländska lantbrukets utveckling? Svaret är det gamla välbekanta: köp inhemskt.

- Det är ganska enkelt att kolla om en produkt är märkt med svanflaggan. Och att gynna lokala producenter är också bra. Man visar att man vill ha produkter från hemtrakten och att man känner för de lokala bönderna, säger Juha Helenius.

När det gäller de globala resurserna rekommenderar Helenius att tänka över den egna köttkonsumtionen.

- Finländarnas köttätande ligger ovanför rekommendationerna. Konsumenter och medborrgare borde dessutom rösta fram politiker med smarta idéer på matproduktionens område.

Kalle Hoppula slår också ett slag för finsk mat.

- Många små bäckar blir en stor ström, och de enskilda konsumenternas val blir bestående. Det finns ingen mirakelmedicin för sådant.

Artikeln är baserad på Yle Uutisets artikel Nälänhätä voi iskeä Suomeenkin – asiantuntijat huolissaan: maatalouden näivettyminen nakertaa omaa leipäämme som är skriven av Mari Jäntti.